Johan Malmberg om Ebbot Lundberg

Torbjörn "Ebbot" Lundberg kom till jorden en dag i februari 1966. I Kina var det Eldhästens år och individerna då framfödda ansågs rebelliska. I Europa puttrade revolutionen, åtminstone inom musiken och modet och konsten och någonstans där föddes alltså Ebbot Lundberg. Han skulle växa fram till sångare i världens finaste svenska rockorkester, Union Carbide Productions, och han skulle fortsätta svänga sin kaftan och väldiga röst i The Soundtrack of Our Lives som nu dansar sin sista turnésommar.

Det var på uppdrag av rymdarbetsförmedlingen han landade här. Den tyckte att planeten Jorden det där året 1966 gott kunde behöva en skön kille som kunde tampas med alla de här stiffa typerna som världen mestadels består av, sålunda kom Ebbot hit med sitt rymduppdrag att skapa ett soundtrack till oss. Han fick med sig en liten ledtråd, en loop från just året 1966, som nog kunde funka: The Beatles ultraflummiga slingor i "Tomorrow never dies".

Ebbot berättar avspänt korta anekdoter om sina bröder och uppväxten i Askim. Men, äntligen denna sommar, väljer en sommarpratare att helt och hållet göra musiken till historiens nav. Så binder hans låtval enkelt men intrikat ihop hans personliga historia – Jane Birkins och Serge Gainsbourgs "Je t'aime" löper från sängkammarfars i barnaåren till när Ebbot Lundberg sjunger duett med Birkin 32 år senare. Sen bjuder han rätt generöst på sina egna pubertala suplåtar.

Men framförallt byggs hela historien av hela den där uppväxtmusiken med Sham 69, The Byrds, Pink Floyd, Canned Heat, Sweet, The Who, Uk Subs och det får berätta vem Ebbot Lundberg är och hur hans soundtrack här i livet låter. Han blev ju precis det där han önskade – en svensk motsvarighet till Jeff Lynne (i ELO), med skägg och stor orkester bakom sig och allt. Det är fint så, liksom hans "Sommar".

Lyssna på programmet:

I morgon:

Malena Janson om Hannes Holm

Johan Malmberg
johan.malmberg@hd.se 042-489 92 31