Argentinas diktator Videla död
Den argentinske diktatorn Jorge Rafael Videla har avlidit i fängelse, 87 år gammal. Bilden visar militärjuntan 1976, med Videla i mitten. Läs mer
Den argentinske diktatorn Jorge Rafael Videla har avlidit i fängelse, 87 år gammal. Bilden visar militärjuntan 1976, med Videla i mitten. Läs mer
På Röda Kvarn i Helsingborg visas nu den chilenska filmen No, i regi av Pablo Larrain. No är ett filmiskt mästerverk som återkallar ett dramatiskt skeende i Chiles moderna historia, då Pinochets fascistiska junta 1988 utlyste en folkomröstning, i ett försök att skapa demokratisk legitimitet åt diktaturen. Camilla Larsson hyllade filmen i sin recension i HD, läs här.
Resultatet blev det rakt motsatta. Juntan föll och i Chile föddes en till en början skakig demokrati. Augusto Pinochet fanns kvar i politiken, med stort stöd från västerländska politiker som Margret Thatcher, och det skulle dröja innan man i Chile gick till botten med fascismens övergrepp, en process som fortfarande pågår.
I filmen skildras juntans hänsynslösa och godtyckliga våld, som en påminnelse om en kuslig period i den moderna historien, efter kuppen 1973 då Salvador Allende störtades vid en CIA-stödd statskupp. Filmen lär följa händelserna 1988 nära.
Filmen visas i Röda Kvarns serie World Wide Cinema till och med söndag. På biografen öppnas dörrar till angelägen samtidshistoria.
Mördades den chilenske Nobelpristagaren Pablo Neruda av den fascistiska Pinochetjuntan efter kuppen i Chile den 11 september 1973? För att få svar på den frågan kommer Nerudas kvarlevor att grävas upp och undersökas, skriver Aftonbladet.
Neruda avled tolv dagar efter den USA-stödda kuppen som störtade Chiles folkvalde marxistiske president Salvador Allende. Han led av långt framskriden prostatacancer. Men omständigheterna kring hans död har länge varit oklara. Neruda vårdades och dog på Santa María-kliniken i Santiago. Hans chaufför hävdade nyligen att Neruda till honom klagat på att han fått en spruta i magen.
Om Neruda hade levt kunde han – med stort folkligt stöd – ha blivit en av juntans fränaste kritiker. Generalerna hade goda skäl att mörda honom.
En annan juntakritiker var Eduardo Frei, Chiles president före Allende 1964–70. Frei avled oförklarligt i sviterna efter en rutinmässig operation på samma sjukhus där Neruda avled/mördades. I början av 2011 publicerade Wikileaks ett telegram skrivet av Paul Simons, en tidigare amerikansk ambassadör i Chile. Simons redogör för hur Freis kropp hängdes upp och ner på en stege och tömdes på kroppsvätskor, sedan flera inre organ avlägsnats. När hans kvarlevor undersöktes fann belgiska forskare spår av senapsgas och ämnen som används i råttgift.
I Chile finns fortfarande många brott från juntatiden ouppklarade. Nyligen ställdes mördarna av poeten och sångaren Víctor Jara inför rätta, sedan Jaras kropp återbegravts, då man också konstaterade att han dödats av en kula i huvudet, men inte fått händerna avhuggna.
På filmen härunder läser Pablo Neruda Poem nr 20 ur 20 kärleksdikter och en förtvivlad sång, utgiven 1924 innan Neruda fyllt tjugo och tryckt i över sex miljoner ex, översättningarna oräknade.
Sångaren och poeten Víctor Jara mördades en dag efter den fascistiska militärkuppen i Chile den 11 september 1973. Då hade han med många andra förts till en idrottsplats där han misshandlades och sedan mördades med 44 kulor. Jaras brott var att han stödde den folkvalde vänsterpresidenten Salvador Allende, som störtades med USA:s hjälp av en junta ledd av Augusto Pinochet.
Fyrtio år efter mordet på Víctor Jara har en domare i Chile gett order om att åtta tidigare officerare ska gripas, två anklagade för mordet, de andra för medhjälp. Victor Jara ombegravdes 2009 sedan hans kvarlevor undersökts. Man kunde då konstatera att sångaren torterats men inte som man länge trott fått händerna avhuggna. Det stadium där han mördades bär nu hans namn, Estadio Víctor Jara.
2011 undersöktes Allendes kvarlevor och man kunde slå fast att presidenten under juntans attack mot presidentpalatset La Moneda tog sitt liv genom att skjuta sig med den AK-47:a han fått av Fidel Castro.
Den USA-stödda militärdiktaturen varade från 1973 till 1990. Juntaledaren Augusto
Pinochet dog 2006, 91 år gammal. Han ställdes aldrig inför rätta för sina förbrytelser.
Dog Nobelpristagaren Pablo Neruda, nära vän till Allende och Victor Jara, av prostatacancer – eller mördades han av en giftinjektion på det sjukhus där han vårdades? Frågan har nyligen väckts med krav på en undersökning av poetens kvarlevor.
USA:s skamliga roll vid kuppen är fastställd. Men fortfarande är många dokument hemligstämplade.
Årets bokmässa i Göteborg öppnar på torsdagsmorgonen med nordiskt tema och många av Nordens främsta författare på plats under fyra mässdagar.
Pressnatta, bokmässans stora fest, alltid på onsdagskvällen, lockade tusentalet personer som under fullt ös åt läcker nordisk mat, danska pölser, och lite brännvin men mest vin ändå och så ett av Sveriges häftigaste dansband,Lasse Stefanz.
Får på onsdagseftermiddagen ett mejl från Umeåförlaget h:ström, vars förläggare heter Johan
Hammarström:
”För tionde året i rad finns bokförlaget h:ström – Text & Kultur på bokmässan i Göteborg. Med oss har vi förlagets senaste utgivning, däribland en av samtidens främsta skräckförfattare, Thomas Ligotti, en rykande färsk antologi om Karl Poppers filosofi och vår senaste utgåva i serie Litterära profiler – en biografi om Pablo Neruda (för att bara nämna en bråkdel).”
Biografin om den chilenske Nobelpristagaren Pablo Neruda har jag själv skrivit. I onsdags för en vecka sedan mejlade jag från min iPhone med förlaget från vägen mellan Sarajevo och Belgrad om baksidestexten. Skulle boken verkligen kunna vara tryckt och färdig nu? Jag vågar inte riktigt tro det förrän jag har hållit ett exemplar i handen. Titeln är Pablo Neruda, poet, älskare och kommunist.
Våld kommer aldrig att besegra våld, skriver den chilenskamerikanske författaren Ariel
Dorfman i DN:s kulturdel. Medan det offentliga samtalet dessa dagar fokuserar på Nine-eleven, dvs al-Qaidas attack år 2001 mot World Trade Center i USA, påminner Dorfman om två andra händelser samma dag.
Den 11 september 1973 störtades Salvador Allendes demokratiskt valda regering i Chile i en fascistisk statskupp, stödd av USA och ledd av Augusto Pinochet. Diktatorn bemöttes i Chile med ickevåld, skriver Dorfman.
Landet som stulits från oss togs tillbaka centimeter för centimeter … tills vi slutligen slog honom i en folkomröstning.
Dorfman påminner om en tredje elfteseptember. 1906 talade den dagen för första gången den unge Mahatma Gandhi i sydafrikanska Johannesburg om sin ickevåldsfilosofi eller satyagraha, som senare skulle leda till Indiens självständighet och som influerade Martin Luther King och USA:s
medborgarrättsrörelse. Med Gandhis ord:
Våld kommer att segra över våld först när någon kan bevisa för mig att mörker kan skingras med mörker.
Världen efter den 11/9 diskuteras på Dunkers kulturhus i Helsingborg lördag 10/9 kl 14. Medverkar gör Ingela Olsson, Othman Al-Tawalbeh, Per Jonsson, Maja Gullstrand och jag själv, Sören Sommelius.
Vid Chiles elfteseptember 1973 mördades landets president Salvador Allende, i spetsen för en folkfrontsregering. CIA var djupt inblandat, på order
av president Nixon, som fruktade ”ett nytt Kuba i Latinamerika”.
Sjutton år av militärdiktatur följde, med juntans Augusto Pinochet som president under en tid av terror och förföljelser mot oliktänkande. Många chilenska flyktingar fick en fristad här i Sverige. Demokratin återinfördes först 1990 – utan någon grundlig uppgörelse med alla förbrytelser under juntaåren.
Hur dog Salvador Allende? Juntan påstod att presidenten tog sitt liv när soldater tagit sig in i presidentpalatset La Moneda. Också vittnen i palatset har hävdat detsamma, att Allende sköt sig i huvudet med det vapen han fått i gåva av Kubas Fidel Castro. Andra har vägrat acceptera den versionen och menar att allt tyder på att Allende mördades av kuppmakarna.
I måndags öppnades Allendes grav, 37 år efter kuppen, och hans kvarlevor ska nu genomgå en rättsmedicinsk undersökning, för att om möjligt fastställa dödsorsaken. Sanningen är nödvändig för att historien ska kunna skrivas.
Victor Jara, den folklige protestsångaren, var en av alla chilenare som juntan mördade. Han sköts ihjäl av en soldat på det fotbollsstadium i Santiago
som förvandlades till ett koncentrationsläger, men som i dag bär hans namn. Länge trodde man att juntans hantlangare hade huggit av hans händer innan man mördade honom. Hösten 2009 gjordes en rättsmedicinsk undersökning av Jara, innan han ombegravdes på en ny plats. Det visade sig att hans händer inte huggits av. Samtidigt inleddes en rättegång mot den soldat som mördade honom.
Inti-Illimani, den legendariska chilenska musikgruppen, besökte på fredagskvällen Dunkers i Hesingborg och gav en konsert som gick till hjärtat. Många med chilenska rötter var där och före konserten hojtade man ”chileno” i foajén.
Gruppen bildades 1967 i Chile och blev enormt populära särskilt för sin sång ”Vencermos”, som blev Salvador Allende-regimens sång, ”Vi ska segra” och för ”Un pueblo unido” (lyssna härunder). När juntan störtade och mördade Allende med stöd av CIA och USA befann sig Inti-Illimani på turné i Europa och stannade kvar så länge den fascistiska juntan satt kvar vid makten. Nu har musikgruppen levt vidare i 43 år, med nya generationer musiker.
”Vi var i Helsingborg senast på åttiotalet, med Arja Saijonmaa”, mindes någon i gruppen och sa att ”vi kommer gärna tillbaka om trettio år”. Han nämnde jordbävningen och suckade över den första jordbävningen i januari, då en högerpopulistisk politiker vann presidentvalet, Chiles motsvarighet till Berlusconi.
Vilken kväll det var! Musikerna bytte instrument hela tiden, spelade flöjt och gitarr och trummor och bytte
plats på scenen.
En stor del av publiken var chilenare. De och vi andra stod upp och dansade och sjöng med och det blev tre extranummer under en kväll som aldrig borde ha fått ta slut. Chile fanns här och vi helsingborgare gav oss reservationslöst åt det chilenska.
Víctor Jara, legendarisk chilensk vissångare, poet och politisk aktivist, mördades av den chilenska militärjuntan i september 1973 efter den fascistiska kupp, då Salvador Allende störtades med stöd av USA. På lördagen den 5 december 2009 begravdes Jara symboliskt en andra gång i landets huvudstad Santiago. Efter mordet 1973 genomförde hans änka Joan Jara en nödbegravning, innan hon flydde ur landet. Nu har hans kista under två dagar stått i den teater som bär hans namn och tusentals chilenare har defilerat förbi kistan, rapporterar SR:s Lars Palmgren.
Den 12 september, dagen efter juntans kupp, fördes Víctor Jara med tusentals andra fångar till Chiles fotbollsstadium (i dag omdöpt till Estadio Víctor Jara), där fångarna torterades och mördades. Länge trodde man att Jaras händer hade huggits av, vilket visade sig vara fel. Man sköt fyrtio kulor i hans ännu levande kropp innan han slutligen mördades. Hans kropp kastades på en väg i utkanten av Santiago, varifrån den fördes till bårhuset, där Joan Jarra hittade den.
Vakterna hetsade den fångne Víctor Jara att sjunga. Medfångar har berättat att han då sjöng delar av ”Venceremos” (Vi kommer att segra), en sång till stöd för Salvador Allendes just störtade vänsterparti.
Den chilenske domaren Juan Eduardo Fuentes inledde sommaren 2008 en utredning om omständigheterna kring Victor Jaras död. Den 28 maj i år arresterades den nu 54-årige José Adolfo Paredes Márquez, då värnpliktig, och åtalades formellt för mordet. Den officer som riktade sin revolver mot Jara och tryckte av flera gånger med rysk roulette identifierades och den mördade sångarens kropp grävdes upp och undersöktes.
Här under sjunger den irländske sångaren Christy Moore om Víctor Jaras liv. Och ovan framför Víctor Jara själv en av sina mest kända sånger ”Te recuerdo Amanda”.
Harald Edelstam (bilden nederst) var Sveriges ambassadör i Chile på Olof Palmes tid. Militärjuntan tog
makten den 11 september 1973 med terror och mord på oliktänkande. Edelstam borde enligt diplomatisk kod ha stannat på sin post och tillvaratagit svenska intressen.
Men Edelstam bröt mot de diplomatiska spelreglerna, stod upp mot juntan och räddade livet på åtminstone 1 300 personer, innan han efter att ha blivit hotad till livet kastades ut ur landet av generalerna. 48 000 chilenare kom till Sverige under juntans år.
En kväll i Buenos Aires ser jag ”Den svarta nejlikan”, den svenska filmen om Harald Edelstams insatser i Chile under juntans kupp. Visningen äger rum i det argentinska UD:s biograf som ett samarrangemang mellan UD och Sveriges och Chiles ambassader i Buenos Aires. Salongen är full av intresserade. Filmen, regisserad av Åsa Faringer och Ulf Hultberg och med Michael Nyqvist (bilden ovan) i huvudollen, är inte så bra, men att se den här är otroligt starkt, ungefär ”där allt hände”. Harald Edelstams son Erik Edelstam ogillade för övrigt filmen, verkligheten överträffade filmens action skev han på sin blogg.
Argentina har förstås sin egen dystra historia av militärdiktatur. Det som hände i Chile och Argentina kastar fortfarande långa skuggor över dagens politik och samhällen.
I publiken finns många ur den diplomatiska kåren i Buenos Aires. Hur skulle de ha handlat i samma situation? I Santiago var det bara den finske ambassaden som gav sitt stöd åt Edelstam. Nixons USA och CIA låg som bekant bakom kuppen och stödde Pinochet och hans hantlangare.
Arne Rodin, Sveriges ambassadör i Argentina, berättar att svenska UD motverkade Edelstam som inte följde diplomatins koder, men att han förmodligen kunde verka så länge som tre månader till följd av Olof Palmes tysta stöd.
Ännu snart fyrtio år efter juntans statskupp finns i Santiago inget offentligt monument som påminner om den modiga svenskens unika insatser.