68 år sedan krigsslutet

7 maj, 2013 klockan 17:02

943542_619765128052939_760819872_n

Stridsvagnar rullar genom Helsingborg. Året är 1952. Staden är inte ockuperad och det är inte krig. Det är pansarregementet K2 som paraderar i samband med att regementet lämnade staden.

Sju år hade då gått sedan andra världskrigets slut, då Helsingborg låg vid gränsen mellan krig och fred och då helsingborgarna kunde se över Öresund till det av nazisterna ockuperade Danmark bara fyra kilometer bort. I morgon onsdag är det 68 år sedan fredsdagen den 8 maj 1945.

På Pålsjö kyrkogård påminner de brittiska och tyska krigskyrkogårdarna konkret om de onda tider då krigets svetslåga svedde våra annars så fredliga kuster.

En sådan här dag kan det vara värt att tacksamt tänka på 68 år av fred. Vi är några vänner som de senaste åren just den här dagen besökt krigskyrkogårdarna. Väl mött kl 11 onsdag.

Bilden här under visar svenska soldater under andra världskriget på vakt vid Oljekajen i Helsingborg.

oljekajen

Dela

Sverige måste verka för fred i Afghanistan

25 mars, 2013 klockan 19:08

Soldat-i-Afghanistan-460x306

Utrikesminister Carl Bildt har i dag den 25 mars fått ett öppet brev med en uppmaning till regeringen att omedelbart ta hem de svenska trupperna från Afghanistan och verka för en fredlig lösning av konflikten. Brevet är undertecknat av bland andra Thage G Peterson, KG Hammar, Maj Britt Theorin, Henning Mankell, Ilmar Reepalu och Anders Ferm. Läs mer

Dela

Bomber, granater och Jas-flygplan

25 augusti, 2012 klockan 12:39

Sverige ska köpa 40 – 60 nya Jas-plan, trumpetar alliansens partiledare, Fredrik Reinfeldt & Co, ut i en debattartikel i lördagens Svenska Dagbladet. 300 nya miljoner till JAS anslås redan i höstbudgeten.

En första fråga: Varför upplåter tidningar som Svenskan och DN återkommande sitt debattutrymme till kontroversiella politiska utspel från regeringen och andra makthavare, utan normala följdfrågor?

För det andra: Är stora satsningar på en under lång tid extremt kostsam ny modell av Jas-flygplan den viktigaste samhälleliga prioriteringen i dagens Sverige?

I Sverige finns eftersatt infrastruktur, särskilt vad gäller underhållet av befintliga järnvägar.Utbyggnad av snabbtågsförbindelser är också mera grundläggande viktigt än högtflygande Jas-planer. Till det kommer utveckling av nya energiförsörjningsformer och mycket, mycket annat. Fyrar, kulturbyggnader, äldreomsorg, skolor och sjukhus säljs samtidigt på löpande band till reapris.

Svensk försvarsindustri har under det senaste decenniet blivit en av världens ledande aktörer. Redan för ett år sedan skrev tidningen Affärsvärlden att Sverige blivit världens största vapenexportör per capita. Hur blev det möjligt??

Nu prioriterar de stora grabbarna, Reinfeldt, Björklund, Hägglund och numera också Annie Lööf, mera kulor till bomber och granater och gör försvarsindustrin än mer prioriterad. I debattartikeln heter det bl a:

Sveriges välfärdsambitioner är beroende av att vi har en stark och konkurrenskraftig industri, som erbjuder avancerade produkter och tjänster till omvärlden.

Alltså välfärd och jobb här och död och lidande på andra håll, främst bland världens fattigaste folk. Sveriges roll i världen har blivit en annan och det är banne mig inte längre lika kul att vara svensk.

En positiv aspekt ryms i utspelet, att Sverige ska samarbeta med alliansfria Schweiz med de nya stridsflygplanen och inte med något Natoland.

 

Dela

Algeriet självständigt femtio år

5 juli, 2012 klockan 19:16

You need to a flashplayer enabled browser to view this YouTube video

Algeriet utropade sin självständighet den 5 juli 1962 efter ett åtta år långt och blodigt krig där FLN (Front de Libération Nationale) besegrade den franska kolonialmakten. Som mest hade Frankrike en halv miljon soldater i Algeriet. Omkring en miljon algerier dödades, ännu fler sattes i koncentrationsläger och bortåt två miljoner var hemlösa flyktingar.

Gillo Pontecorvo skildrade FLN:s befrielsekrig i sin mästerliga ”Slaget om Alger”, som kom 1966, se trailern ovan.

Själv bilade jag en månad i Algeriet några år efter självständigheten. Då fanns fortfarande Främlingslegionens högkvarter och skyltar i parkerna ”endast för vita” som en påminnelse om Frankrikes rasistiska kolonialpolitik och om Europas barbariska kolonisering av stora delar av den övriga världen. Huvudstaden Alger blev ett internationellt centrum för all världens antikoloniala befrielserörelser. Efter Algeriets självständighet befriade sig land efter land i Afrika. Och algeriska FLN:s metoder användes i Vietnam av FLN, vars kamp blev en angelägenhet också för en generation unga svenskar på 1970-talet.

I dag är den politiska situationen i Algeriet dyster. Landet har länge präglats av våld och protester mot regimen i den arabiska vårens anda har slagits ner brutalt av president Abdelaziz Bouteflika, som suttit vid makten sedan 1999. Efter år av attentat riktade mot journalister och tidningar är nyhetsflödet från Algeriet nästan hejdat. I Sverige får vi inte veta mycket om utvecklingen i landet.

 

Dela

Drottningen och IRA-ledaren

27 juni, 2012 klockan 18:07

You need to a flashplayer enabled browser to view this YouTube video”>http://www.youtube.com/watch?v=Jn3GoEROfVk]

Brittiska Queen Elisabeth på statsbesök i Nordirland gjorde på onsdagen det ingen hade kunnat drömma om, hon hälsade på före Sinn Fein-ledaren och rebellen Martin McGuinness. I dag är McGuinness vice försteminister i den nordirländska regeringen. Som IRA-ledare sägs McGuinness ha burit ansvaret för mordet på drottningens kusin Lord Mountbatten 1979, något han själv förnekar. 1982 betraktades McGuinness i London som en terrorist och hade inreseförbud till Storbritannien.

Den 86-åriga drottningen och IRA-ledaren träffades först privat på en teater i Belfast men skakade sedan hand offentligt framför TV-kamerorna. Inga ljud fick tas. Men lyssna på BBC-reporterns häpna kommentarer på filmen ovan.

Ett handslag kan vara en viktig symbolisk försoningsgest, som betyder något i det av ett utdraget inbördeskrig så länge plågade Nordirland.

Under det ”privata mötet” prisade McGuinness på gaeliska/irländska drottningens uttalande när hon för ett år sedan under ett besök talade om vikten av att erkänna alla parters lidande under de långa krigsåren.

På teatern fanns också Irlands president Michael D Higgins, som menade att drottningens besök var ett viktigt steg i försoningsprocessen.

Dela

Är Obamas hemliga drönarkrig en krigsförbrytelse?

25 juni, 2012 klockan 18:55

Christoph Heyns, FN:s specielle rapportör för utomrättsliga eller godtyckliga avrättningar, har i en rapport till UNHCR, United Nations Human Rights Council, begärt att Washington ska klargöra hur man i enlighet med internationell lag motiverar användningen av så kallade drönare för avrättningar av terrorister.

Heyns vill också att Obama-administrationen ska redogöra för hur man går tillväga för att undvika att oskyldiga dödas av misstag vid aktionerna och att man ska klargöra hur påstådda övergrepp kan utredas i oberoende undersökningar, uppger John Glaser på Antiwar.com.

Drönare, obemannade radiostyrda flygplan, har kommit att spela en allt större roll i USA:s krigföring. Londonbaserade Bureau of Investigative Journalism har sammanställt uppgifter om antalet dödsoffer för drönarattacker mot mål i Pakistan, Jemen och Somalia. Det handlar om bortåt 400 attacker med 4 000 döda, däribland många civila också barn.

Pakistans ambassadör Zamir Akram menar att attackerna mot hans land illegala och kränker landets nationella självständighet.

George Bush betraktas av många som en krigsförbrytare, för angreppskriget mot Irak, för Guantánamo och för legitimeringen av tortyr. Är fredsnobelpristagaren Barack Obama en drönar-krigsförbrytare? Under Obama har avrättningar genom drönarattacker mångfaldigasts jämfört med under George W Bushs tid. Det är en kuslig utveckling.

Filmen ovan är en propagandafilm för den amerikanska militärens drönare Switchblade, som är så liten att soldater kan ha med den i ryggsäcken. Filmen här under är en tecknad satir av Mark Fiore som visar hur ”fredligt” de nya krigen kan skötas från datorn hemmavid i framtidens Dronetopia, Drönarutopia, där USA:s soldater inte längre behöver riskera sin liv.

 

 

 

 

Dela

Kriget nu också till Bohusläns skärgård

8 juni, 2012 klockan 11:45

Krigsaktiviteter har intensifierats i Sverige i takt med att vi närmat oss Nato och slaktat den traditionella alliansfriheten och neutraliteten i krig.

Mikael Nyberg skriver i Aftonbladet (4/6) om ”Fredsbomber över land och hav”. Han konstaterar att Norrbotten blivit ett övningsfält för Nato och att Natoflyg numera bombar också Västerbotten. Nu ska främmande krigsfartyg börja skjuta skarpt också i Bohusläns skärgård.

I majnumret av Kritiska EU-fakta skriver Ingela Mårtensson om Försvarsmaktens skjutbana i den bohuslänska skärgården. Tidigare har den använts knappa tre veckor om året. Nu begär man tillstånd för ”minst 115 dagar per år med 1 325 miljoner skott finkalibrig ammunition, 11 500 skott grovkalibrig, 1 745 handgranater, sprängladdningar med mera”.

”Det blir två ton bly och ett ton koppar för den känsliga havsmiljön att hantera, och i delar av skärgården blir det förbud mot nybyggen för bullrets skull”, konstaterar Nyberg.

En liknande utveckling sker också på andra håll. Antalet skjutövningar över Vättern ska fyrdubblas. Den stora skjutbanan strax söder om Visby har länge haft begränsad verksamhet men i takt med Sveriges stora krigsinsatser i Afghanistan har skjutbanan tagits mer och mer i anspråk.

I en artikel publicerad av Kvinnor för Fred citerar Ingela Mårtensson Tage Danielsson:

”Förstörelsens fästen är kraftigt bemannade.
Det är dags för de snälla att bli fly förbannade.”

 

Dela

Fotot med ”Napalmflickan” fyrtio år

1 juni, 2012 klockan 22:55

Den nioåriga flickan Kim Phúc (i mitten t v) springer naken längs en väg i Vietnam, en bit efter sin tolvårige bror Phan Thanh Phuoc (längst t v). Bakom henne syns t v hennes femårige lillebror (t v, vänder sig om) och hennes kusiner. Barnen flyr från byn Trảng Bàng som bombats med napalm av ett sydvietnamesiskt plan, sedan byn av den amerikanska armén utpekats som ett fäste för befrielserörelsen FNL.

Kim Phuc är naken. Hon har slitit av sig kläderna, som brinner av gul klibbig napalm, omöjlig att släcka.

Fyrtio år har gått sedan Associated Press fotografen Huynh Cong alias Nick Ut tog den Pulitzerprisbelönade bilden den 8 juni 1972. Vietnamkriget är längesedan historia som inte väcker känslor hos yngre generationer. USA skulle ”befria” vietnameserna från kommunism hette det. I stället spred man fasa, lidande och död. Och fortfarande finns det många cyniker som tror att konflikter kan lösas med våld, skriver fredsforskaren Jan Øberg på Facebook.

Nioåriga Kim Phúc är i dag 49 år. I en intervju med Huffington Post berättar ”Napalmflickan” om det hon upplevde.

Det finns två fortsättningar på flickans historia. På bilden flyr hon, skrikande och döende. Snart kommer hon att svimma och falla omkull. Men Ut, den 21-årige vietnamesiske fotografen, tog hand om henne och förde henne till ett sjukhus.

Hon överlevde mirakulöst och kunde efter 17 operationer och 14 månader återvända hem. Hon fick senare studera på Kuba men lever i dag som kanadensisk medborgare i Kanada.

Den 24-årige amerikanske piloten John Plummer fällde napalmen över byn. När han såg bilden blev han förfärad över vad han gjort. 17 år senare tog han sig till en föreläsning där Kim Phúc berättade om det hon drabbats av. När hon slutat gick han fram till henne och förklarade att han var pilot på planet. Jag är så ledsen, sa han flera gånger – och hon svarade att hon förlät honom, innan de föll i varandras armar. De båda lär fortfarande hålla kontakt.

Den ytterst ansvarige, USA:s president Nixon bad aldrig om förlåtelse. Han avfärdade bilden som fejkad. Jag undrar om han sov gott om nätterna.

 

Dela