Rötmånadsrytanden

Bengt Göransson om sommarens slappa debatter.

Ät inte mat som legat länge i kylen! En av många varningar i rötmånadens tid. Det är emellertid inte bara mat man ska se upp med under sommaren, också den allmänna debatten har sin egen rötmånadsvariant. Debattredaktörerna kanske är trötta eller har semestervikarier som inte läser så noga, innan de ger klartecken för publicering. Jag har roat mig med att botanisera i debattfloran den senaste tiden.

I flera artiklar angrips SMHI, väderlekstjänsten, för att i onödan varna för regn och översvämning. Vattenflödena i Småland var begränsade till vissa delar, och SMHI borde tänka på sitt ansvar för den viktiga besöksnäringen. SMHI är en del av den påpekar en skribent till min förvåning. Ingen regnvarning utan att ha kollat med hotell- och restaurangförbundet!

Den som minns tsunamin erinrar sig att besöksnäringen gick ur den krisen utan kritik, den hade skött sina affärer och kunde inte lastas för att den inkvarterat sina kunder på hotell byggda i lösan sand. Felet var den gången den svenska regeringens. Idag är det SMHI:s benägenhet att varna för möjliga risker som ska hejdas. Det kanske räcker att anmäla redan inträffade översvämningar framöver? Eller – för näringens skull – att inte berätta om dem heller?

En ledande företrädare för AIK beklagar sig över de orättvisor som den stora fotbollsklubben utsätts för. Det är hans resonemang om den bristande tryggheten för AIK:s affärsverksamhet som meriterar honom för rötmånadsplaceringen. Att Allsvenskan under de senaste tolv åren haft åtta olika vinnare är inte godtagbart, menar han. Hur ska AIK kunna ta ansvar för sin omfattande affärsverksamhet, om skräplag från landsorten kan vinna? Det är innebörden i det han skriver. Garanterad topplacering krävs om AIK ska kunna planera med långsiktigt ekonomiskt ansvar. Inte illa tänkt av en som tror sig syssla med affärer i idrott.

De upprörda inläggen om Sveriges Televisions beslut att förlägga finalen i nästa års Eurovisionsschlagerfestival till Malmö är ett annat prov på rötmånadsinslag i debatten. Här bygger man en Nationalarena i Solna som rymmer dubbelt så många åskådare som den ynka Malmö-arenan – förstår man inte vilken potential den skulle ge för tillresande turister som i decennier framöver skulle åka till Stockholm för att kolla var festivalen en gång hölls.

Att schlagerfestivalen är ett TV-program och att det därför skulle kunna spelas in utan publik, om TV-producenterna ansåg att det blev bättre så, föreställer sig ingen – det är arenan, besöksnäringen och overifierade och bara uppskattade miljardinkomster för alla andra än dem som verkligen är berörda, TV-publiken och TV-företaget, som ska avgöra placeringen. Och då blir inga argument för bisarra för att åberopas. Befolkningsunderlaget kring Stockholm motiverar att Malmöområdets betydligt större underlag räknas bort – tillresande från Danmark kan ju aldrig kompensera bortfallet av etniska stockholmare!

En framstående professor och riksdagsledamot polemiserar i ett inlägg mot en läkare som klagat över den numera försämrade servicen på apoteken. Undersökningar visar att apotekskunderna var mera nöjda förr. Professorn framhåller att antalet apotek i storstadsområdena har ökat och det blir för honom ett tecken på en ökad valfrihet – att denna valfrihet betyder att man numera aldrig kan lita på att den medicin man behöver finns på det apotek man väljer, bortser han från. Inte heller upplyser apoteken om var medicinen finns. Att handla på apotek har därför blivit ett slags spel med dolda kort. Inget av detta nämns i professorns debattartikel – väljandet i sig är poängen.

Fyra exempel på argument som jag hittat i debattartiklar denna sommar. I rötmånadstid behöver läsaren inte fundera över vad debattörerna skriver om – deras inlägg tål att läsas som prov på slappa tankar.

Bengt Göransson
bengt.goransson@abfstockholm.se