"Ur barnens perspektiv om en svår situation"
På onsdagen rasade debatten landet över efter Mattias Elftorps artikel i onsdags på kultursidan om Bamsetidningen om att söka asyl. På torsdagen replikerar Migrationsverkets projektledare Annelie Kungsman Persson – och får svar direkt av Elftorp.
Bildmaterial
Barnen på bilden har ingenting med artikeln att göra.
Kultur. För en månad sedan lanserade Migrationsverket projektet "Riktad information till asylsökande barn". Med barnkonventionen som utgångspunkt har vi tagit fram material om asylprocessen som särskilt riktar sig till barn och ungdomar. Vi har lanserat en webbportal där barn själva kan ställa frågor om asylprocessen och i samarbete med Egmont Kärnan producerat en specialutgåva av Bamse, som översatts till flera språk.
Tidningen handlar om de asylsökande barnen Mim och Meles som med sina respektive familjer söker asyl i Sverige. Mim kommer från ett land i krig. Meles familj är diskriminerad och levar i social misär i sitt hemland. Mims familj får asyl i Sverige, Meles familj får det inte. Berättelserna återspeglar i enkel form två olika asylprocesser.
Serietecknaren Mattias Elftorp får ont i magen när han läser tidningen. I HD:s artikel kallar han tidningen för en propagandaserie och skriver att det är ett försök att ge en retuscherad bild av verkligheten.
Barn måste förstå det sammanhang de befinner sig. Asylsökande barn befinner sig ofta i en svår situation. Till skillnad från Mattias Elftorp möter vi dessa barn varje dag i vårt arbete. Vi ser det stora behovet av särskilt riktad information till barnen, som ofta kämpar med att förstå en komplicerad asylprocess.
I arbetet med Bamsetidningen har vi utgått från barnens perspektiv. Vi har frågat barn i åldrarna fem och fjorton hur de ser på berättelserna i tidningen; vad de inte förstår, vad som är bra, vad som är dåligt och så vidare. De här synpunkterna har varit oerhört viktiga för oss i vår ambition att nå ut med information som barn kan ta till sig.
I referensgruppen har det även ingått representanter från Rädda Barnen, Röda Korset, BRIS och Individuell Människohjälp. Det är frivilligorganisationer som arbetar för barns rättigheter och som förstår vikten av att barn inte glöms bort när de vuxna diskuterar utlänningslag och uppehållstillstånd. De har funnits som bollplank under hela processen, inte minst för att göra verklighetsbeskrivningen i tidningen så relevant som möjligt.
Man kan naturligtvis ha synpunkter på att fler barn borde få uppehållstillstånd i Sverige. Det är en viktig diskussion som måste föras på politisk nivå. Vi har som myndighet uppdraget att tillämpa de regler som politikerna beslutat om. Vår ambition är att göra dessa regler så begripliga som möjligt. Då måste vi anstränga oss att kommunicera med barn på barns villkor.
Reaktionen på det färdiga resultatet från organisationer som arbetar för barns rättigheter har varit odelat positiv. Barnombudsmannen välkomnar projektet. BRIS länkar till kampanjen från sin hemsida. Rädda barnen rekommenderar materialet på sin medlemsportal.
Elftorp skriver att ”en välvillig tolkning skulle vara att den (tidningen) är ett ärligt försök att informera om asylprocessen på ett enkelt sätt för barn”. Det är just vad det är, enligt de riktiga experterna, barnen.
Annelie Kungsman Persson, Projektledare för "Riktad information till asylsökande barn", Migrationsverket
