Demokratin leder med 2–1 efter demonstrationen
Tonen har varit hätsk under diskussionerna inför DC-matchen Sverige – Israel i Malmö och demonstrationerna mot den. I lördagens Expressen tyckte Dilsa Demirbag-Sten att de tomma läktarna i Malmö var ”en skam för Sverige”. Hon målade upp en ”tankevärld tapetserad med unkna antisemitiska föreställningar”. ”Varför denna fixering vid judar och Israel?”, skriver hon.
Agneta Pleijel skrev i fredagens Svenska Dagbladet om ”Antijudisk propaganda” och tennismatchen: ”Fullt krig förbereds. Kommunister och muslimer mot Israel. Davidsstjärnan utbytt mot hakkorset. Stöd från kommunens starke man Ilmar Reepalu som – för att gå en hemmaopinion till mötes – vill bojkott av Israel. Man vill gråta blod.”
En lång rad andra debattörer har uttryckt sig på liknande grovhugget genuint antiintellektuellt, oargumenterade vis. Både Demirbag-Sten och Pleijel blandar bort korten genom att tala om ”judar” när det för varje tänkande människa handlar om staten Israels övergrepp. Det skapar en absurd logik.
Som om protesterna i Malmö var ett slags antisemitiska manifestiationer, som om Ilmar Reepalu bara var ute och röstfiskade bland de femtusen palestinier som bor i hans kommun.
Som om övergreppen i Gaza inte hade ägt rum. Som om inga barn hade dött. Som om Israel inte fortsätter att terrorisera Gazas enochenhalv miljon människor.
Om ingen hade demonstrerat i Malmö, det hade varit ”en skam för Sverige”.
Lördagens demonstration genomfördes i det stora hela fredligt. Trots en del obehagliga våldsinslag från extrema grupper kom ingen människa till skada.
I Gaza får människor varje dag skador för livet. Undernärda och krigstraumatiserade barn får ingen hjälp. Israel fortsätter att behandla hela Gaza som ett fängelse i strid mot all internationell rätt.
Efter lördagens dubbel leder Sverige med 2 – 1. Demokratin leder också, trots allt, med 2 – 1.








Pingback: Sverigedemokratiska bloggen Dragan med vänner! » Archive » Malmö kommer att brinna som en fackla fram emot kvällen!