Var hamnar hamnen?

I fyra artiklar tittar Jörgen Andersson närmare på H+, utvecklingsområdet i södra Helsingborg. I dag om bostadsplanerna på pirerna. Vill man bo i buller – och hur göra med skitlukten som driver in från reningsverket?

Kultur. ”Færgen er straks i havn.” Det välkända utropet ekar över vattnet när den stora båten glider in mot Knutpunkten, så nära att man nästan kan sträcka ut en hand och klappa den.

Vi står på den yttersta delen av Oceanpiren, en central punkt i det en miljon kvadratmeter stora utvecklingsområde i södra Helsingborg som fått namnet H+. Området ska exploateras, men hur? Många intressen ska samsas och komma överens. Många års arbete och samråd ligger bakom det förslag till fördjupad översiktsplan (FÖP H+) som blev klart i våras. Nu börjar genomförandefasen, men H+projektets framtid har ännu inte gjutits i betong.

Kristoffer Nilsson, arkitekt vid Stadsbyggnadsförvaltningen, har tagit med sig en besökande grupp stadsplanerare från Norrköping och mig på en cykeltur hit. Oceanpiren är tänkt att bli H+områdets mest attraktiva bostadsområde, enligt känd modell från andra vattennära hamnutvecklingsprojekt.

I en av magasinsbyggnaderna på kajen står det ett par pallar kaffesäckar som några man sysslar med, en reminiscens från en annan tid när här var full ruljangs med båtar, laster och hamnarbetare. Oceanhamnen anlades på 1920-talet, för att möta behovet av en djupare hamnbassäng med stora lagerutrymmen. Idag går nästan allt gods genom containerhamnen en bit söderut. Det enda som egentligen händer här nu är att Danmarksbåtarna lägger till och ut vid grannkajen.

Läget är spektakulärt. I norr Parapeten, i öster Landborgen och i väster havet. Mellan Oceanpiren och Oslopiren, som ligger längst ut mot Öresund och som eventuellt också ska bebyggas i framtiden, finns planer på att anlägga öar för ytterligare bostadsbebyggelse.

Allt tycks upplagt för ett nytt Norra Hamnen, Västra Hamnen i Malmö eller Hammarby Sjöstad i Stockholm. Men det kommer det inte att bli. Förutsättningarna står angivna i H+projektets själva devis: Den Toleranta Staden. Det låter som ännu en käck och till intet förpliktigande slogan, men i det här fallet handlar det om hårda realiteter och svårhanterliga intressekonflikter. Riksintresset av att säkerställa färjetrafiken och hamnverksamheten är mycket starkt och oomkullrunkeligt, vilket i samrådsförfarandet påpekats inte minst av Länsstyrelsen.

Det är trevligt att stå här och se på sundet och båtarna. Men vill man höra det där utropet en gång i kvarten, årets alla dagar? I kikarsiktet finns visserligen en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, men det kommer att dröja många år innan en sådan blir verklighet.

Intill dess kommer färjorna och bilarnas uppmarschområde till dem att vara kvar. Det ligger som ett brett och orubbligt band av asfalt mellan Oceanpiren och området kring Knutpunkten och Järnvägsgatan, en svår nöt att knäcka för H+ arkitekter. Fågelvägen är det ungefär 400 meter från Magasin 405 till Stadsparken, men idag är det en betydligt längre och inte särskilt lätt väg att ta sig.

Allt det där är ändå små bekymmer i sammanhanget. Den barriär som järnvägsspåren utgör kommer att byggas bort med Södertunneln, som beräknas vara kvar 2018. Det kommer att slås en bro över uppmarschområdet som kopplar pirerna till Knutpunktsområdet.

Det som blir den verkliga utmaningen är samexistensen med containerhamnen och de befintliga verksamheterna i området – reningsverket och värmeverket. Här kommer toleransen från de boendes och verksamheternas sida att sättas på prov. Dagen vi är här ligger vinden på från havet och en mättad lukt av skit kommer från reningsverkets bassänger när vi cyklar förbi – en lukt som sedan följer oss ända tillbaka till Bredgatan och H+organisationens högkvarter.

Det största problemet är förmodligen inte risken för smittspridning från reningsverket utan bullerstörningar och hantering av farligt gods. Trafikverket avråder i sitt yttrande över FÖP H+ från bostadsbyggande på pirerna, då man menar att kraven på en god boendemiljö kan komma att inskränka hamnverksamheten. Länsstyrelsen – den tunga remissinstansen – är emellertid i sitt granskningsyttrande i stort sett nöjd med fördjupningsplanen, vilket med all säkerhet gör att den kan klubbas till hösten.

Kristoffer Nilsson är väl medveten om utmaningarna som ligger framför H+projektets arbetsgrupp. Redan har man börjat tänka i banor av slutna bostadskvarter, för att de boende ska få tillgång till innergårdar skyddade från bullret.

Också i Norrköping har man planer på att omvandla ett hamnområde. Besökarna därifrån har många tekniska frågor till Kristoffer om bullernivåer, den framtida stigningen av havsvattennivån och om indragningen av huskropparna från kajkanterna. Men någon väcker också frågan varför man inte planerar för en förlängning av Stadsparken ner till vattnet. FÖP H+ ger svaret: offentliga kajpromenader och en tänkt öppen plats kring den inre bassängen är nog för att göra området tillgängligt och attraktivt för allmänheten.

Man kan tänka olika. I Brooklyn – exempelvis – görs hela det gamla hamnområdet om till en gigantisk park- och fritidsanläggning. Men att det ska bli bostäder på Oceanpiren är en given förutsättning i planarbetet. Till sist handlar det om att få igen de många satsade investeringsmiljonerna, både för kommunen genom tomtförsäljning och för de framtida byggherrarna. Det gör också att det kommer att byggas för den exklusivare änden av bostadsrättsmarknaden här.

Den fördjupade översiktsplanen är ett styrdokument, men ingen absolut sanning. När den antagits kommer detaljplanearbetet att ta vid. Det är då den framtida användningen av pirerna kommer att fastställas. Det handlar till exempel om storleken på de tomter med byggrätter som ska säljas av. Detta fastställs inte i planen, men är avgörande för hur små- eller storskaliga byggnadsprojekten på pirerna blir. Desto mindre tomter, desto fler aktörer i form av byggherrar och arkitekter.

I genomförandeplanen för H+ (Imagine Helsingborg Manual) finns ett offentligt ”konsthus” längst ut på Oceanpiren inskrivet i framtidsscenariot. Det nämns inte heller explicit i FÖP H+ och kan antas bli en kommande stridsfråga mellan inblandade aktörer. En sak är säker: förhandlings- och kompromissarbetet när det gäller den här gamla utfyllnadsmarken har bara börjat.

Jörgen Andersson vantinge@telia.com