Innehållet då?

Mats Holm om public service-utredningen som presenterades i går.

Det var Jan Stenbeck som sa att teknik alltid slår politik och idéer. Och vem är i dag beredd att säga emot? Vart du än vänder blicken ser du en smart telefon, en iPad, en play-app. Ett system med avgift på tv-apparater för att driva in gemensamma pengar till Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradio är lika förlegat som tv-pejlingen.

Skattefinansiering är framtidens lösning, föreslog public service-kommittén när den i går presenterade sitt betänkande. En dålig idé, tycker SR och SVT:s chefer, och hoppas att riksdagen inte röstar igenom den. Allmänhetens tv och radio blir för politiskt styrd.

Är det en överdriven farhåga? Nej, vi behöver inte gå till diktaturer för att se hur fort det kan gå. Berlusconi kapade statliga medier i Italien. Medieutvecklingen i USA å andra sidan, visar på risken med att låta marknadskrafterna ta över: all nyhetsförmedling politiseras. Vad händer om en sverigedemokrat  hamnar i vågmästarställning i kulturutskottet  och kräver stopp för program på minoritetsspråk för att inte stjälpa en regering när det ska röstas om budgetpropositionen?

Kommittén menar att med femåriga avtal och garanterad årlig uppräkning med två procent av anslaget, och där pengarna betalas ut från ett Riksgäldskonto, minskar risken för politisk styrning.

Politisk styrning är ju baksidan av det mynt som på andra sidan måste ha ett politiskt uppdrag: medborgarnas, via politikernas, beställning av public service-uppdraget.

Det är viktigt, skriver kommittén, att ett demokratiskt samhälle har radio och tv som ska vara fri från staten, ekonomin, politiken och andra som har makt i samhället. Det är också viktigt, skriver man, att människorna får se andra program än sådana som innehåller reklam och produktplaceringar.

Public servicekommittén skriver defensivt att public service har ett ”egenvärde”. Jag hade önskat att kommittén tog tillfället att tydligare artikulera detta ”egenvärde”. Blicka ut över världen, tiden, fråga: varför är public service viktigt? Vad ska sändas?

Minns att det var med en tydlig idé som public service en gång i tiden erövrade en teknik som fram till dess varit förbehållen de kommersiella krafterna. Stenbecks ord var ingen naturlag. Politik och idéer KAN erövra teknik och definiera den. Radion hade funnits i tjugo år när BBC – bildat av en universitetsskolad elit – sa att man ville ”informera, utbilda och underhålla”. Det blev förebilden för public servicetanken. Det nya mediet kunde ge bättre bildade medborgare som kunde bidra till samhällsnyttan. Bevekelsegrunderna varierade, men om själva bildningsidealet rådde enighet över klass- och partigränser. Är det fortfarande så? 

Kommittén hänvisar till undersökningar som visar att det är mest underhållning i SVT nuförtiden. Man ska vara bred, men hur bred? Hur mycket kommersiellt tänkande tål public service innan begreppet förlorar sitt ”egenvärde”?

Kommittén hänvisar till undersökningar som visar att under 2011 sände SR 60 procent musik och 20 procent program om nyheter och samhälle.  Är det självklart att de gemensamma pengar som ska garantera ”egenvärdet” oavkortat gåe till public servicebolag som sänder så mycket underhållning?

Kan utomstående bolag, som gör det som kommittén menar att public service ska göra, komma ifråga?

Alla som ser ett egenvärde i public service måste våga ställa dessa frågor. De går inte att ducka för.

Mats Holm
n.mats.holm@hotmail.com