På FN:s Världsvattendag

22 mars, 2013 klockan 10:19

Vattenbil i Cochin

Tillgången till rent vatten är en grundläggande förutsättning för människors liv. För oss i den rika världen är rinnande vatten i kranen en så självklar sak att vi sällan tänker på det. I andra delar av världen är det inte så. En miljard människor saknar fortfarande bra vatten.

I Bolivia krävde Världsbanken att landet skulle privatisera huvudstaden La Paz’ vatten- och avloppssystem. Det franska transnationella bolaget Suez fixade rören och höjde priserna till motsvarande en halv årslön. De som inte hade råd att betala stängdes av. 200 000 av de fattigaste blev utan vatten. Men man fann sig inte, demonstrerade, blockerade vägar och vann 2004 ”det andra vattenkriget”. Regimen tvingades backa – och året därpå segrade Evo Morales i presidentvalet och Bolivia fick sin förste president av indianskt ursprung.

I den sydindiska delstaten Tamil Nadu levererar vattenverket i Chennai/Madras 500 miljoner liter vatten per dag, men rekommenderar människor att inte dricka det utan att rena eller koka det. De som har råd köper buteljerat vatten på plastflaska, flaskor som blir till berg av sopor. Pepsis vattenfabriker borrar upp så mycket vatten att grundvattennivån i kringliggande byar sänkts. Man talar om ”vattensvält”.

Samtidigt tvingas de kommunala vattentankbilarna köra längre och längre bort från Chennai för att hämta rent vatten som distribueras till stadsborna.

Bilden ovan från Cochin eller Kochi i den indiska delstaten Kerala, där en vattentankbil levererar vatten till väntande kvinnor. Och bilden härunder från ett matställe i Chennai

World Water Day, FN:s Världsvattendag, uppmärksammas den 22 mars varje år sedan 1993.

Minolta DSC

Dela

Ravi Shankar, sitarens mästare, är död

12 december, 2012 klockan 10:08


 

Den indiske musikern Ravi Shankar har avlidit 92 år gammal i amerikanska San Diego. För många västerlänningar blev han en introduktör till indisk konstmusik. Att lyssna till en raga med Ravi Shankar och hans oförlikneliga klangrika sitarspel öppnar portar till det traditionella Indiens skimrande skönhet.

Shankar föddes i den heliga staden Varanasi i en bengalisk brahminfamilj med rötter i nuvarande Bangladesh. Han var sitarens mästare i sitt hemland och gjorde bland annat filmmusik till den indiske mästerregissören Satyajit Ray’s  Apu-trilogi.

Ravi Shankar blev känd i väst genom sitt samarbete med Beatles. Han spelade också på den legendariska Woodstockfestivalen 1968. Filmen ovan lär vara den enda inspelningen från hans framträdande.

 

 

Dela

Något är ”bofors” med Saab

26 september, 2011 klockan 10:26

Efter Bofors skandalösa mutaffärer i Indien föddes ett nytt ord på hindi. ”There is something bofors with it” kom att betyda att det är något skumt med saken.

Nu hoppas Saab på att bli ny storleverantör till den indiska militärmakten, rapporterar SR:s ekonomieko. Den indiska försvarsbudgeten förväntas växa med 50 procent till 300 miljarder kronor 2015, vilket betecknas som ”ett gyllene tillfälle” för svensk försvarsindustri och särskilt för Saab.

Indien är i dag en snabbt växande ekonomi. Ändå lever en stor andel av befolkningen fortfarande under fattigdomsgränsen. Ska svensk industri verkligen medverka i militariseringen av Indien?? Och är Saab annorlunda än Bofors? Lars Ångström, tidigare miljöpartistisk ledamot i försvarsutskottet, påminner om att Saab är under utredning för anklagelser om mutor i samband med svensk vapenförsäljning till Sydafrika.

Oscar Arias Sánchez, tidigare president i Costa Rica, fick 1987 Nobels fredspris. Han har sagt att den internationella vapenhandeln …

”… underbygger krig, brottslig verksamhet och etniskt våld; destabiliserar nya demokratier, blåser upp militärbudgetar på bekostnad av vård, utbildning och grundläggande infrastruktur.”

Dela

Bilder mellan krig och fred

11 juli, 2011 klockan 00:24


Min fotoutställningBilder mellan krig och fred” har vernissage på torsdag 14/7 kl 12 – 20 i Lund på Öberg PhotoGraphics gallery, Vegagatan 25, i de lokaler där TFF, Transnationella Stiftelsen för Freds- och framtidsforskning har sitt kontor. Utställningen presenteras kl 14 och kl 18. Övriga tider enligt överenskommelse på telefon 0738 52 52 00 eller 070 79 111 25. Anmäl dej gärna om du är intresserad på Facebook, http://www.facebook.com/event.php?eid=138156062930459.

Med mina fotografier vill jag försöka säga något om människors skiftande villkor i vår tid, mellan det lokala och det globala, mellan bysamhället och megastädernas realiteter, mellan krig och fred. Gängse mediebilder har en grammatik som utgår från sådant som makt, våld och krig. Med dem som filter ser vi en plågad värld definierad av nyheternas kategorier.

Men det finns andra bilder, andra sätt att se, motbilder, ickevåldsbilder, fredsbilder.

Mina längsta resor någonsin gick till kriget. Tillsammans med TFF:s Jan Øberg besökte jag i september 1991 för första gången krigets Jugoslavien. Det blev många fler resor. Vår ambition var inte att skildra kriget genom frontreportage. I stället försökte vi förstå hur konflikter övergick i krig och dödande och vad människor upplevde. Berättelserna var olika i Sarajevo, Zagreb och Belgrad – och ändå besynnerligt lika. Med kameran ville jag visualisera krigets utsatthet. Bilderna blev en del av mina fyra böcker om de jugoslaviska sönderfallskrigen.

Andra resor har gått till Indien, Kina, Etiopien och Latinamerika, särskilt som studier av den urbaniserade världen, där fler människor nu lever i städer än på landsbygden. Och till den amerikanska södern, till medborgarrättsrörelsens och slaveriets landskap.

Sören Sommelius – Kultur-Sören

Bilderna här: Överst flicka i Kerala, Indien. Därunder barn i etiopiska Gondar, en muralmålning av krigspresidenten Bush i Belfast, två kvinnor i krigets Kroatien och här under en slavhydda i USA.

Dela

Mångmiljardskatten i det indiska templet

6 juli, 2011 klockan 23:08

140 miljarder kronor uppskattas den skatt vara värd som i dagarna hittats i Sri Padmanabhaswamy-templet i den indiska delstaten Keralas huvudstad Trivandrum eller Thiruvananthapuram.

Thutankhamuns skatt är bara nålpengar i jämförelse med den i det hinduiska templet. Skatten låg gömd i ett valv som inte öppnats på 150 år och består av mynt, gudabilder av guld, dekorerade med diamanter, rubiner och andra ädelstenar opch andra gåvor som skänkts till templet under 500 år. Fyndet gjordes i ett underjordiskt valv efter en undersökning beordrad av Indiens högsta domstol. Många frågor återstår nu att besvara. Vad ska man göra med den sällsamma och omåttliga skatten? Och hur ska den skyddas från tjuvar?

Jag har besökt templet och platsen utanför vid flera olika tillfällen men aldrig kunnat komma in, det är bara öppet för hinduer. Under sekler har templet beskyddats av furstendömet Travancores maharadjor.

När jag arbetade på min bok ”Indiens kämpande Kerala” (utgiven 1988) försökte jag träffa och intervjua den siste maharadjan, Chithira Thirunal (bilden), som avgick efter Indiens självständighet 1947. Tyvärr blev han opasslig på överenskommen tid. Tidsandan hade också blivit en annan och kommunistpartiet styrde delstaten efter att ha vunnit allmänna val. Vad visste han om skatten, undrar jag nu?

Bilden av Indien har skiftat dramatiskt genom tiderna. Nyheten om skatten knyter an till mahadjornas, tigrarnas, mystikernas och de fabulösa rikedomarnas Indien. Den bilden ersattes av bilden av massfattigdomens Indien, präglat av hungersnöd, överbefolkning och katastrofer. De senaste decennierna har ett nytt Indien exponerats, landet med snabb ekonomisk utveckling, en av de kommande globala stormakterna.

I dag lever 200 miljoner indier eller fler på en standard som vår, samtidigt som lika många eller fler lever under fattigdomsgränsen.

Dela

Indiens befolkning nu 1.21 miljarder

31 mars, 2011 klockan 23:39

Indiens befolkning har växt med 181 miljoner människor under det senaste decenniet till 1,21 miljarder, skriver den stora indiska dagstidningen The Hindu, som presenterar resultaten från den i år genomförda folkräkningen. Indien antas komma att gå om Kina (i dag 1,3 miljarder) som världens folkrikaste land år 2030.

Redan i dag är var sjätte människa på jorden indier. Den största delstaten Uttar Pradesh i norr har med 199 miljoner invånare större befolkning än Brasilien (181 miljoner).

Ett stort bekymmer är den sneda könsbalansen. 914 flickor föds på 1 000 pojkar. En viktig anledning är de hemgiftstraditioner som gör att föräldrar måste betala dyrt för att gifta bort sina döttrar.

Indien är ett av de länder i världen som ekonomiskt utvecklas snabbast. Det sätter också sina spår i utbildningen. På det senaste decenniet har läskunnigheten gått upp från 65 till 74 procent.

Så mycket som fyrtio procent av Indiens befolkning lever fortfarande under fattigdomsgränsen, motsvarande en dollar om dagen. Men ett par hundra miljoner i den indiska medelklassen lever på en ekonomisk standard motsvarande den i västvärlden. Och för första gången i historien kan en indisk bonde hoppas på att hans barn kommer att få ett bättre liv än han själv.

Dela

Indiskt mejl från Kanada

14 januari, 2011 klockan 13:23

Vinod K. Bhardwaj mejlar mig från Kanada, från Victoria B.C. Det handlar om min bror Torgny, som dog i en flygolycka i Port of Spain på Trinidad en januaridag 1963, då hans privatflygplan störtade vid landningen. Både Torgny, som flög planet, och hans vän skådespelaren Erik Strandberg omkom.

Mejlat skildrar ett möte i Indien vid mitten av femtiotalet, då Torgny i sin Volkswagenbuss  bilade från Sverige till Sri Lanka och åter. Han var ute i ett och ett halvt år och skrev när han kom hem tre böcker om resan, ”Bort genom Asien”, ”Blå Indien” och ”Den märkvärdiga resan hem”. Vinod träffade Torgny i staden Janapur. Så här skriver han:

”Jag hade glädjen att träffa Torgny i Janapur när han bilade genom Indien. Den gången var jag bara tio eller elva år gammal, men på något vis lämnade han ett bestående intryck. Jag minns att han berättade för mig om sina resplaner. Själv gick jag vid den tidpunkten i en brittisk skola och vi kunde därför enkelt tala med varandra.

Några veckor efter det att Torgny hade lämnat Janapur såg jag hans bilder publicerade i tidskriften Illustrated Weekly of India. Efter nästan sextio år mindes jag Torgny när en vän skickade ett mejl från Sverige. … Om du någon gång kommer till den här sidan klotet, hör gärna av dig.”

Vinod K. Bhardwaj hade läst den blogg jag skrev 2009 om Torgny på årsdagen av flygolyckan och sedan översatt den med hjälp av Google Translate.

Så leder ett möte mellan en pojke och en resenär i Indien på 1950-talet till ett annat möte fastän virtuellt på 2010-talet mellan resenärens bror och den vuxne pojken, bosatt i Kanada, bortom tiden och rummet.

För några år sedan upplevde jag något liknande. Via en vän kontaktades jag av Vlada Petric, professor i filmvetenskap i USA. Han hade som ung träffat Torgny när denne reste i Jugoslavien för sin första bok, ”Jugoslavien u.p.a”. Han ville efter alla dessa år, då han lämnat Jugoslavien och blivit amerikan, lägga en blomma på Torgnys grav på Pålsjö kyrkogård.

Bilden ovan visar Torgny med all sin utrustning framför sin specialinredda bil, inför Indienresan.

Dela

Obama i Indien, indierna i USA

8 november, 2010 klockan 21:10

Barack Obama besöker i dagarna Indien. På söndagen talade han inför det indiska parlamentet och uttalade sitt stöd för att Indien borde ingå som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd.

”Med på resan” är Svenska Dagbladets Karin Lundbäck. Hon skildrar indiska invandrare i USA, den tredje största asiatiska gruppen i landet efter amerikaner med kinesiskt respektive filippinskt ursprung. Det finns bortåt två miljoner indienfödda i USA. 75 procent av dem har universitetsexamen.

Många med indiska rötter har framträdande positioner i USA, som guvernörerna i Louisiana och South Carolina, vd:n för bankjätten Citigroup och rektorn för Harward Business School. Indra Nooyi, vd för Pepsi (bilden). Indra Nooyi föddes i Chennai (Madras), utbildade sig i Calcutta och på Yale. 2010 utsågs hon till första namn på tidskriften Fortunes lista över världens 50 mäktigaste kvinnor.

Så ser det ut i det mångkulturella USA. Och i England är landets rikaste person en indier, Lakshmi Mittal, huvudägare i världens största stålproducerande bolag.

Invandrarfientliga krafter har dessvärre blivit starka, inte bara i Sverigedemokraternas USA utan också i teapartyrörelsens USA. En indier som ska söka arbetsvisum i USA måste betala 2000 dollar för sitt visum. USA bör nog måna mer om sina indier.

Frågan är också om framtiden ligger i USA eller om den indiska ekonomin kan visa sig ha större utvecklingsmöjligheter de kommande decennierna.

Dela

Teater i världsklass på Röda Kvarn

15 oktober, 2010 klockan 08:55

Årets teaterföreställning i Helsingborg gavs på torsdagen när brittiska Royal Theatre från Plymoth gästspelade med ”A disappearing number” – live på Röda Kvarn. Pjäsen, som fått Lawrence Olivier-priset för bästa nya drama, handlar om mötet mellan den geniale indiske autodidaktiske matematikern Srinavasa Ramanujan och Cambridgeprofessorn G H Hardy.

\int_0^\infty \cfrac{1+{x}^2/({b+1})^2}{1+{x}^2/({a})^2} \times\cfrac{1+{x}^2/({b+2})^2}{1+{x}^2/({a+1})^2}\times\cdots\;\;dx = \frac{\sqrt \pi}{2} \times\frac{\Gamma(a+\frac{1}{2})\Gamma(b+1)\Gamma(b-a+\frac{1}{2})}{\Gamma(a)\Gamma(b+\frac{1}{2})\Gamma(b-a+1)}.

Dramat handlar om strängteori och om talet 1729 (det lägsta heltal som på två olika vis blir summan av två tal upphöjda till tre). Det belyser matematikens skönhet som måleriets och poesins och bygger broar mellan modern matematik och de indiska Upanishaderna, med talmusik och tablatrummor.

Föreställningen bjöd på teater i världsklass, med effektiv dramaturgi, parallella handlingar och drivet berättande. Dialogen var textad på engelska vilket gjorde det lättare att hänga med. Innan spelet började intervjuades dramats författare Simon McBurney, som också själv stått för regin.

I Sydindien kastas vi in i en taxi genom sjudande mångmiljonstaden Chennai/Madras (bilden underst). Nästa scen är vi i Cambridge, där Ramanujan som brahmin och vegetarian har problem med både mat och sömn. Han lever på ris och citroner medan hans intellektuella nyfikenhet driver honom mot ständigt nya utmaningar.

Jag har sett några digitalt överförda operor och blivit fascinerad. Men den här teaterföreställningen, med sin intellektuella briljans och sin dramatiska fulländning var ännu vassare. Jag kan inte bärga mig tills det är dags för nästa föreställning, då Hamlet den 9 december står på programmet.

”A disapearing number” sågs av mellan 200.000 och 300.000 människor världen runt i direktsändning. Bland de uppkopplade fanns också vi på Röda Kvarn.

Dela

Neel Mukherjee om exilens villkor

23 augusti, 2010 klockan 08:23

Neel Muhkerjee föddes i Calcutta och har studerat vid Cambridge och Oxford. Han bor nu i London och skriver för bland annat New York Times och The Observer. Hans i Indien prisbelönta ”A life apart” kom i våras i en brittisk utgåva. Två perspektiv korsar varandra i romanen. En indisk student läser i Oxford. I en annan berättelse lyfter Mukherjee fram en biperson ur en roman av Rabindranath Tagore, en brittisk kvinna i Indien kring år 1900, miss Gilby.

– Hon förekommer hos Tagore bara i två stycken på sidan tio och återkommer inte, skrattar Neel Mukherjee, som i sin roman bygger ut hennes levnadsöde.

– I ”A Life apart” skriver jag om hemma kontra exil. Vad händer när man tvingas slå sig ner i ett annat land? Människan lever under bördan av historien och den version vi får av historien är alltid partisk.

Någon i publiken berättar om hur han och hennes syster med utomeuropeiska rötter ständigt trakasserats i Storbritannien som ”lille svarte Sambo” och än värre saker.

– Rasismen kommer inte att försvinna. Ändå tror jag att mycket blivit bättre fastän inte idealiskt. Salman Rushdies ”Midnattsbarnen” var en bok som gav floden en ny riktning, en viktig vändpunkt.

Klichéer om öst och väst skapas genom att kulturer missuppfattar varandra och förenklar, säger Mukherjee. Förr var Indien förknippat med tigrar och maharadjor, lite senare bara med fattigdom. Nu handlar det mest om terrorism. Det finns en lång tradition att vita manliga resenärer reser ut i välden och sedan skildrar det som de upplevt i exotismens endimensionella stereotyper.

Dela