Kultur

EU:s behandling av Grekland är oacceptabel och osolidarisk, skriver William Wall i brittiska The Guardian. Redan i dag har skolorna inte råd att köpa läroböcker, sjukvårdsbudgeten skars ner  med 40 procent 2010. EU kräver att minimilönerna ska sänkas med 32 procent för de som är under 25 och med 22 procent för övriga. Offentliganställda i hundratusentals avskedas. Löner och pensioner sänks.

Det hela kalls för ett räddningspaket, skriver Wall. Men inte ett enda grekiskt liv räddas. Det som räddas är bankerna, hedgefonderna och det globala finanssystemet. Det kallas för ”åtstramning”, fortsätter Wall, men i själva verket är det en förolämpning mot det grekiska folket.

Kommer ”åtstramningarna” att hjälpa Grekland? Knappast. Nedskärningarna kommer inte att kunna sätta fart på hjulen i Grekland, de kommer tvärtom att skapa en djupnande kris.

Två motstridiga synsätt ställs i krisen mot varandra. Är nationalstatens främsta uppgift medborgarnas välfärd – eller är staten bara en ekonomi och inte ett samhälle?

Det här en triumferande kapitalism, menar Wall. Den grekiska polisen går loss på det grekiska folket för att få igenom bankernas och hedgefondernas vilja.

Vad kan vi göra? Kanske tillbringa semestern i Grekland, som en solidaritetsyttring och för att själva se vad som sker. Mediernas bevakning har accepterat bankernas kategorier och ger dåligt en bild av krisens sociala katastrof.

Och vad kommer att ske i Grekland? Finns det risk för att en militärjunta tar makten? I radions Studioett uttryckte författaren Theodor Kallifatides häromdagen oro för en sådan utveckling.

Lilla filmfestivalen i Båstad avslutades på måndagen med visningen av den tyske regissören Alexander Kluges bortåt tio timmar långa film, ”Nyheter från den ideologiska antiken – Marx/Eisenstein/Das Kapital”. Filmen, gjord 2008, utgår från att den uppburne ryske filmaren Sergej Eisenstein 1929 ville filmatisera Karl Marx’ ”Kapitalet”, med den berättarteknik som James Joyce använt sig av i sin ”Odysseus”, associativa berättarflöden under en enda dag. Ramberättelsen skulle vara en arbetahustru som kokade soppa till sin man. När han kom hem var soppan klar och filmen slut.

Eisenstein träffade Joyce 1929 i Paris. Båda var mer eller mindre blinda. Den ryske filmarens projekt blev aldrig realiserat. Alexander Kluge tog sextio år senare upp idéen, inspirerad av finanskrisen 2008, som han i sin film knyter samman med den svarta torsdagen 1929, inledningen till Wall Street-kraschen. Han arbetar med Eisensteins montageteknik, med stumfilmens textrutor och Joyces berättarflöden. Filmens huvudstruktur är långa intellektuella diskussioner, där Kluge för intensiva samtal med olika personer utifrån teman hos Marx eller Eistenstein.

En sedel har sin historia, med fingeravtryck från de som ägt den, kanske har den överlevt krig och sedan blivit värdelös. Pengar kan vara flyktiga som en finansbubbla eller omöjliga att ta på som i bankernas digitala flöden. Och vad är kärlekens finansiella kapital? Kluge vrider och vänder i sin film på begreppen och människans villkor i mervärdens värld. Karl Marx  sitter nog i sin himmel, kliar sig i skägget och myser.

Om det var lite ruter i SVT borde man visa Alexander Kluges film, kanske uppdelad i några avsnitt.

Volvo har blivit en kinesisk bil. De nya ägarna Geely kommer framförallt att satsa på marknaderna i Asien: Kina, Indien, Malaysia, Thailand och Indonesien.

Från Indien rapporteras att man där framställt världens billigaste dator. Den indiska datorn påminner om Apples iPad i allt utom priset, den kommer att säljas för mindre än 250 kronor. Den nya datorn kommer att använda fria Linux operativsystem. Den kan drivas av solceller, av batterier eller vanlig el. Prototypen presenterades i förra veckan. De första användarna kommer att bli 110 miljoner indiska skolelever.

Indien håller sig framme också på bilmarknaden. För två år sedan lanserade Tata Motors med huvudkontor i Mumbai sin nya minibil Tata Nano (bilden), som säljs för cirka 15 000 kronor. Samma företag har också köpt de prestigefyllda bilmärkena Jaguar och Landrover av Ford.

Jaguar är en indisk bil och Volvo nu en kinesisk. Världen förändras och allt går egentligen mycket fortare än de flesta av oss hinner fatta. I många år har svenskar köpt billiga prylar ”made in China”. En dag kan det bli tvärtom.

När Litauens ekonomi förra årets andra kvartal krympte med en fjärdedel var den ekonomiska nedgången värre än man fruktat. Vanligt folk drabbades svårt. Detaljhandelns försäljning minskade med en fjärdedel.

Globalt bar några amerikanska banker ett stort ansvar för den ekonomiska krisen. I de tre baltiska länderna är de svenska bankerna mycket aktiva och hade förra sommaren 500 miljarder i utestående lån till företag och privatpersoner. I Litauen hade SEB lånat ut mest, bortåt 100 miljarder med Swedbank som god tvåa med 62 miljarder kronor utlånade.

När bankerna ströp krediterna flydde utländska investerare samtidigt som exporten gick i stå och mängder av människor blev arbetslösa.

Vilken roll har de svenska bankerna spelat för Litauens och de båda andra baltiska ländernas ekonomiska utveckling sedan självständigheten? De syns påfallande i stadsbilden i Vilnius. Swedbanks dubbelskyskrapa på Nerisflodens strand  i Vilnius är bara ett exempel. Byggnaden är Swedbanks svar på New Yorks World Trade Center. I huset har nog många svenskars sparpengar investerats.

Kan det vara så att Sverige och de svenska bankerna i någon mening tagit över efter alla år av sovjetisk ockupation? Frågan är obehaglig och möjligen orättvis, men den släpper mig inte.

Grekerna reduceras till glada oansvariga sydlänningar i många kommentarer till landets djupa ekonomiska kris, senast i finansminister Anders Borgs nedlåtande uttalanden efter helgens EU-finansministermöte.

Är grekerna som Zorba, glada och oansvariga, utan pliktkänsla? Sjunger och dansar de efter att ha gått i pension vid femtio och fått två extra månadslöner mest hela livet?

Jag bodde några veckor våren 2007 i den svenska radiojournalisten Ariane Wahlgrens hus på Akropolis sluttning, hon som modigt rapporterade om juntans övergrepp under de dystra åren av fascistisk USA-stödd militärdiktatur.

Stadens soparbetare strejkade då i protest mot den konservativa Karamanlisregeringens politik. Den amerikanska ambassaden attackerades av en granat, i protest mot USA:s ”kriminella krig mot terrorismen”. Studenterna demonstrerade vid Tekniska universitetet, där juntan 1973 dödade minst 23 av dem.

En oansvarig regim bedrev en korrupt politik. Olika grupper protesterade. Det var lätt att se spåren av ett orättvist samhälle med avgrundslika klassklyftor. Utfattiga pensionärer sålde lotter. Immigranter, legala och illegala, kämpade för sin överlevnad. Världen såg ut ungefär som den labyrintiska graffitimålningen här, fotograferad på en husvägg i Aten, komplex, långt från Borgs och andras klichéer.

Greklands kris beror inte på de fattigas oansvarighet. Det handlar om korrupta politiker och brutala finansmekanismer. Särskilt stor skuld vilar på just Kostas Karamanlis, premiärministern som under många år manipulerade statens bokföring med god hjälp av den ökända investmentbanken Goldman Sachs.

Nu ska Greklands fattiga betala priset och den offentliga sektorn slås sönder. Låt oss åtminstone inte hånskratta åt det som sker utan solidarisera oss med de drabbade grekerna.

Med viss häpenhet noterar svenska kommentatorer att kinesiska Geely tagit över Volvo. Det verkar som om många tyckt att Ford väl var ok men hur ska det gå med kinesiska ägare? I måndagens Svenskan skrev näringslivsreportern Nils-Olof Ollesvik bekymrat att man borde fundera över hur bra det egentligen är att ett ”kinesiskt företag som tagit över ett av Sveriges viktigaste företag”.

Bra eller inte bra, det är svårt att veta i dag. Ford var antagligen mindre bra för Volvo. Kanske blir Geely bättre eller rentav mycket bättre? Hursomhelst är affären ett tecken på att världen förändras. Länder som Kina och Indien är på ekonomisk snabb frammmarsch och kommer med stor säkerhet att vara aktörer i allt fler liknande sammanhang framöver.

För två år sedan lanserade indiska Tata Motors sin nya minimbil Tata Nano (bilden), en av världens billigaste bilar (pris omkring 20 000 kronor), samtidigt med att företaget köpte upp anrika bilmärken av Ford, Jaguar och Land Rover. Och Storbritanniens rikaste man (med en förmögenhet på 19 miljarder pund) är en indier, Lakshmi Mittal, huvudägare till Mittal, världens största stålkoncern.

Den svenske författaren Zac O’Yeah, bosatt i indiska Bangalore, har redan beskrivit en möjlig framtid i sin häftiga roman ”Tandooriälgen”, där Sverige är en provins i ett nytt indiskt imperium, med nya namn på svenska städer, Göteborg har blivit Gautampuri. Vem vet hur världen ser ut om tjugo år? Men låt oss hoppas att Volvos värde varar.

De stora nyheterna blir sällan nyheter i medierna. Någon gång under detta decennium, kanske 2007, levde för första gången i mänsklighetens historia fler människor i städer än på landet. Det är slummen som växer mest. Framtidens typiske invånare lever inte i en skyskrapa av glas och stål utan i stinkande slumområden. Världens slumbefolkning växer med 25 miljoner om året. Var 25:e människa lever i metastäder, städer med över 20 miljoner invånare.

I onsdagens Svenska Dagbladet finns en notis på nio rader. För första gången har det under en månad sålts fler bilar i Kina än i USA, i januari 735 500 mot 657 000. Det beror i och för sig på att försäljningen minskat mer i USA än i Kina, men är ändå historiskt.

Antalet bilar i Kina kommer att vara fler än i USA någon gång efter 2020, enligt Goldman Sachs. Indien kommer att ha fler bilar än USA år 2035.

Vad innebär det för miljön och för världsekonomin? Hur påverkas våra värderingar?

Många har jämfört Kinas ekonomiska situation i dag med den i USA omkring år 1900. Internationella Valutafondens prognoser siar att Kinas ekonomi kommer att vara större än USA:s år 2040, med Indien på tredje plats följt av Japan, Mexiko och Ryssland.

Här intill den kinesiska bilen Brilliance BS6.