Burgare och proletärer
Bengt Göransson om McDonald's nyanställningsmetoder.
Bengt Göransson. Den som inte trodde att den sänkta restaurangmomsen skulle ge flera jobb hade fel.
Det visar McDonalds kommunikationsdirektör Raymond Mankowitz och det moderata stockholmsborgarrådet Ulla Hamilton i en gemensam (!) artikel i Dagens Nyheter (18 februari). Livet tycks äntligen börja leka för arbetslösa ungdomar med andra ord.
Sänkningen av momsen har givit snabbmatskedjan möjlighet att anställa 100 nya medarbetare, och den dag artikeln är införd samlar man 1 200 ungdomar på Stockholm Waterfront Congress Centre till ett stormöte, där man genom gruppintervjuer ska välja ut de lyckliga hundra som får jobb.
Den som varit med ett tag inser att det inte bara rör sig om hundra ungdomsjobb: säkert var det många jobbcoacher och PR-konsulter som fick lönsamma uppdrag när anställningsshowen planerades och nu genomförs.
Det är inte osannolikt att till och med en frilansande copywriter fick möjlighet att tjäna någon krona på att hjälpa till med att formulera debattartikeln.
Men ändå! Den jublande artikeln kan också läsas på ett annat sätt.
Tänk efter: ettusentvåhundra ungdomar ska sitta i gruppintervjuer en heldag för att tävla om hundra jobb!
Att det för kommunikationsdirektör Mankowitz är glädjande att jobben i hans firma är så eftertraktade förstår jag, men borde inte borgarrådet snarare vara ledsen?
Att varje jobb på McDonalds, som inte kräver någon yrkesutbildning, lockar tolv sökande, borde, med eller utan sänkt restaurangmoms, vara en källa till oro för den som har ett politiskt uppdrag. Bakom varje nyanställd på McDonalds står elva arbetslösa!
Vidare: efter det att företaget gjort sitt val av hundra, kommer ettusenetthundra unga människor att gå hem och känna att de inte dög där heller. Vad gör de imorgon?
Kanhända ska hamburgerjätten också i Helsingborg anställa. Kanske femton bland av 180 sökande? Och även om man kan förstå att företagets kommunikationsdirektör fallit för frestelsen att göra show av anställningsprocessen, kan man inte bortse från att just detta också har tvivelaktiga inslag.
Bröd och skådespel bjöds folket på i det antika Rom. På arenan kämpade gladiatorer mot vilda djur och mot varandra i en dödlig kamp. På läktaren satt det jublande folket.
Nog har denna anställningsshow drag av gladiatorspel. De som inte duger lockas ut på arenan för att offentligt förnedras.
Jag kan inte komma ifrån en känsla av att både borgarrådet och kommunikationsdirektören brister i respekt för andra människor, främst de som befinner sig i underläge.
Jag tycker inte att burgare och show är mycket bättre än bröd och skådespel.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus