Kunskap, kultur, mångkultur?

12 maj, 2013 klockan 20:05

Kring millennieskiftet var utvecklingen dynamisk i Helsingborg. Sommaren 1999 genomfördes utställningen Bo 99, vars namn anspelade på legendariska H55. Samtidigt fick staden ett nytt bostadsområde Norra Hamnen, som ytterligare markerade Helsingborgs havsnära identitet. Kajpromenaden, stråket längs hamnar och stränder, blev en självklar mötesplats för helsingborgare med olika bakgrund, ett vardagsrum under milda sommarkvällar, ungefär som ströget och corson i sydeuropeiska städer.

År 2000 invigdes universitetsfilialen Campus, som i dag har 4000 studenter. Efter Campus följde Dunkers kulturhus som stod färdigt 2002.

Helsingborg hade dessförinnan förlorat sin identitet som gränsstad. Med Campus och Dunkers kunde man lovande skönja en ny, Kunskap och Kultur. Med det omvandlade och dynamiska Söder var det frestande att lägga till ett tredje begrepp, Mångkultur.

I Malmö skedde något liknande. Per Svensson skildrar i sin bok Malmö – Världens svenskaste stad hur stora projekt avlöste varandra, som Öresundsbron, Bo 01, och Turning Torso. Han pekar på invigningen av den världskände arkitekten Henning Larsens nya stadsbiblioteket försommaren 1997 som ”vändpunkten i Malmös samtidshistoria. Det var då en ny identitet och ett nytt självförtroende tog form.”

På liknande vis går det att peka på en – fastän negativ – brytpunkt då Helsingborgs positiva utveckling avbröts, avskedandet av Niels Righolt som chef för Dunkers kulturhus 2007. Under hans fem år som chef hade Dunkers varit ”en aktör i det nationella och internationella konstlivet”. Av intentionerna återstår en politiskt vållad ruin, det ska vara ”familjeinriktning och foto”.

Hur fungerar Campus i dag? Jag vet inte, men har känslan av att universitetsfilialen inte integrerats i staden, Helsingborg har knappast blivit någon studentstad. Och Söder är inte längre prioriterat i stadsplaneringen efter den skrotade Södertunneln, förutsättningen för H+, och attackerna mot Folkets Hus.

Fotnot: Detta är den tredje bloggen i Kultur-Sörens serie ”Helsingborg på dekis?”. Serien fortsätter.

Dela

Hur illa mår Helsingborg?

11 maj, 2013 klockan 11:21

350px-Helsingborg_Färjestationen

Det mesta har gått snett i Helsingborg det senaste decenniet. I dag fokuseras debatten om Helsingborgs urbana utveckling på ett halvmiljardsprojekt som de flesta helsingborgare ogillar och som mött massivt folkligt motstånd. Lyxhotellet vid Norra Hamnen och kongressanläggningen är till för näringslivet, inte för helsingborgarna.

Nästa stora satsning, 300 miljoner ur Dunkers kulturmärkta fonder, ska i strid med testamentet användas till ombyggnad av idrottsplatsen Olympia. Man kan bli fotbollshatare för mindre.

Helsingborgs framtid låg i H+satsningen, som varit det mest fantasieggande urbana projektet i Helsingborg någonsin. Men luften har gått ur H+ sedan tunneln inte kunde få statlig finansiering och visade sig ”för dyr” för kommunen.

Samtidigt är två av mötesplatserna för yngre helsingborgare hotade, musikhuset The Tivoli och Folkets Hus på Söder. Förutsättningarna för det fria kulturlivet utanför de stora institutionerna är miserabla. Helsingborg är inte längre någon attraktiv stad för unga människor.

Hotet mot Folkets Hus bidrar också till ytterligare segregering i en stad mera kluven än de flesta, där det mångkulturella Söder missgynnas när det gäller urban utveckling.

De styrande politikerna bäddar för Sverigedemokraternas stormtrupper, för att travestera moderate Christian Orsings retorik i kommunstyrelsen.

SJ har slutat trafikera Helsingborg. Det gör tågresor till Stockholm tidsödande och obekväma med tågbyten. Och det försvårar den halvlånga pendling som allt fler lever med, eftersom pågatågen på många sträckor fungerar som obekväma ”mjölkatåg”. Man pratar gärna spårvagn i Helsingborg, men planeringen saknar prioriterat tempo. I praktiken prioteras nästan jämnt bilismen.

I Malmö har utvecklingen efter tillkomsten av Öresundsbron varit den rakt motsatta. Staden har integrerats i Stor-Köpenhamns arbetsmarknad och Köpenhamns kulturutbud har blivit lätt tillgängligt. Den nya stadstunneln med nya centrala stationer har förändrat människors dagliga villkor i stora delar av staden.

Fotnot: Detta är den andra bloggen i Kultur-Sörens serie ”Helsingborg på dekis?”. Serien fortsätter.

Dela

Folkets Hamn synliggör H+området

31 augusti, 2012 klockan 12:04

H+festivalen Folkets Hamn genomförs i dag och i morgon i det stora hamnområdet mellan Campus och Sundet, från Oceanhamnen till Osloterminalen längst ute vid vattnet. Det blir ”konst, musik, mat, hav, biograf och värme” fram till sena kvällen – och möjlighet att bada därtill, fast inte i Oceanhamnen som det var tänkt från början utan i stora containrar uppsatta för ändamålet. Bakom evenemanget står förutom Helsingborgs kommun också Statens konstråd och Region Skåne.

Syftet är att synliggöra H+området. Egentligen är H+ den allra bästa biten av Helsingborg, längst ute mot Sundet, allra närmast Danmark, med den havskänsla som är det som präglar Helsingborg mer än något annat. Trots det är H+ alldeles dött i dag, som en radioaktivt drabbad zon, något som inte finns, som helsingborgarna inte ens tänker på.

Om tio eller tjugo år kommer H+ av allt att döma att vara en mycket speciell del av stan, med bostäder och arbetsplatser och liv och rörelse, i kontrast med hur det ser ut i dag.  Hindren är många, svårigheterna stora. Men också möjligheterna är just nu obegränsade.

I många andra städer har gamla hamnområden omvandlats till attraktiva och originella urbana områden. Jag hoppas att också Helsingborg förmår realisera den stora potential som finns i H+. För att det ska bli så krävs ett medborgarengagemang. En bra början är att besöka området. Bättre tillfälle att göra det än i dag och i morgon kommer inte att finnas på ett bra tag.

Norra Hamnen tillförde stora kvaliteter till Helsingborg. H+ kan bli något både större och ännu mer spännande.

 

 

 

 

Dela

H+, tunnlar i Helsingborg och Stockholm

30 juli, 2012 klockan 14:24

Stockholms biltrafik har allt mer underlättats genom ett avancerat system av stora och långa tunnlar under centrala delar av staden. Det känns som om bilismen och bilarna fått sina tunnelbanor under de senaste decennierna. Det är förstås bra för stockholmare och andra som bilar i huvudstaden.

Störst tunneln är den åtta år gamla Södra länken, som består av östgående Hammarbytunneln, 3835 meter och västgående Årstatunneln 3823 meter, med flera anslutande tunnlar längs vägen.

Vem har betalat dessa väldiga investeringar i tunnlar i Stockholm, undrar jag? Enligt Wikipedia betalade staten 5,6 miljarder och Stockholms kommun 827 miljoner, enligt en uppgörelse i december 1997.

H+området, Helsingborgs nya och angelägna framtidsbygge, har fått problem, skriver HD. Det handlar om buller men också om den uteblivna 1,3 km långa Södertunneln, som skulle knutit samman nya H+ med gamla Söder och skapat en sammanhållen stadskärna. Genom H+ skulle arkitektoniska visioner kunnat skapa en unik vattennära ny del av centrum.

Men mycket hängde upp sig när tunnelkostnaderna visade sig rusa i höjden, vilket för snart ett år sedan fick kommunen att dra i nödbromsen. Omständigheterna verkar oklara. Kostnaderna steg från 2,3 miljarder till 3,1 miljarder, men 40 procent var förutsägbara kostnadsökningar enligt index. I HD måndag heter det att det är ”oklart om och när det blir någon Södertunnel och hur den i så fall ska finansieras”.

Infrastrukturprojekt av det här slaget borde rimligen stöttas av staten. Men så verkar inte vara fallet när det gäller H+.

Uppenbarligen betalar staten gärna tunnlar i Stockholm och Malmö men inte i Helsingborg.

 

 

 

 

Dela

Sommar i Folkets Hamn i H+Helsingborg

22 juni, 2012 klockan 18:00

Sommaren i Folkets Hamn och H+området börjar i veckan som kommer, berättar Jessica Segerlund och Kristoffer Nilsson, när vi träffas på fiket Koppi på Norra Storgatan i Helsingborg. 130 barn och ungdomar kommer att under en vecka använda sig av området för ett parkourläger, och kroppsligen utforska byggnader och miljöer. Air Wipp Parkour Camp 2012 handlar om att gå från områdets industriella skala till en mänsklig.

Länsstyrelsen har ju strulat (mitt ord) och tyckt att H+ bör förbli hamn. Ändå kan det kanske bli byggstart i området för bostäder och kontorshus  2013 eller 2014. Sen kommer, gissar jag, H+ att snabbt komma  i fokus för många olika slags projekt. Återstår att se hur många av alla goda idéer som lanserats under planprocessen som kommer att realiseras och särskilt vilken roll kultur och kulturbyggnader kommer att få.

I slutet av sommaren blir Folkets Hamn kulturscen under en vecka med musik och konst, som kulminerar fredag och lördag 31 augusti och 1 september. Då blir det bad, fast tyvärr inte i hamnen men i stället i fem containrar, 14 x 3 meter. Det blir första gången på 103 år som alla som bor på Söder i Helsingborg får ett eget stadsbad, understryker Kristoffer.

Gastro serverar då i Folkets Hamn läckerheter från en tillfällig restaurang. Röda Kvarn upprättar en utebiograf under Osloterminalens byggnad och Bob Hund och andra står för musiken.

Jessica Segerlund har i veckan föreläst för stadsplanerare i Kiruna om H+erfarenheter av komplexa stadsutvecklingsprocesser, om stad och kultur. Kanske kan Kiruna i sitt väldiga projekt att flytta hela staden lära av erfarenheterna från H+.

Fantasin till makten, här som där!

 

 

 

 

Dela

Ge inte upp H+områdets vattennära bostäder

30 maj, 2012 klockan 22:59

Helsingborgs kommun går i otakt med Länsstyrelsen. Efter den bitande kritiken mot Saltkristallerna, i strid mot riksintresset, upprepas nu något liknande när det gäller planerna för H+området. Länsstyrelsen menar att planerna på så mycket som 5 000 bostäder i H+ står i konflikt med hamnens expansionsmöjligheter.

Man understryker att Helsingborgs hamn är Sveriges näst största containerhamn, ledande i landet för hantering av bland annat färsk frukt. Årligen hanterar hamnen omkring 8 miljoner ton gods och mer än 8 miljoner passagerare passerar hamnen.

Men vad säger egentligen att någågra av Helsingborgs mest centrala delar för alltid ska användas som containerupplag??

H+området står för nytänkande och urban förnyelse i de planer man hittills arbetat efter, där avsikten varit att med kultur och originalitet bygga en stadsdel som skulle kunna ge Helsingborg en välbehövlig ny identitet. Här finns i Helsingborgs allra mest centrala och vattennära geografi utrymme för en varierad bebyggelse med bostäder, kontorshus, stadsbad, kanaler, grönområden. Sedan länge står väldiga ytor oanvända och är osynliga för invånarna i staden. Antagligen är det sistnämnda en anledning till att så få skrivelser kommit in i samrådsprocessen, vilket pekar på ett informationsproblem.

Det gäller för kommunen att synliggöra området än mer och att levandegöra dess inneboende möjligheter. Då tror jag att man skulle kunna få en opinion bakom de förslag till stadsförnyelse som finns. Man kan inte bortse från Länsstyrelsens synpunkter, men de är knappast definitiva. Det finns en rad tidigare hamnområden runtom i europeiska städer som omvandlats till spännande vattennära kvarter. Helsingborg borde ha goda chanser att sälla sig till dem. Och inte är väl de åtta miljoner färjepassagerarna ett problem för de framtida boende i H+?

Dela

Får Söder eget bad i Oceanhamnen i år?

31 mars, 2012 klockan 12:23

I veckan hölls samrådsmöten på Stadsbiblioteket för H+områdets första faser Oceanhamnen och Bredgatan. Kanske blir det byggstart för 2 000 bostäder där redan 2014. Det innebär att Helsingborg om bara några år kan få nya och spännande centrala områden med blandad stadsbebyggelse.

För precis ett år sedan presenterades Imagine Helsingborg Manual, med idéer om H+områdets utformning. Sedan kom i höstas beslutet att senarelägga byggandet av Södertunneln för järnvägen, vilket innebär att H+området till en början inte kan integreras med Söder. Ändå är det nu de första stegen tas från ord och skisser till handling och realiserande.

I två nya hundrasidiga häften presenteras program för de båda områdena. Det är lätt att bli fascinerad av många inslag, som tanken på att förvandla Bredgatan, som går längs Campusbyggnaden till en lång kanal, ett ”blågrönt stråk” med flera småparker, torg, sport- och lekplatser (bilden t h).

I december 2011 genomfördes i vintermörkret det kreativa projektet Smack Bang i Folkets hamn, som fokuserade på att för helsingborgarna visa upp möjligheterna i det i dag tomma hamnområdet. I detta väldiga område kommer Helsingborgs centrum att få en helt ny framtoning de närmaste decennierna. Till skillnad från politikernas tjurskalliga planer för de nya Saltkristallerna rymmer skisserna för H+ (ännu så länge i alla fall) mängder av originella och kreativa inslag som kan tillföra Helsingborg unika urbana kvalitéer, om nu inte politikerna säljer bort också H+ för en grynvälling.

Folkets hamn syftar på Oceanhamnen. Tanken är att i ett tidigt skede, kanske redan på sensommaren i år, inrätta ett stadsbad där (bilden överst), vattenkvaliteten är ok. En pontonbro ska skärma av Folkets hamn mot färjetrafiken och det finns tankar på utrymmen också för kajakpaddling.

Om planerna realiseras innebär det att Söder får ett eget bad för första gången på över ett sekel.

Till sommaren finns planer på fortsatta events i H+området för att få helsingborgarna att återupptäcka och återerövra det unika området.

 

Dela

Oceanhamnen – Folkets hamn i H+ (1)

17 december, 2011 klockan 23:00

”Smack bang i Folkets hamn” genomfördes på lördagen med en tolv timmar lång unik urban happening i några av Helsingborgs mest centrala men sedan åravis övergivna områden kring Oceanhamnen. Vassa nordanvindar fick besökarna att knäppa jackorna och dra ner mössorna under vandringen genom Helsingborgs ingenmansland.

Med evenemanget kastade arrangörerna från H+ Ship en av årets mörkaste kvällar ljus över områdena runt Oceanhamnen och fick helsingborgarna att  upptäcka stadens osynliga områden och fundera över hur de skulle kunna användas.

Spännande visioner om detta  har Jessica Segerlund och Kristoffer Nilsson (från Ship) redan i våras presenterat i boken ”Imagine Helsingborg. A manual”, där mängder av kreativa idéer för området lanseras.

Några kan komma att bli verklighet redan inom ett par år, som stadsbadet i Oceanhamnen, ett havsbad på Söder som kompensation för Norrs Tropical Beach och Fria Bad.

Men först gäller det att få helsingborgarna att upptäcka det här bortglömda området – innan marknadskrafterna och byggexploatörerna har brett ut gentrifierande mattor av lyxbostadsrätter på H+ nu tomma ytor.

Ska det bli något annat också måste delar av H+området ”ockuperas” av kulturskapare, ockuperas mentalt genom idéer som ger kulturen en given plats som utgångspunkt för området, inte bara som pynt i efterhand som det brukar vara.

Kanske var det den här kvällen som den striden om framtidens Helsingborg och H+ började.

Dela

Folkets hamn (2): Hinder kan övervinnas!

17 december, 2011 klockan 23:00

Helsingborg har som stad en vacklande urban identitet. Stan är inte längre mycket till gränsstad (vilket är bra), inte längre hamnstad som förr, inte så länge till färjestad som under det senaste seklet.

Poeten Birger Sjöberg skrev i ett kåseri på 1920-talet, som känns lika aktuellt på 2010-talet:

”Helsingborg är en stad inte för dem som äro snälla, inte för dem som äro söta utan för dem som hastigt resa igenom, kasta ett öga på Kärnan och därpå skynda till tåget igen, samt för vredgade människor, som vilja spilla timmar på aktier och slutligen för buttra människor som vilja hata varandra och skriva insändare.”

Kan kulturen ge Helsingborg en ny identitet? Så klart. Men då måste det ske i H+området. Fler chanser ges inte.

Nu läggs Ship ner, det som varit ett kreativt centrum för kultur och stadsutveckling i H+. Det har varit en unik satsning för att göra H+ och med det Helsingborg till något annat, mera dynamiskt och levande än den Birger Sjöbergs och vår tids buttra stad.

Kan idéerna från Ship hållas levande och i djupare mening realiseras av stadsbyggnadskontoret, undrar jag.

Sådana reflexioner korsade mina tankar den här kvällen, när arrangörerna byggt ”farliga” provisoriska trappor över taggtrådsstängseln, som en symbol för att hinder kan övervinnas.

H+ kan bli en stadsdel med levande kultur, med historiska bevarade byggnader som påminner om vad området har varit, knyter ihop den här segrerade staden och utvecklar dess egenart i mötet med havet.

Oceanhamnen som ”Folkets hamn” är en vision om en mänskligare stad, med hållbara sociala strukturer, en plats för människor att leva och utvecklas på.

Dela

Osloterminalen, Oceanhamnen och Folkets hamn

12 december, 2011 klockan 22:09

På 1900-talet steg jag en tidig morgon för sista gången av Oslofärjan i Helsingborg.  Färjorna Köpenhamn – Oslo slutade 2006 att gå in i  Helsingborg. Sedan dess har Osloterminalen i princip stått tom. När jag nu åter besöker samma väl bibehållna byggnad är det som om tiden har stannat.

Allt ser ut som om man bara väntade på att en Oslobåt åter skulle lägga till. Men nu väntar Osloterminalen på ett nytt liv. Kan den rentav bli ett kulturhus?

Terminalen ligger längst ut mot havet på Oceanpiren. Utsikten mot Sundet och färjetrafiken är suggestiv. Men det här är numera ingemansland. Känslan att komma dit en decemberkväll 2011 får mig att tänka på det sena 1800-talets upptäcksresande och de vita fläckarna på Afrikas karta.

Ändå är det här kanske den allra mest spännande platsen i Helsingborgs geografi – men lämnad åt sitt öde.

Några av Helsingborgs mest centrala delar vid havet är vita fläckar i de flesta helsingborgares vardag. Här ute finns så gott som ingen verksamhet, ingenting. Osloterminalen är ett ingenstans, en relik från en annan tid.

Men inte länge till. På lördag öppnas från kl 15 till 03 på natten tre byggnader runt Oceanhamnen för allmänheten under ett tolvtimmars kulturevenemang, Osloterminalen, Magasin 407 och HH-Ferries – under mottot ”Smack Bang i Folkets hamn, som ett kreativt led i H+ stadsförnyelsearbete.

På måndagen användes Osloterminalen till ett spännande ”Visionärt knytkalas om konstens roll i samhällsutvecklingen”, med anknytning till H+, i regi av Riksutställningar och lett av W.I.S.P, Women in Swedish Performing Arts, som en heldags ”Open Art”.

Dela