hd.se
Mladic-rättegången bra, men försoning viktigare
Rättegången mot Ratko Mladic återupptas i dag i Haag. Till sluts ställs generalen som ansvarade för massakern i 
Srebrenica 1995 inför rätta. Fausta Marianović, själv född i Bosnien 1956, kom till Sverige som flykting 1992 och debuterade som författare 2008 med den uppmärksammade Sista kulan sparar jag åt grannen. Hon skriver i Svenska Dagbladet insiktsfullt om Mladic, om kriget och dess konsekvenser:
”Han hade delat in bosnierna i de som skulle mörda och de som skulle mördas. Avrättningen av bosnierna utvalda att dö, rubricerade ”generalen” som ”en gåva” till de bosnier som hade valts ut att stå för dödandet och förvalta den morbida presenten. De skulle därmed forma landet Bosniens hela framtid.”
De jugoslaviska sönderfallskrigen, och särskilt det grymmaste av dem i Bosnien, är tjugo år gammal historia. Konsekvenserna av krigen påverkar fortfarande människors villkor. Daytonavtalet 1995 ledde till eldupphör, men Bosnien blev en monsterstat, uppdelad i två enheter efter mera etniska än demokratiska grundprinciper. Den ekonomiska utvecklingen har dåligt kommit i gång. Sveriges Radio rapporterar på måndagen om 700 bosnier som i sommar kommit till Sverige i hopp om jobb. Men asylskäl fattigdom gälls inte. Alla kommer förmodligen att skickas tilbaka.
Krigsförbrytartribunalen i Haag har varit nödvändig för att ställa de ytterst ansvariga inför rätta. Någon form av rättvisa har skipats men det har inte lett till att försoningsprocesser i djupare mening kommit igång. Tänk om man också i f d Jugoslavien hade arbetat men en Sanningskommission, som i Sydafrika, där sanningen och en gemensam historieskrivning var viktigare än bestraffning.
Det övriga Europa borde ta ett större ansvar för byggande av både demokrati och ekonomiskt välfärd än nu. EU-medlemskap för alla de tidigare jugoslaviska republikerna är en långsiktig väg. Men också andra vägar borde kunna prövas. Det är bra men otillräckligt att döma Mladic. En väg vore att möjliggöra någon form av arbetskraftsinvandring från ex-Jugoslavien. Minns hur många jugoslavier som på sextio- och sjuttiotalen kom hit och byggde det svenska folkhemmet med oss.
