Författarna och valet
David Isaksson om de ryska författarna och de politiska protesterna inför det ryska valet.
David Isaksson. En av orsakerna till att författare och litteraturen sedan lång tid tillbaka har en så stark ställning i Ryssland sägs vara att man aldrig haft fria medier. Istället för tidningar blev författarna samhällskommentatorer och sanningssägare.
Den ryska litteraturen storhet var också något som så gott som alla ryssar, oavsett hur olika politiska uppfattningar de hade, kunde enas om. Föreställningen om litteraturens betydelse och positiva inverkan levde vidare i Sovjetunionen, som ju påstod sig, förmodligen inte helt felaktigt, ha världens mest belästa medborgare.
I dag är det nya protester mot valfusk och mot Vladimir Putin här i Moskva. Organisatörerna har en knepig uppgift.
Den förra demonstrationen hölls på julafton och sedan dess har inte mycket hänt. Nu ska man få ut den ryska befolkningen, som tills nyligen beskrevs som politiskt apatisk, på gatan för att säga samma sak en gång till, men i 25-gradig kyla.
Det har inte uppmärksammats särskilt mycket att flera av Rysslands mest intressanta författare, Boris Akunin, Dmitrij Bykov och Ljudmila Ulitskaja, spelar en viktig roll för demonstrationerna.
Boris Akunin är en slags rysk Umberto Eco, mest känd för sina historiska deckare, en skickligt skriven underhållningslitteratur som varit mycket framgångsrik i Ryssland. Om jag förstått rätt finns fem av hans romaner översatta till svenska.
Han är en av dem som organiserat demonstrationerna och han var tidigt ute med att intervjua (via brev) den fängslade före detta oligarken Michail Chodorkovskij. Nyligen publicerat han också en lång intervju med Aleksej Navalnyj, den jurist och bloggare som är proteströrelsens stora stjärna.
Navalnyj är en man med många förtjänster, men det som oroar är hans koppling till ryska nationalister. Akunin frågar honom om detta och svaret är inte särskilt begripligt, men det lugnar knappast.
Akunin själv vill att ett framtida Ryssland ska vara något slags vänligt imperium. Han avskyr Sovjetunionen, med vill ha ett ekonomiskt och kulturellt starkt Ryssland som omkringliggande länder vill vara nära eller till och med en del av för att det gynnar deras egna intressen.
Putin, som sagt att han tycker om Akunins böcker, angrep honom nyligen. Premiärministern menade att det var Akunins georgiska ursprung som gjorde honom illojal (Boris Akunin är en pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili) .
Ett av Putins svar på demonstrationerna kom häromveckan när han publicerade en artikel i Nezavisimaja gazeta. Där föreslog han att man ska skapa en rysk litterär kanon, en lista med hundra böcker som alla skolelever måste läsa.
Förslaget riktar sig mer till nationalister än till Akunin, Bykov och Ulitskaja, men är en påminnelse om att kan man inte få med sig de levande författarna, kan man i alla fall få med sig de döda.
Fotnot: Gunnar Bergdahls veckokrönika åter nästa vecka – när det inte är filmfestival i Göteborg.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus