Att sätta sig över originalet
Åsa Sandell. Utan översättare skulle vi missa en hel del. Ta Nobelpristagaren Herta Müller till exempel. Hennes poetiska tyska har tolkats till svenska av Karin Löfdahl i femton års tid. Jag lyssnar till Löfdahl på radions P1, där hon berättar att det speciella med Herta Müller är att hon skapar egna ord hela tiden. ”I den bok jag översätter nu förekommer ordet Atemshaukel till exempel, som direktöversatt betyder andningsgunga. Jag vet inte exakt vad hon vill ha sagt, men jag tror att hon menar ungefär hjärtat i halsgropen, det finns en oro i det ordet.”
Litterära översättningar är ett mödosamt hantverk, ofta underbetalt, alltid beundransvärt. Och inte sällan otacksamt. För även om översättningen är utmärkt, kan man som läsare besviken slungas ur fiktionen när ett ord känns illa valt. Vi kan reta oss på att ett slanguttryck känns daterat, eller så blir vi irriterade över att vi inte ens känner igen ordet.
Detta gäller inte minst engelskspråkig litteratur, där många av oss har goda språkkunskaper och otaliga referenser från litteratur, tv och film.
Jag försöker till exempel läsa Junot Diaz hyllade roman ”Oscar Waos korta förunderliga liv”, och inser att jag har alltför svårt att acceptera gestalternas brokighet i en svensk språkdräkt. Och ändå är det en otrolig bedrift av översättaren Niclas Hval. Diaz språk är fullt av spanska uttryck, slang, dialekter. Men det hjälps inte: Jag kastas frustrerad fram och åter mellan fiktion och reflektion, kan inte låta bli att börja leta efter originaluttrycket i huvudet.
Medan litterära mästerverk unnas ambitiösa tolkningar, är våra film- och dvd-översättningar ofta beklagansvärt undermåliga. Trots att dessa svenska textremsor går in i evigheten i min dvd-box. Fort ska det gå, och underbetalt är det. Visst. Men nog borde det gå att undvika de värsta klavertrampen?
I USA upptäckte jag världens bästa tv-serie ”The Wire”, och hemma i Sverige ser jag om den med svensk textremsa. Där finns direkta felöversättningar.
”Chain of command” blir befallningsordning istället för befälsordning. Man skriver tillsyningsman istället för övervakare, judge blir av någon outgrundlig anledning rådman istället för domare.
Än mer problematiska och svåröversatta är slanguttrycken, och det finns många sådana i ”The Wire”, som utspelar sig i narkotikans Baltimore. Det skär sig i öronen när kort för kusin blir ”kusse” på svenska. Och ålderdomlig söderslang som ”pysen” och ”på lyset” (lit up) ger den hårda ghettoverkligheten en ofrivillig komisk touch.
Nuförtiden är svensken i allmänhet, och ”The Wires” tittare i synnerhet, ganska bra på amerikansk engelska. Jag skulle hellre se att man antingen låter blir att översätta de flesta slanguttrycken och låter ord som ”fuck you” och ”couz” stå oöversatta. Eller att man genomgående väljer en neutral och avskalad översättning, som förmedlar det sagda men låter sociolekter och det dialektala endast absorberas av tv-tittarens öra.
Dvd-marknaden är större och starkare än någonsin. Det är dags att vårda både tittarna och det svenska språket lite bättre.
Kommentarer