Östern är rik
Göran Leijonhufvud om Klas Eklunds bok "Kina - den nya supermakten".
Bildmaterial
Klas Eklund.
Kultur. Under större delen av vår tideräkning har Kina varit den största ekonomin i världen. Men det mäktiga riket förvandlades till en ekonomisk dvärg under drygt hundra år fram till 1980.
Det var ett stelnat kejsardöme, utländsk ockupation, svält, inbördeskrig och sedan 30 år av planekonomi som svarade för förfallet.
Numera är det nästan banalt, men alltmer relevant, att påpeka att Kina efter en spektakulär återkomst snart är världens största ekonomi igen.
Det är därför som Klas Eklund talar om ”den nygamla supermakten” i bokens titel.
Klas Eklund är seniorekonom på SEB och adjungerad professor vid Lunds universitet. De senaste tre årtiondena har han arbetat mycket med Kina. Han är en god pedagog och stilist, som presenterar ett känt material överskådligt och tillgängligt.
Aldrig tidigare har så många så snabbt tagit klivet upp ur fattigdom som under Kinas 30 år av ekonomiska reformer.
500 miljoner människor har klättrat över världsbankens gräns för existensminimum. De lever inte längre på mindre än motsvarande en dollar om dagen.
Det är kanske det viktigaste resultatet av Pekings reformer, trots att ett par hundra miljoner fortfarande är kvar i fattigdom. Samtidigt framhåller Klas Eklund att klyftorna ökar och att metoderna som använts för att skapa den snabba tillväxten inte är uthålliga – de slösar med naturresurser, förstör miljön och skapar inte heller tillräckligt med jobb.
Författaren visar hur Peking måste ställa om ekonomin så att tillväxten inte bara hänger på export och investeringar. Ökad kinesisk konsumtion skulle också ge bättre balans i hela världsekonomin.
Men det förutsätter stora förbättringar av det sociala trygghetssystemet, så att hushållen inte tvingas spara en så stor andel av sina inkomster. Samtidigt måste det styrande kommunistpartiet ta itu med korruptionen för att inte förlora sin legitimitet.
Klas Eklund vrider och vänder på en del vedertagna uppfattningar – som att kineserna tar våra jobb, till exempel. Nej, säger han, de kan tvärtom bidra till jobb hos oss om vi hänger med i svängarna.
Han varnar också för föreställningen att kineserna är mindre kreativa än vi och att vi därför har ett försteg. Men i Kina bildas kritisk massa genom den starka utbildningskulturen och därmed ett kontinuerligt breddat underlag för kreativitet, tänker Klas Eklund.
Boken klargör att partiets ”anpassningsbara auktoritära styre” motbevisar tesen att marknadsreformer mer eller mindre automatiskt leder till demokrati. Författaren redovisar det politiska förtrycket, men konstaterar också att den generation som växt upp under reformperioden, med marknadsekonomi och internet, är friare än några kineser någonsin varit.
Klas Eklund pekar på vilken utmaning ett par hundra miljoner mikrobloggare är för regimen. Men jag saknar en ordentlig diskussion om hur de styrande samtidigt lyckas utnyttja internet för sina egna syften, hur de lyckas manipulera opinionen och hur systematiskt och välorganiserat de använder internet för att avläsa stämningar.
Vänta er inte möten med människor, miljöer och närvaro – men en gedigen introduktion till den uppstigande makt som berör oss alla.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus