Nawal El Saadawi: Stohej kring liten köttbit

26 september, 2010 klockan 09:02

”En naken man låg på bordet framför mig. Jag var 24 år och hade aldrig sett något liknande. Jag läste till läkare och skulle bli kirurg. Mannen skulle obduceras, också hans könsorgan. Vad är allt detta stohej kring en sådan liten köttbit, minns jag att jag tänkte.”

Publiken på bokmässan är med på noterna. Det handlar om kategorierna manligt kvinnligt. Den egyptiska författarinnan Nawal El Saadawi är bestämd:

– Jag delar inte in människor efter deras könsorgan utan efter hur de tänker, vad de gör och hur de kämpar mot orättvisor.

Nawal El Saadawi, född 1930, arbetade aldrig som läkare och kirurg utan blev en av arabvärldens främsta författare. Hon är också kvinnoaktivist och medborgarrättskämpe som aldrig tvekar att ta strid för rättvisa och mot orättvisor. Därför är hon hatad av fundamentalister och av författare som samarbetar med den korrupta Mubarak-regeringen. Hon har suttit i fängelse för det hon skrivit och även tvingats gå i exil. ”Men en av mina bästa böcker skrev jag i fängelset”. Bakom sig har hon ett fyrtiotal böcker. Den senaste ”Den stulna romanen” (Översättning Marie Anell, Ordfront) utkommer i dagarna på svenska. Den är skriven i exil, då hon arbetade som professor i Atlanta i USA.

El Saadawi är en kvinna som det slår gnistor om när hon talar. Hon är slagfärdig, ja slängd i käften, har nära till skrattet och långt vitt hår.

– Jag har bara blivit mera radikal och argare med åren, fast jag är ingen arg person, skrattar hon.

Hon är djupt engagerad i kvinnofrågor men vill inte kalla sig feminist när Hillary Clinton och Angela Merkel gör det.

– Allt hänger samman, klass och patriarkat, ekonomiskt förtryck.

I Egypten är kvinnorörelsen förbjuden. Och halva befolkningen lever under fattigdomsgränsen, två dollar per dag.

– 2005 sa president Mubarak att vem som helst kunde ställa upp i presidentvalet, så då gjorde jag det. Men jag fick snart polisen efter mig. Det blev mycket obehagligt och jag drog mig tillbaka.

Nawal El Saadawi talar om religionen, hon har ägnat åravis åt att studera och jämföra kristendomen. islam och judendomen.

– Kvinnor förtrycks av ett partiarkaliskt kapitalistiskt samhälle, inte av exempelvis islam. Förtrycket mot kvinnor har inget som helst med islam att göra.

Skrivandet är viktigt för henne.

– Att skriva är som att andas. jag kan inte leva utan det.

Dela

Nadine Gordimer: Kampen går vidare

26 september, 2010 klockan 09:02

Författaren Nadine Gordimer, född 1923, är en veteran från kampen mot apartheid i Sydafrika, belönad med Nobelpriset i litteratur 1991. Hon besöker bokmässan, där hon intervjuas av Per Wästberg.

I sitt författarskap förknippades hon med den kampen. Men hon har fortsatt att skriva och har gett ut tio romaner och tretton novellsamlingar.

– Oavsett situationen i sitt land blir man som författare alltid inblandad. Det finns andra saker att kämpa för nu, som det skrivna ordets kultur. Biblioteken i Sydafrika är nergångna och får dåliga anslag. Mycket nu handlar om korruption. Men vi besegrade apartheid och måste också kunna övervinna nya saker. Kampen måste gå vidare. Dryga femton år har gått sedan apartheid föll. Det tar längre tid, kanske en generation för att förändra landet, för att skapa skolor och sjukhus lika för svarta och vita.

Nadine Gordimer har skrivit ett öppet brev till presidenten om inskränkningar i yttrandefriheten.

– Det hotar också oss författare.

Nadine Gordimers senaste roman ”Börja leva” publicerades på svenska 2006 och handlar om människor som efter en omvälvande förändring i samhället omprövar sina liv och väljer olika vägar.

Dela

Björn Larssons döda poet i Helsingborgs hamn

26 september, 2010 klockan 09:01

”Döda poeter skriver inte kriminalromaner” påstod Björn Larsson i sin senaste roman, där en mördad poet upphittades hängd i sin husbåt i Helsingborgs hamn. Boken recenserades nyligen på HD:s kultursida. På bokmässan redde författaren ut begreppen tillsammans med litteraturvetaren och vännen Niklas Schiöler, som själv förekommer i en fiktiv version i boken.

– Min franske förläggare försökte förgäves övertala mig att skriva en ny kriminalroman, som han skulle kunna lansera som en ny svensk ”Larsson”. Stig eller Björn var inte så noga kanske i Frankrike. Jag har inte läst så många kriminalromaner och tackade nej, fastän en intrig redan hade börjat etablera sig i huvudet på mig. Jag läste någonstans att underbetalda poeter lever ett farligt liv. Deras medellivslängd är bara 62 år, jämfört med romanförfattarnas 70 och historikernas 74.

Björn Larsson ville säga något om poesi i kriminalromanens form. För att göra det behövde han ”riktiga dikter”, som han lånade och översatte från en fransk poetvän. Sen klev polisen Martin Bark in i handlingen, en ovanlig sjöpolis.

– Svenska folket skriver dikter och läser poesi. Det är inget ovanligt. Att skriva är en av svenskarnas mest utbredda hobbies, vanligare än att spela golf eller gå på fotboll. Min polis skrev dikter och hoppades genom mordutredningen av en död poet själv komma i kontakt med en förläggare.

Boken genrebestäms som ”ett slags kriminalroman”.

– Det var lustfyllt att skriva den lite som på lek och gick fortare än någon annan bok jag skrivit, det brukar ta två – tre år annars.

Dela

Förlåta på afrikanska

25 september, 2010 klockan 11:59

Alexander McCall Smith har efter genombrottet med serien om Damernas Detektivbyrå blivit en av världens mest lästa författare. Hans böcker har översatts till 37 språk och sålts i 15 miljoner exemplar.
På bokmässan talar han särskilt om Mma Ramotswe, den kvinnliga detektiven i Botswana.

- Alla kan gå in till henne med sina problem, som ofta speglar förhållanden i samhället. Ingen mördas i böckerna. Hon löser problem genom förhandlingar, inte som i väst genom att slå fast att du har fel och jag har rätt. Hon tror inte på att straffa människor.

Bokserien handlar mycket om ifrågasatta afrikanska värderingar.

- Man förändrar inte världen genom att skrika åt människor. Väst pressar ofta afrikanska regimer utan resultat.

Mma Ramotswe tror på förlåtelse. Det gör också Nelson Mandela. Han är en representant för den moralen.

Böckerna har haft stort inflytande på turistindustrin i Botswana men också på många svenskar som liksom Mma Ramotswe börjat dricka roibus, rött te.

Dela

Ralph Nader, presidentkandidat utan mobil

25 september, 2010 klockan 10:01

Ralph Nader, den amerikanske miljöaktivisten som ställt upp i fyra presidentval, besöker Göteborg och talar på en nyinsatt programpunkt under mässan. Han är kritisk mot mycket i sitt hemland, också mot Obamaregimen.

– Obama har bättre retorik än Bush. Men han utsåg högerdemokrater och Wallstreetfolk till rådgivare – i stället för att mobilisera folket. Som president kan ändå Barack Obama undvika att göra dåliga saker.

Inga fler Irakkrig, menar kanske Nader. Om en dryg månad väntar ett viktigt mellanårsval i USA.

– Det republikanska partiet har inte varit i sämre skick sedan 1850-talet. Man går emot alla förslag, man har inga egna idéer, det enda man är för är den fria marknaden. Ändå har demokraterna svårigheter att vinna valet.

Den så kallade Teapartyrörelsen har fått stor uppmärksamhet.

– Jag tror att den är farligare för republikanerna än för demokraterna. Men – What a mess!

Den amerikanska ekonomin är i uselt skick. Möbler, elektronik, bilar tillverkas i Kina, kläder i Bangladesh.

– Vi har fått en kasinokapitalism, där man spekulerar med pengar, vilket inte skapar utveckling.

Ralph Nader tänker inte ställa upp i fler presidentval, ”det får någon annan göra”. Men man måste fortsätta att banka på dörren tills den går upp, menar han. Fast han är uppgiven inför det amerikanska politiska systemets otidsenlighet när det gäller att hantera dagens problem. Kanske är det bara de superrika som kan ändra på politiken, där allt beror på pengar.

Själv försöker han leva som han lär.

– Den teknik som fanns 1995 duger gott för mig. Jag har ingen mobil och ingen dator. All ny teknik tar tid. Jag använder min gamla skrivmaskin och har inte heller någon bil. Men visst, jag har medarbetare som tar fram saker från internet.

Ralph Nader introduceras på mässan av Stig Hansén, mångårig medarbetare i HD:s kulturredaktion, som nyligen i USA intervjuat Nader.

Dela

Europa, muslimerna, Turkiet

25 september, 2010 klockan 09:38

”Det finns fler muslimer i Europa än vad det finns nordiska protestanter”, sa mellanösternkännaren och Turkietexperten Ingmar Karlsson, när han på mässan på ett fullsatt seminarium introducerade sin nya bok ”En delad värld. Islam och Europa. I går, i dag och i morgon”.

Muslimerna är – liksom vi nordiska protestanter – ingen enhetlig grupp. Det har alltid funnits muslimer i Europa, i länder som Bosnien, Makedonien, Albanien och Bulgarien. I dag finns 25 miljoner muslimer i Europa och 16 – 17 miljoner av dem är EU-medborgare.

– Vi får vänja oss vid att mellan 10 och 15 procent av befolkningen i Europa är muslimsk.

Angreppen i Europa på muslimer påminner om hetsen mot katoliker i USA för ett sekel sedan.

– Särskilt irländare utmålades som farliga i USA. Och de östeuropeiska judarna utpekades som den tidens ”terrorister”. I dag utgör katolikerna så där en tredjedel av USA:s befolkning och debatten har nyanserats. Så kommer det också att bli i Europa vad gäller muslimerna.

En avgörande fråga för EU gäller Turkiets medlemskap. Redan i dag är Turkiets snabbväxande ekonomi en av världens femton största. Har Europa råd att hålla en stängd dörr till Turkiet?

– Det är en europeisk ödesfråga. Merkels, Berlusconis och Sarkozys retorik är obehaglig. Den sänder också ett svart budskap till EU:s sexton miljoner muslimer och stämplar dem som andra klassens medborgare.

Dela

Mina bästa sidor är ordblinda

24 september, 2010 klockan 22:57

Författaren Torbjörn Lundgren bodde länge i Helsingborg, skrev under många år på Helsingborgs Dagblads kultursida och var dyslektiker, ordblind. Sedan dess har han flyttat norrut, bor nu i Dalarna, har skrivit romaner och arbetat med att informera om dyslexi nationellt.

På bokmässan introducerade han och Erik Winqvist sin nyutgivna ”Mina bästa sidor är ordblinda”, med texter av nio kända personer med dyslexi.

Torbjörn Lundgren mindes hur det var för honom själv i skolan.

– Det hette att jag skulle bli ”normal”. Jag fick gå i läsklass för att träna och träna. Men jag ville vara den jag är.

Det finns statistik som menar att mellan var femtonde och var femte människa på jorden är ordblind. Bland nobelpristagare i litteratur finns en överrepresentation av dyslektiker. Ludwig Wittgensteins läs- och skrivsvårigheter som präglade hela hans liv.

En av de nio i boken är Lennart Hellsing. Han stavade lite taskigt och läste långsamt. Men det gav honom en speciell känsla för språket, vilket var och en kan ta till sig i hans unika barnböcker.

– Sjörövarboken skrevs för hans dyslektiske son med många extremt långa ord som pojken gillade.

– Det viktigaste är att behålla självförtroendet Du är ordblind men inte korkad, sammanfattade Erik Winqvist.

Dela

”Vi producerar gatubarn i Sverige”

24 september, 2010 klockan 09:35

”Min nya roman Tro hopp och jävelskap handlar om hur svårt det är att bli vuxen när man förlorat sin barndom.”

Författaren Torgny Karnstedt presenterar sin nya bok i Göteborg. Den är en fortsättning på ”Låtsaskungen” som handlar om en elvaårig rastafaridiggare på en internatskola.

– Jag ville ta reda på vad som hade hänt honom de andra barnen och började skriva för att försöka förstå det.

Torgny skriver för att han har något att berätta och något att säga om tillståndet i landet Sverige.

– 500 skolor om året brinner i Sverige. Vi måste göra något åt det. Vi producerar gatubarn i det här landet.

Hans egen insats är att skriva och att resa runt och föreläsa.

– När jag föreläser är det för att ge unga människor ett språk och en identitet. Mitt språks gränser är min världs gränser. Därför arbetar jag med unga människors läslust.

Torgny Karnstedt slog igenom som arbetareförfattare 1977 bara 25 år gammal med den nationellt uppmärksammade romanen ”Slamfarmen” som skildrar förhållandena på den kemiska industrin Boliden i Helsingborg. Efter att ha skrivit boken blev han arbetslös, men fortsatte att skriva, bland annat en pjäs åt Skånska teatern och flera romaner. Efter 31 år i Värmland har han återvänt till Skåne och ”sitter nu och skriver under ett ljust takfönster i Båstad”.

Dela

Läsa själv eller lyssna på ljudbok?

24 september, 2010 klockan 09:32

Iris Ljudbokspris delades ut på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg, till författaren Jonas Jonasson och uppläsaren Björn Granath som delar på 50 000 kronor för ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Priset delades ut av förra årets vinnare Per Olov Enquist i sällskap av jurymedlemmarna Amelia Adamo, Ulf Elfving och Morgan Alling.

Skådespelaren Stefan Sauk (bilden), som läst in många ljudböcker, intervjuades i Iris monter.

– Jag brukar läsa in tre timmar per pass, så där 75 sidor. Då gillar jag att gestalta personerna så att det blir lite roligare att lyssna. IOm texten innehåller repliker finns den möjligheten.

En ljudbok snor lite av läsarens fantasi eftersom den går in genom örat, menade Sauk.

– Ska man behålla hela fantasins makt över texten, då är det bäst att läsa själv!

Läs mer: www.iris.se/ljudbokspriset

Dela

På eget seminarium om USA-böcker

23 september, 2010 klockan 18:05

Min senaste bok ”Från King till Obama. Om den amerikanska medborgarrättsrörelsen” presenteras på bokmässsan. Jag deltar i ett seminarium tillsammans med USA-professorn Erik Åsard vars USA-bok ”Den sårbara supermakten” utkommit i dagarna. I den berättar han om USA:s historia från John F Kennedys dagar tills nu och skildrar yttre och inre hot mot USA:s ställning som supermakt.

2009 producerades exempelvis fler bilar i Kina än i USA. I flera amerikanska delstater råder djup ekonomisk kris. Kaliforniens ekonomi och budgetunderskott liknar Greklands. Ja, hur ser framtiden ut i USA, där infrastrukturen är så illa underhållen att var fjärde bro är farlig, samtidigt som republikanerna vill sänka skatterna ytterligare.

Vi talar om Obamas utmaningar, om det kommande mellanårsvalet och om den högerextrema Teapartyrörelsen, som hade mage att demonstrera på årsdagen av Martin Luther Kings ”I have a dream”-tal och på samma plats framför Lincolnmonumentet i Washington.

I denna amerikanska mardröm deltog den nya amerikanska extremhögerns förgrundsfigurer Sarah Palin och Glenn Beck, den senare från Fox Channel, USA:s största kabeltevebolag.

Mycket ska sägas. Vi har bara tjugo minuter på oss. Nu är det sagt, som en del i bruset av kunskap och åsikter som strömmar ut från mässan.

Från förlaget konkar på bilden Åsa Björck och Christina Haugen på travar av våra böcker.

PS: Följd också Jenny Högströms bokmässeblogg: http://hd.se/kultur/bokmassebloggen/

Dela