Damaskus röda ros?

Pressen stängs ute från revoltens Syrien där regeringen avgick i går. Samtidigt läser Johanna Karlsson ett stycke osmaklig gratisreklam för regimen i amerikanska modebibeln Vogue.

I går avgick Syriens regering och det blurriga undantagstillståndet upphävdes efter en kort och inte alldeles våldsbefriad tid av gatuprotester i Daraa. Inte bara människorättsaktivister gläds över detta, även skönhetsindustrin är tydligen nyblivna Syrienomkramare.

Amerikanska Vogue publicerar i sitt senaste nummer ett stort porträtt av Asma Al-Assad, den artiga diktaturens first lady. Ung, vältutbildad, arbetande och med bra kindben är hon så klart perfekt kvinnotidningsmaterial. Men Vogue nöjer sig inte med människan Al-Assad, de lyfter fram hennes land, hennes politik och hennes mans blodsärvda presidentskap som man hypar en vacker sminkning.

Christian Louboutin äger en liten lägenhet här, lägger Vogue fram i sitt bevismateral för Syriens glamour. Lägenheten ligger i Aleppo, en stad som fortfarande anordnar offentliga hängningar. Oannonserade. Ni vet, så att vem som helst ofrivilligt kanske råkar gå förbi och se.

Jag kommer ihåg hur jag letade efter Vogue i Damaskus, när jag bodde där. Så klart hade jag valt att flytta in i de mest tidningsståndstäta kvarteren. Det sa inte så mycket eftersom dagstidningsläsare var en ungefär lika vanlig Damaskussyn som lagliga politiska möten och mitt grannskaps två lokala magasinförsäljare fungerade mer som andrahandsmarknader med slumputbud av inaktuell media. Jag brukade köpa ett par dagar gamla The Guardian, ett par veckor gamla The Economist och ett par år gamla Vogue. Tryckta nyheter kom långsamt till Damaskus, tryckt mode snarast i museal form.

En så marknadsbunden bibel som Vogue borde kanske instinktivt rygga tillbaks inför ett så segt konsumtionstempo.

Men Vogue har hittat en helt annan anledning att älska Syrien. Syrien är nämligen “det säkraste landet i Mellanöstern”, skryter artikeln och ger själv ett förslag på varför. Det måste ju vara för att – här citerar de glatt regeringens hemsida – “den syriska regeringen bedriver intensiv fysisk och elektronisk övervakning av både syriska medborgare och utländska besökare”.

Eh, grattis Syrien till den trygga statsmiljö ni skapat! Inga bomber, inga kidnappningar, inget inhemskt politiskt ”tjafs”. Mitt i dagens kaotiska Mellanöstern är det uppfriskande att läsa om Mrs Assad, skriver en nätkommentator friskt under artikeln.

”En ros i öknen”, är rubriken på porträttet över Asma. Trots att hon nu är en porträtt-ros är den andra hälften i Assadäktenskapet en mer erfaren modell. Bashar al-Assads ansikte hänger på så många offentliga syriska väggar att hans små ögon och tunna mustasch måste räknas som landets mest exponerade modetrend. Synen av Bashar al-Assad är ständigt närvarande. Hans blick är inte särskilt hård när man först möter den men det är just hans ögon som hinner med att bedriva en, hur var det nu, ”intensiv fysisk och elektronisk övervakning av både syriska medborgare och utländska besökare”.

Fler medier än Vogue har sökt visumtillstånd till Syrien de senaste veckorna. De nekas. Få journalister och fotografer lyckades fånga de mest intensiva ögonblicken i Daraa, men reportern Joan Juliet Buck, som tidigare varit chefredaktör för franska Vogue – den modiga, sexfixerade men också inflytelserika lillasystern i Voguefamiljen – skriver ner historien från hur hon en tid innan strövat omkring i Damaskus, en kort bilfärd från Daraa. Buck förundras över hur hon bemöts när hon, under få minuter, lämnas ensam och får gå omkring som ensam kvinna på Syriens gator. Ändå skriver hon en artikel där Damaskus beskrivs som totalt jämställt, främst med det urfranska argumentet att huvudduk inte längre tillåts på universitetet. Jag bodde inte många månader i huvudstaden men jag räknade under min tid där till tre, ganska våldsamma, överfallsförsök på centrala, offentliga platser (allt ackompanjerat av genomresande backpacker-snubbar som ständigt hyllade hur tryggt och säkert Syrien var, hur lokalbefolkningen var helt tysta och aldrig attackerade dem).

Vogue, tidskriftfamiljen som ska beskriva världens vackraste saker, har i sitt senaste nummer en på plats-story från ett världsaktuellt land väldigt många andra medier hade velat vara på plats i just nu.

Där, i Syrien, hittade Vogue en ros i öknen.

De är imponerade.

Johanna Karlsson
7cares@gmail.com