4 april, 2012 klockan 00:36
Danjin Malinovic, skådespelare vid Helsingborgs stadsteater, trollband sin publik under dryga två timmars enmansteater på Helsingborgs stadsteaters Foajéscen på tisdagskvällen. Danjin berättade med stor inlevelse om sitt liv i föreställningen ”Var är mitt hem”. När han bara var sju år kom kriget till hans hemstad Derventa i norra Bosnien. Under dramatiska omständigheter flydde hans familj, först till Zagreb i Kroatien och sedan till Moskva, för att i maj 1994 komma till Sverige som flyktingar. Först i maj 1997 kunde de andas ut och börja ett nytt liv, som bland annat innebar att den då tolvårige Danjin till slut kunde börja svensk skola.
Danjin använder sig i sin dramatiserade berättelse inte av etniska eller nationalistiska termer. Det som hände i Jugoslavien var inte hans krig. Hans föreställning ger också en skakande bild av godtyckligt bemötande av flyktingar i Sverige. Som bosnier hamnar familjen i kroatiska Zagreb. När Jugoslavien upphör att existera (och verkligen inte utfärdar jugoslaviska pass) lyckas de få kroatiska pass, en förutsättning för att kunna komma till Sverige. Väl här vill Invandrarverket skicka tillbaka familjen eftersom ”det inte är krig i Kroatien”, men väl i Bosnien, ett ohyggligt krig som svenska byråkrater inte tycktes ha en aning om.
I Sverige följde några år av upprepade utvisningsbesked och underjordiskt liv som gömd illegal flyktingfamilj, ständigt jagad av polis. Det blir happy end till slut, annars hade inte Danjin suttit på Helsingborgs stadsteater den här oförglömliga kvällen med sina likaså i Helsingborg bosatta föräldrar och sin syster i publiken, alla försedda med PUT, permanent uppehållstillstånd, inträdesbiljetten till det raserade folkhemmet.
Ett hundratal personer hade hittat till foajéscenen, trots stadsteaterns numera havererade marknadsföring. Det var gratis entré och en kväll som ingen lär glömma, där Danjin med inlevelse, värme och stor humor gestaltade sitt eget öde, som är nog så typiskt för de senaste decenniernas europeiska historia.
Nästa tisdag kl 19 kommer till Foajéscenen Behrang Kianzad, som bl a arbetat för televisionens Uppdrag granskning, att föreläsa om det delade Sverige och de nya svenskarnas undantagstillstånd, om mångfaldens många nyanser och den svenska medierapporteringen, satt i relation till mediebilder i andra länder. Några frågeställningar som Behrang utgår från är varför länder som Holland, Storbritannien, Kanada och USA är så mycket bättre än Sverige på att integrera nya medborgare? Vilken roll spelar massmedierna i dessa länder för att forma den nya nationella identiteten? Tänker de annorlunda än journalisterna i Sverige och är metoderna överförbara till svenska förhållanden? Det är några viktiga frågor som ska försöka besvaras i föreläsningen som delvis tar sin utgångspunkt i boken ”Sanningens Många Nyanser”, en handbok i mångfaldsjournalistik.