Störtregn av kritik

Göran Leijonhufvud Publicerad 2 augusti 2012 kl. 04:00

Göran Leijonhufvud om minnet av Peking-OS som nu dränks i nya skandaler.

Det är OS-tider igen. Just när de kinesiska ledarna hade tänkt sola sig i minnena av den organisatoriska triumfen med Pekings olympiska spel för fyra år sedan, kommer ett skyfall som drastiskt avslöjar stora brister i systemet. Den folkliga kritiken på Internet är inte nådig, trots att många inlägg censureras.

”Ni kan skicka upp en rymdstation och ni kan organisera de mest extravaganta olympiska spelen någonsin, men ni kan inte ens bygga ett avloppssystem. Skyskraporna i Peking finns på ovansidan, men det som är därunder är viktigare.”

Många inlägg har gått i samma stil som detta som var skrivet av signaturen ”fen1234” på Weibo, den kinesiska motsvarigheten till Twitter.

Det allsmäktiga kommunistpartiets berättelse om OS 2008 kommer i bakgrunden. I stället handlar det om minst 77 dödsfall i sommarens översvämningar, dödsfall som många skyller på dålig stadsplanering. Ledarna har prioriterat skrytbyggen som anläggningarna för OS på bekostnad av grundläggande infrastruktur som avlopp och varningssystem.

Den enorma olympiska satsningen för fyra år sedan handlade om att kommunistpartiet ville visa medborgarna och omvärlden att man klarar även det allra största av arrangemang. Det lyckades.

Regnstormen den 21 juli dränkte människor i stora delar av huvudstaden när avloppsrännorna snabbt blev otillräckliga.

Diskussionens svallvågor har inte lagt sig än. Myndigheterna får underbetyg för sin krishantering. Varningarna kom för sent, ingen tog vara på möjligheten att skicka sms till medborgarna i stor skala och de ansvariga försökte mörka omfattningen. Det påminde Pekingborna om hur ledningen försökte hemlighålla utbrottet av den svåra lungsjukdomen sars 2003 med en global epidemi som följd.

En skribent från provinsen Fujian påminner om att arrangörerna 2008 sköt kemikalier mot molnen för att lösa upp regnen så att solen skulle lysa över spelen. I efterhand inser man att Peking redan då hade kunnat drabbas av en översvämning i samma skala som i år, menar denne twittrare:

”Under OS fanns det metoder att skingra stormmolnen – annars hade vi kunnat bli till åtlöje. Åh Peking, du är som en hårt spacklad gammal hagga.”

Myndigheterna dröjde i det längsta med att uppdatera siffrorna för antalet döda och skadade efter sommarens skyfall. De dröjde så länge att till och med kommunistpartiets huvudorgan Folkets Dagblad hade ett ledarstick om att dödstal vid naturkatastrofer inte längre borde betraktas som ”känslig information”. Bara genom att vara ute tidigt med korrekt information kan regeringen återvinna sin trovärdighet, skrev partiorganet.

En annan aspekt på Peking-OS är vad som hänt med de nya fina anläggningarna. Den berömda huvudstadion Fågelboet är inte mycket utnyttjad och hade skavanker redan efter ett år när jag var inne där. Men stadion ingår som ett besöksmål för många turister som måste köpa biljett för motsvarande 50 kronor – mycket pengar för en besökare från landsbygden.

Fågelboet är inte den enda OS-anläggningen i Peking som är dåligt utnyttjad och dras med stora skulder. Några är till och med övergivna men skulderna finns kvar. Och för de aktiva nätsurfarna är regimens pluskonto för ett lyckat OS uppenbarligen inte outtömligt.

Göran Leijonhufvud

Textförstoring

Dela

Kommentarer

Kultur