Ship to Gazas segelfartyg Estelle la till i Helsingborg på lördagseftermiddagen. Vi var sjutton ombord under den sex timmar långa färden från Malmö till Helsingborg, tio besättningsmän och sju passagerare, själv hade jag förmånen att bli inbjuden till resan och skriver i söndagens HD om färden, läs här.

På söndagseftermiddagen fortsätter Estelle till Varberg, sedan till Oslo och därefter söderut mot hamnar i Medelhavet. Ankomst Gaza beräknad till oktober, det är en lång resa, där vindar bygger opinion utmed vägen.

Det var en mycket speciell färd genom ett solglittrande Öresund med friska vindar i seglen. I kontrast till resans skönhet fanns tankarna på dess syfte, att uppmärksamma den människorättskränkande blockaden av Gazaremsan, som pågått sedan Hamas maktövertagande 2007.

Israel bestraffar kollektivt 1,6 miljoner människor, där över hälften av befolkningen är barn. Det är inte bara inhumant, det är också extrem dålig konflikthantering, som i slutänden inte bara drabbar den palestinska befolkningen utan också den israeliska. Det är ingen tillfällighet att Israel har blivit det land i världen där det är farligast att vara jude och att många judar med dubbelt medborgarskap med en ödets ironi föredrar att bo i Tyskland framför i Israel.

Därför är Ship to Gazas mission inte bara viktig utan nödvändig. Det handlar om att visa solidaritet med palestinierna i Gaza och att åtminstone symboliskt försöka bryta blockaden. Och om att påminna om hur Israel med stöd av USA och tyst medhåll av EU år efter år fortsätter en människorättskränkande och folkrättsstridig politik.

Efter sex timmars till sjöss på Estelle är jag med hjärtat ombord på Ship to Gaza under hela den fortsatta färden till hamnen i Gaza.

Fotnot: Kapten på Estelle är finske Mika, här med bar överkropp under svettigt arbete med seglen. Sjömannen på bommen på den överste bilden heter Lasse Fersters, som arbetar mot kojplats och mat.