Kultur

De här raderna skriver jag på min Macdator som är en oundgänglig del av min vardag, liksom iPhonen, alltid inom räckhåll. Båda är tillverkade av Apple, i dag världens högst värderade bolag som också är ett otroligt vinstrikt företag. Men Apples framgångar bygger på skoningslös exploatering av kinesiska arbetare.

Särskilt ökänt är kinesiska Foxconn, med huvudkontor i Taiwan. Företaget producerar och sammanfogar komponenter till bland annat Apples produkter. De anställa har utnyttjats med låga löner och extremt dåliga arbetsvillkor, vilket förra året ledde till en våg av självmord på fabrikerna med hundratusentals arbetare.

På torsdagen överlämnade change.org och SumOfUs 250.000 namnunderskrifter till Apples butik i Grand Central station i New York, skriver The Guardian. De protesterande kräver att nya iPhone5, som väntas lanseras senare i år, ska tillverkas etiskt, liksom iPad3, som ryktas komma redan i mars.

Samma dag hackades Foxconns huvudkontor av en grupp som kallar sig Swagg Security. Man knäckte rader av lösenord, placerade falska order etc.

Världsekonomin kantrar. USA är på väg ut från scenen och in kommer Kina, som den nya sköna världens ekonomiskt starkaste ekonomi. Det är lätt att dessa sensommarveckor få sådana tankar. Redan är Kina världens största biltillverkare och det land som efter USA har flest miljardärer. Den som lever får se, men det är nog mera frågan om när än om om.

Den kinesiska filmen ”Piano in a Factory” (se trailern ovan) visades på Lilla filmfestivalen i Båstad på söndagen. Efter  filmens premiär i Kina i mitten av juli har den setts av sex miljoner biobesökare. På filmfestivalen i Shanghai fick filmen pris för bästa film, bästa regi, bästa manliga respektive kvinnliga huvudroll. Och redan dagen efter den kinesiska premiären lanserades den på den amerikanska marknaden, berättade den kinesiske filmvetaren Teng Jimeng före visningen. Då hade Kinakännaren Agneta Engqvist satt in filmen i ett sammanhang, detta att Kina vill återta sin ställning som världens största ekonomi och ledande civilisation. Om man läser tecknen i ”Piano in a Factory” innebär det också att Kina utmanar Hollywood.

Filmen utspelar sig i ett sönderfallande industrilandskap, vackert i sitt förfall. Ett par skiljer sig. Vem ska få vårdnaden om det piano-begåvade endabarnet, industriarbetaren eller mamman med pengar? På gjuteriet tillverkar pappans arbetskamrater i en akt av solidaritet ett piano, man gjuter ett piano! Och i slutscenen spelar flickan i industrihallen på sitt nya piano. Ungefär så.

Det här är en storproduktion, med påkostade masscener, som för tankarna både till Bollywood och Hollywood. Industriarbetarnas orkester går inte av för hackor i den här internationella samproduktionen, där musiken spelar stor roll, med ryska sånger och sydkoreanska skådespelare.

Vi har vant oss vid att de alltför få kinesiska filmer som visas i Sverige ofta varit sofistikerade konstfilmer. Piano in a Factory är något annat, konstfull men också kommersiell. Regissören Zhang Meng förhåller sig till människors villkor i Kina i ett skede av dynamisk samhällsomvandling och lägger tjockt med färg på penseln. Kanske ger hans film också en smygtitt in i den filmiska framtiden.

Min fotoutställning ”Bilder mellan krig och fred” har vernissage på torsdag 14/7 kl 12 – 20 i Lund på Öberg PhotoGraphics gallery, Vegagatan 25, i de lokaler där TFF, Transnationella Stiftelsen för Freds- och framtidsforskning har sitt kontor. Utställningen presenteras kl 14 och kl 18. Övriga tider enligt överenskommelse på telefon 0738 52 52 00 eller 070 79 111 25. Anmäl dej gärna om du är intresserad på Facebook, http://www.facebook.com/event.php?eid=138156062930459.

Med mina fotografier vill jag försöka säga något om människors skiftande villkor i vår tid, mellan det lokala och det globala, mellan bysamhället och megastädernas realiteter, mellan krig och fred. Gängse mediebilder har en grammatik som utgår från sådant som makt, våld och krig. Med dem som filter ser vi en plågad värld definierad av nyheternas kategorier.

Men det finns andra bilder, andra sätt att se, motbilder, ickevåldsbilder, fredsbilder.

Mina längsta resor någonsin gick till kriget. Tillsammans med TFF:s Jan Øberg besökte jag i september 1991 för första gången krigets Jugoslavien. Det blev många fler resor. Vår ambition var inte att skildra kriget genom frontreportage. I stället försökte vi förstå hur konflikter övergick i krig och dödande och vad människor upplevde. Berättelserna var olika i Sarajevo, Zagreb och Belgrad – och ändå besynnerligt lika. Med kameran ville jag visualisera krigets utsatthet. Bilderna blev en del av mina fyra böcker om de jugoslaviska sönderfallskrigen.

Andra resor har gått till Indien, Kina, Etiopien och Latinamerika, särskilt som studier av den urbaniserade världen, där fler människor nu lever i städer än på landsbygden. Och till den amerikanska södern, till medborgarrättsrörelsens och slaveriets landskap.

Sören Sommelius – Kultur-Sören

Bilderna här: Överst flicka i Kerala, Indien. Därunder barn i etiopiska Gondar, en muralmålning av krigspresidenten Bush i Belfast, två kvinnor i krigets Kroatien och här under en slavhydda i USA.

SDC11713

Bambuns grenar
Qin-spelaren Deng Hong, xiao-spelaren (som använder en 70 cm lång bambuflöjt) Chen Shasha och introduktören Cecilia Lindqvist svarade tillsammans för en oförglömlig kväll om och med traditionell kinesisk musik på Dunkers på fredagskvällen.

Cecilia Lindqvist, en av Sveriges främsta Kinakännare som själv spelar stränginstrumentet Qin, introducerade levande, klokt och inspirerande. Hon berättade om musikens två skolor, den konfucianska, som utgår från hur vi människor förhåller oss till varandra, och den daoistiska (tidigare felaktigt benämnd taoistiska), som skildrar människans förhållande till naturen, att människan bara är ett av de tiotusen tingen i naturen.

Qin, ett stränginstrument känt sedan tretusen år, spelas som medidation och ”en väg till vishet”. Mycket handlar om den enskilda tonens skönhet, om hur toner med lång efterklang läggs efter och över varandra. Instrumentet kräver lång träning.

– Det finns 54 olika handgrepp för högerhanden och 26 definierade vibraton för vänsterhanden.

Instruktionen kan låta så här: ”Spela som en trollslända som svävar över vattnet och med vingarna råkar snudda vid vattenytan”.

Rikskonserter stod för det här unika gästspelet på en Sverigeturné till flera platser. Men den borgerliga regeringen har skandalöst nog i dagarna lagt ner Rikskonserter, landet utanför Stockholm behöver inte Rikskonserters utbud tycks man mena. Det är extra bedrövligt i Helsingborg, eftersom ansvaret för den här sortens gästspel inte verkar vara tydligt definierat på Dunkers, med otydligt chefskap för kulturhuset.

I pausen såldes en dubbel-cd med Qinmusik utgiven av Rikskonserters kvalitetsskivbolag Caprice, ”The Sound of the Soul”, med de musiker som gästspelade i Helsingborg, inspelad i Beijing. Regeringen har också sett till att under klacken krossa Caprice tillsammans med Rikskonserter.

Marknadskrafternas isande tystnader breder ut sig i Sverige utanför Östermalm.

Volvo har blivit en kinesisk bil. De nya ägarna Geely kommer framförallt att satsa på marknaderna i Asien: Kina, Indien, Malaysia, Thailand och Indonesien.

Från Indien rapporteras att man där framställt världens billigaste dator. Den indiska datorn påminner om Apples iPad i allt utom priset, den kommer att säljas för mindre än 250 kronor. Den nya datorn kommer att använda fria Linux operativsystem. Den kan drivas av solceller, av batterier eller vanlig el. Prototypen presenterades i förra veckan. De första användarna kommer att bli 110 miljoner indiska skolelever.

Indien håller sig framme också på bilmarknaden. För två år sedan lanserade Tata Motors med huvudkontor i Mumbai sin nya minibil Tata Nano (bilden), som säljs för cirka 15 000 kronor. Samma företag har också köpt de prestigefyllda bilmärkena Jaguar och Landrover av Ford.

Jaguar är en indisk bil och Volvo nu en kinesisk. Världen förändras och allt går egentligen mycket fortare än de flesta av oss hinner fatta. I många år har svenskar köpt billiga prylar ”made in China”. En dag kan det bli tvärtom.