Fejkade fotografier från kriget
Robert Capas fotografi av en döende soldat, tagen under det spanska inbördeskriget, hör till fotohistoriens mest kända bilder, en ikon över krigets ohygglighet. Men är bilden äkta? Har Capa fotograferat soldaten i just det ögonblick när han faller ner död, träffad av en kula? Eller är fotot arrangerat, med en statist som spelar träffad?
Det är tre kvarts sekel sedan bilden togs. I en ny bok hävdar en spansk forskare att det går att belägga att bilden är ett falsarium, skriver New York Times. I “Shadows of Photography” vill José Manuel Susperregui bevisa att Capas bild inte kan vara tagen vid fronten som Capa uppgett utan i en annan stad fem mil bort och långt från krigshändelserna. Susperregui har helt enkelt granskat bakgrunden i Capas bild och genom den kunnat identifiera platsen.
International Center of Photography i New York där Capas bildarkiv finns, fortsätter dock att hävda att bilden är autentisk.
Debatten är inte ny. Den brittiske propagandaexperten Phillip Knightley har tidigare fört fram liknande åsikter om Capas bild.
Spelar det någon roll? I en djupare mening blir vi berörda av bilden, därför att den ger en ”sann” bild av krigets vanvett och den enskilde soldatens lidande.
Ändå är frågan om bilders ”äkthet” förstås grundläggande, om en bild visar det vi tror att den visar. Vårt sätt att tänka och värdera formas av de bilder vi ser. Ett av de senaste exemplen på det är fotografiet när Saddam Husseins staty i Bagdad dras omkull av bagdadbor som jublande hälsar de amerikanska ”befriarna” välkomna.
Den bilden var fejk, ett av fotohistoriens mest riggade ”photo opportunities” skrev den brittiske journalisten Robert Fisk. Amerikanska 
soldater fixade omkull statyn och bilden var länge en ikon för det ”goda krig” som USA:s förre och i mina ögon kriminelle president George W Bush förde mot Irak.
Pingback: Fejkade fotografier som blev något helt annat… « Memento te mortalem esse