Nästa PO-fällning!
Gunnar Bergdahl om fallet Thomas Quick, Pressens Opinionsnämnd och Sveriges största rättsskandal.
Gunnar Bergdahl. För en vecka sedan begravdes Hannes Råstam. Ceremonin skedde i Masthuggskyrkan i hemstaden Göteborg. Delar av det svenska rättsväsendet hoppades nog att deras ansvar för rättsskandalen Thomas Quick samtidigt skulle begravas.
Men efterspelet till denna bisarra cirkus, då en mentalsjuk och medicinerad patient tog på sig skulden för ett 30-tal ouppklarade mord och dömdes till åtta av dem, är långt ifrån över. Nu blir det resning i fall efter fall. Senast i det så kallade Johan-målet. Svea Hovrätt tar snart också sig an fallen Trine Jensen och Gry Storvik. Med största säkerhet kommer alla åtta morddomar rivas upp. Rättvisans kvarnar backar långsamt alltmedan en rad verkliga mördare har gått fria.
Ifjol namngav Jan Guillou i Aftonbladet dessa professorer, poliser, advokater, journalister och åklagare som med gemensamma ansträngningar skapat denna djupa rättsröta. Häromveckan blev han fälld i Pressens Opinionsnämnd, något han kommenterade i ännu en krönika jag läste i veckan.
Man får tydligen inte skriva att polisen SEPPO PENTTINEN fabricerat bevismaterial och ljugit i tingsrätten. I det första resningsfallet, mordet på israeliske turisten Yenon Levi, hade Penttinen i tingsrätten påstått att Quick i förhör hade beskrivit klädseln på offret. Samme Penttinen redigerade videoupptagningar som missledde till domar i fallen Jensen och Storvik. Det konstaterar Svea Hovrätt när den nu river upp allt fler av domarna mot Thomas Quick.
Sådana fakta bekymrar dock inte Pressombudsman OLA SIGVARDSSON. Han hänvisade i stället till en JK-utredning från 2006 som fann allt kring fallet Quick vara i sin ordning. Att Råstam därefter i sina tre tevedokumentärer bevisat både manipulationer och fabricerade bevis föll honom inte in. Sigvardssons bedömning delades sedan av Pressens Opinionsnämnd. Till råga på allt blev Hannes Råstam själv prickad av Granskningsnämnden för att i en av sina dokumentärer inte varit tydlig nog när han citerade en av tingsrättsdomarna.
Vem är skyldig? Vem ska klandras? Vad är det för människor som inte kan erkänna sina uppenbara och allvarliga tjänstefel efter att åtta (8!) felaktiga morddomar har fallit?
Kan verkligen Seppo Penttinen se sig själv i spegeln? En samhällets och lagens ödmjuke tjänare, väl bekant med polisens egen kriminaltekniska strategi vars övergripande målsättning heter "Ökad rättsäkerhet". Ingår de av Sundsvallspolisen undanstoppade 13 pärmarna med förhör med Quick i denna målsättning?
De övriga av Jan Guillou namngivna personerna har föga överraskande däremot hållit låg profil. Som professor PER HOLCK som inför tingsrätten slog fast att den plastbit han undersökt var benrester efter ett mördat barn. Eller psykiatri- och psykologiprofessorerna LIDBERG och CHRISTIANSSON och experten på "borträngda minnen" psykolog BIRGITTA STÅHLE som alla kunde gå i god för Quicks utsagor. Eller "försvarsadvokaten" CLAES BORGSTRÖM som bortsåg från allt som talade mot åtalen och glömde att han hade en klient att försvara.
Eller den mest ansvarige av dem alla: åklagare CHRISTER VAN DER KWAST som år efter år lät skandalen växa genom att eliminera bevis, styra utredningarna och driva hela processen. Genom sitt fartblinda agerande har han tillåtit de verkliga mördarna fortsätta vara på fri fot mitt ibland oss.
Moraliska ynkryggar är ni allihopa! Inklusive denna skumögda opinionsnämnd för pressen som inte vill se vidden av en skandal som en lysande grävande journalist lyfte fram till allmän beskådan.
I augusti anländer postumt Hannes Råstams sammanfattning av fallet Thomas Quick i bokform och er skuldtyngda tystnad kommer att djupna.
Alltmedan Svea Hovrätt fortsätter att försöka upprätta det sargade förtroende för det svenska rättssamhället.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus