Wikileaks, Assange och Manning
Brittiska Högsta domstolen har beslutat att Wikileaksgrundaren Julian Assange ska
utlämnas till Sverige, där han bl a är misstänkt för sexuellt ofredande. Nya juridiska komplikationer har tillstött, men av allt att döma går den snart två år långa rättsprocessen nu mot ett slutgiltigt avgörande.
Under tiden har fokus förflyttats från Wikileaks avslöjanden om bland annat USA:s krigsförbrytelser i Irak och Afghanistan till att handla om Assanges moraliska vandel. Det är förstås bedrövligt. Assanges handlingar ska granskas juridiskt. Men Wikileaks metoder att ta fram hemlighållen information om krigföring är något helt annat och borde kvalificera organisationen för Nobels fredspris.
Vår tids krig kan inte bevakas med konventionella journalistiska metoder. Hur ska en krigsreporter beskriva en drönares färd genom fientliga landskap? Eller attackhelikopters raider över storstädernas slumområden? Dagens krigföring är nästintill osynlig. Därför är Wikileaks avslöjanden med hjälp av offentliggjorda hemligstämplade dokument så viktiga.
Av samma skäl har vreden i USA mot organisationen varit våldsam. Högt uppsatta amerikanska politiker har högljutt krävt att Assange ska utlämnas till USA för att dömas till döden som landsförrädare.
Den unge soldaten Bradley Manning är misstänkt som läcka till Wikileaks. Manning sitter på ett militärfängelse i USA sedan maj 2010 och har behandlats på ett sätt ovärdigt en rättsstat. Först i början av i år åtalades han och en militärrättegång ska inledas i höst. Då har han långa perioder suttit isolerad 23 timmar av dygnet. Han har klätts av naken och lämnats ensam i cellen på ett sätt som fått FN:s rapportör om om tortyr Juan Ernesto Mendez att kalla behandlingen av Bradley Manning grym, omänsklig och förnedrande, skriver Svenska Dagbladet.







