Hoover och jag
Efter den svenska premiären på "Bananas", Fredrik Gerttens
film om nicaraguanska bananarbetares kamp mot fruktföretaget Dole, skrev jag
en text här på sidan. Den lades ut på webben morgonen den 3 augusti 2009.
Kultur. Samma kväll fick jag ett brev från en amerikansk advokatfirma – från en viss Ed Hoover (!) – som uppenbarligen på en och samma dag först låtit översatta texten till engelska och sedan låtit advokaten i detalj bemöta mina argument.
Det säger en hel del om de maktmedel Dole haft till sitt förfogande. Likaså att man uppenbart köpt sökord som "Fredrik Gertten" och "Bananas" hos Google för att kunna styra informationsflödet. Länge kändes det också som om Dole skulle lyckas med denna manipulation av informationsflödet. Festivalvisningar, Facebook-kampanjer och internationell täckning till trots blev denna historia om Jätten Gluff-Gluff som dumpade gift bland fattiga centralamerikaner inte till den skandal det var. En verkningslös masstalan och sen en evighetsprocess i amerikanskt rättsväsende tills alla tröttnat, ja det var väl vad alla befarade.
Men så i går kom domen i Los Angeles som främst slår fast att Dole inte (i uppehållande syfte) får stämma Gertten om "Bananas" igen. Dörren öppnas för att riktig rättvisa kan skipas, nämligen att "Bananas" får chansen att nå en bredare amerikansk publik via bio och dvd. Och Gertten försitter förstås inte chansen att göra film om själva Dolehistorien.
Men som Fredrik Gertten själv gärna påminner om: inget är vunnet förrän det slutat säljas giftiga bananer i våra fruktdiskar. Över till tittarna/läsarna/konsumenterna.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus