Obamas utvidgade krig i Afghanistan

3 december, 2009 klockan 10:03

President Obamas besked om ytterligare 30 000 amerikanska soldater till Afghanistan har mötts av utbredd kritik. Det finns ingen militär lösning på kriget. Obamas beslut leder till lidande och död och löser inte det afghanska folkets problem. Kommer de förhoppningar USA:s nye president väckte att grusas i de afghanska bergen?

Obamas engagemang för en kärnvapenfri värld väckte respekt, liksom hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget. Men hans sätt att utvidga kriget i Afghanistan skapar förstämning. En krigspresident hämtar om en vecka Nobels fredspris i Oslo. Det är bedrövligt.

En växande antikrigsrörelse protesterar i USA. I Sverige arbetar Afghanistansolidaritet, med den förre socialdemokratiske ministern Thage G Peterson som framträdande namn, för att svenska soldater ska lämna Afghanistan.

Sören Sommelius
sosommelius@hd.se

Dela

Lennart Nordh

USA tar konsekvenserna av sin utrikespolitik och intervention i andra stater för att säkra sin dominans och skyddda strategiskt viktiga råvaror genom att militärt slå ner hot mot det egna landet från grupper eller politiker i suveräna stater samt bygger samtidigt upp säkerhetsorgan inom USA.

Sverige har av någon anledning fått för sig tanken att de genom att sända väpnad trupp till Afghanistn bidrar till demokratissering av landet, kvinnors frigörelse och barnens rätt till skolgång samtidigt, som landets befolkning utsätts för krig och förödelse på grund av Al Qaidas och Talibanernas krig mot USA och nu även mot svensk trupp.

Samtidigt talar svenska politiker vitt och brett om religionsfrihet men anser sig som demokrater och humanister behöva ingripa i ett land invecklat i en konflikt med världens enda supermakt för att befria folket från en tusenårig kultur och religion.

Ur svensk utgångspunkt är naturligtvis livet för kvinnor och barn förkastligt och deras lidande därför också monumentalt eftersom svensken och svenskan bedömer deras situation utifrån det liv de själva tvingas leva genom politiska beslut och konsensus i det Svenska samhället.

Hur skulle svenska medborgare se på intervention av främmande länder med annan religion och annan kultur om den kom samtidigt med våld och bomber, som dödade dem själva och deras barn.

Svenskar, som redan stegrar sig då talet om moskébyggnad och invandring från muslimska länder kommer på tal och deras uppfattning och västerländsk dekadans och moralisktförfall vädras av deras religiösa företrädare.

Nej tänk om och tänk er in i Afghnernas situation en sitution de oförskylt hamnat i genom stormaktsambitioner och politisk konflikt. Begär Afghanska folket hjälp, så hjälp dem materiellt att bygga upp sitt land, men låt befolkningen själv avgöra hur plågsam ders tillvaro är under Islam och det kulturella arvet.

Förskona dem och oss svenskar framför allt från att sammankopplas med USA:s försvarskrig om inte ta konsekvenserna av beroendet av USA för välstånd och resurser och och gå i koalition med dem och sänd era söner till slagmarkerna med samma stolthet som amerikanska mödrar och fäder.

Tänk framförallt på vad ett lidande för en mor och far innbär i vår kultur och försök överföra detta till Afghanska mödrar och fäder och välj sedan.
Lennart Nordh

USA tar konsekvenserna av sin utrikespolitik och intervention i andra stater för att säkra sin dominans och skyddda strategiskt viktiga råvaror genom att militärt slå ner hot mot det egna landet från grupper eller politiker i suveräna stater samt bygger samtidigt upp säkerhetsorgan inom USA.

Sverige har av någon anledning fått för sig tanken att de genom att sända väpnad trupp till Afghanistn bidrar till demokratissering av landet, kvinnors frigörelse och barnens rätt till skolgång samtidigt, som landets befolkning utsätts för krig och förödelse på grund av Al Qaidas och Talibanernas krig mot USA och nu även mot svensk trupp.

Samtidigt talar svenska politiker vitt och brett om religionsfrihet men anser sig som demokrater och humanister behöva ingripa i ett land invecklat i en konflikt med världens enda supermakt för att befria folket från en tusenårig kultur och religion.

Ur svensk utgångspunkt är naturligtvis livet för kvinnor och barn förkastligt och deras lidande därför också monumentalt eftersom svensken och svenskan bedömer deras situation utifrån det liv de själva tvingas leva genom politiska beslut och konsensus i det Svenska samhället.

Hur skulle svenska medborgare se på intervention av främmande länder med annan religion och annan kultur om den kom samtidigt med våld och bomber, som dödade dem själva och deras barn.

Svenskar, som redan stegrar sig då talet om moskébyggnad och invandring från muslimska länder kommer på tal och deras uppfattning och västerländsk dekadans och moralisktförfall vädras av deras religiösa företrädare.

Nej tänk om och tänk er in i Afghnernas situation en sitution de oförskylt hamnat i genom stormaktsambitioner och politisk konflikt. Begär Afghanska folket hjälp, så hjälp dem materiellt att bygga upp sitt land, men låt befolkningen själv avgöra hur plågsam ders tillvaro är under Islam och det kulturella arvet.

Förskona dem och oss svenskar framför allt från att sammankopplas med USA:s försvarskrig om inte ta konsekvenserna av beroendet av USA för välstånd och resurser och och gå i koalition med dem och sänd era söner till slagmarkerna med samma stolthet som amerikanska mödrar och fäder.

Tänk framförallt på vad ett lidande för en mor och far innbär i vår kultur och försök överföra detta till Afghanska mödrar och fäder och välj sedan.
Anonym

Ja, då lägger vi oss väl platt för talibanerna då.
Per Örnell

Ja, då lägger vi oss väl platt för talibanerna då.
Lennart Nordh

Har du sett några Talibaner i Sverige Per örnell?

Finns det några i Sverige så får väl i första hand svenska muslimer jaga dem med hjälp av Sveriges Rikes lag.

Som svenskar har vi ju jagat svartrockar under ett par sekel och fått ett hyfsat sekulärt Sverige.

Ge Afghanerna lugn och ro i sitt eget land så kanske också de tänker om.

Bomber är väl lite väl starka övertalningsmedel och det brukar ju, med erfarenhet från andra världskrigets terrorbombningar i England och Tyskland, vara så att viljan att ändra åsikt snarare minskar och då även i ett Nazistiskt styrt och indoktrinerat land. Det senare förhållandet är ju i för sig inte en förutsättning för stuborness vilket märktes under blitzen i London.
Lennart Nordh

Har du sett några Talibaner i Sverige Per örnell?

Finns det några i Sverige så får väl i första hand svenska muslimer jaga dem med hjälp av Sveriges Rikes lag.

Som svenskar har vi ju jagat svartrockar under ett par sekel och fått ett hyfsat sekulärt Sverige.

Ge Afghanerna lugn och ro i sitt eget land så kanske också de tänker om.

Bomber är väl lite väl starka övertalningsmedel och det brukar ju, med erfarenhet från andra världskrigets terrorbombningar i England och Tyskland, vara så att viljan att ändra åsikt snarare minskar och då även i ett Nazistiskt styrt och indoktrinerat land. Det senare förhållandet är ju i för sig inte en förutsättning för stuborness vilket märktes under blitzen i London.
Anonym

Talibaner och talibaner, jag har i alla fall sett svenska unga män och kvinnor som blivit fängslade i Pakistan under ”sällskapsresor” till ett av världens farligaste områden.
Sen verkar det väl vara en ganska lång väg att gå innan svartrockarna i de islamistiska länderna låter sig jagas av vanligt folk. Det är väl snararare det omvända förhållandet som råder av allt att döma.

Glöm inte att insatserna i Afghanistan stöder sig på FN-resolutioner. En mängd nationer bidrar, även om USA som vanligt drar det största lasset.
Vår egen insats bygger på en överväldigande majoritet i vårt folkvalda parlament, om nu någon glömt det.
Per Örnell

Talibaner och talibaner, jag har i alla fall sett svenska unga män och kvinnor som blivit fängslade i Pakistan under ”sällskapsresor” till ett av världens farligaste områden.
Sen verkar det väl vara en ganska lång väg att gå innan svartrockarna i de islamistiska länderna låter sig jagas av vanligt folk. Det är väl snararare det omvända förhållandet som råder av allt att döma.

Glöm inte att insatserna i Afghanistan stöder sig på FN-resolutioner. En mängd nationer bidrar, även om USA som vanligt drar det största lasset.
Vår egen insats bygger på en överväldigande majoritet i vårt folkvalda parlament, om nu någon glömt det.