Kultur

Johan Galtung, norsk internationellt framstående fredsforskare, förutspådde redan 1980 Sovjetunionens upplösning, ett decennium innan den inträffade. I en intervju på Aftonbladets kultursida säger Galtung att han tror att USA, Amerikas Förenta Stater, kommer att gå samma väg, senast 2020, till följd av framförallt en djupnande ekonomisk kris.

Han utvecklar sina tankar i sin bok ”The Fall of the US Empire – and Then What?” (2009). USA:s statsskuld utgör svindlande 14 000 miljarder dollar. En viktig orsak är ”kriget mot terrorismen”, som kostat tusentals miljarder dollar efter elfteseptember.

– Processen är snabb. Jag tror det amerikanska imperiet de facto redan är dött. Jag fruktar dess efterdyningar i form av USA- fascism, evangelism, kärnkraft och en Tea Party-vriden arbetarklass.

I USA ökar antalet hatgrupper, däribland Ku Klux Klan (bilden från Oxford i Mississippi), rapporterar forskningsinstitutet Southern Poverty Law Center, SPLC, i Alabamas huvudstad Montgomery. En följd är de dåliga ekonomiska tiderna. Flest hatgrupper finns i Kalifornien, rapporterar Svenska Dagbladet..

Vad händer om dagens amerikanska imperium faller sönder, om USA delas upp i flera mindre stater? Kanske får vi en fredligare och mindre militariserad värld.

Galtung menar också att massmördaren Breivik är en del av en framväxande neofascism, med en lätt förändrad retorik, där ras ”ersatts med kultur, rasblandning med multikulturalism och antisemitism med anti-islamism”.

Breivik mördade utifrån sin ideologi på ett sätt som ”påminner om oss själva”, när Norge (och Sverige) har trupper i Afghanistan och använder demokrati som argument för att legitimera bomber och våld.

Våld är motsatsen till dialog och kommer aldrig att fungera oavsett om det utövas i demokratins eller religionens namn.

–  Demokrati och frihet måste komma underifrån. Titta på Gandhi: du deltar i en konflikt med den framtid du vill se. Med fakta, argument, dialog och öppenhet, du uppträder som en fri person.

Läs mer av Johan Galtung via hemsidan på fredsorganisationen Transcend.

Våld kommer aldrig att besegra våld, skriver den chilenskamerikanske författaren Ariel Dorfman i DN:s kulturdel. Medan det offentliga samtalet dessa dagar fokuserar på Nine-eleven, dvs al-Qaidas attack år 2001 mot World Trade Center i USA, påminner Dorfman om två andra händelser samma dag.

Den 11 september 1973 störtades Salvador Allendes demokratiskt valda regering i Chile i en fascistisk statskupp, stödd av USA och ledd av Augusto Pinochet. Diktatorn bemöttes i Chile med ickevåld, skriver Dorfman.

Landet som stulits från oss togs tillbaka centimeter för centimeter … tills vi slutligen slog honom i en folkomröstning.

Dorfman påminner om en tredje elfteseptember. 1906 talade den dagen för första gången den unge Mahatma Gandhi i sydafrikanska Johannesburg om sin ickevåldsfilosofi eller satyagraha, som senare skulle leda till Indiens självständighet och som influerade Martin Luther King och USA:s medborgarrättsrörelse. Med Gandhis ord:

Våld kommer att segra över våld först när någon kan bevisa för mig att mörker kan skingras med mörker.

Världen efter den 11/9 diskuteras på Dunkers kulturhus i Helsingborg lördag 10/9 kl 14. Medverkar gör Ingela Olsson, Othman Al-Tawalbeh, Per Jonsson, Maja Gullstrand och jag själv, Sören Sommelius.

Icke-våld och Internet kännetecknade revolutionen på Tahrirtorget och protesterna på andra håll i arabvärlden, skriver Benjamin R. Barber i The Huffington Post. Begreppen krossar stereotyperna om arabvärlden och om islam, som antimodernt och våldsbenäget.

Kom ihåg att det inte var en sekulär revolt, påminner Barber. Muslimer skyddade kristna och kristna muslimer. Islam är inte mer våldsbenäget i sig än kristendomen.

De unga på Tahrirtorget demonstrerade med ickevåldsmetoder och mötte inte ens polisens huliganer med våld, i samma anda som Martin Luther King, Nelson Mandela och Mahatma Gandhi. På Tahrirtorget inspirerades armén att också arbeta med ickevåld.

I andra länder i Mellanöstern som Bahrain, Jemen och Iran har demonstranterna mötts med dödligt våld utan att de svarat med våld.

De som protesterar kan göra en revolution, men bara medborgare kan bygga en demokrati, skriver Barber. Men också en revolution är en medborgerlig erfarenhet. Och en ickevåldsrevolution, som den egyptiska, är en kraftfull och mogen medborgerlig handling:

”Om demokrati definieras av ordens makt över den råa styrkan, så har en revolution som bygger på ord mycket större möjlighet att leda till demokrtati än en som vilar på våld.”

Mohandas Karamchand Gandhi föddes den 2 oktober 1869, för 140 år sedan, mannen som mer än någon annan genom Satyagraha, (på sanskrit सत्याग्रह), ickevåld och ”sanningens kraft”, besegrade den brittiska militära kolonialmakten och skapade det självständiga Indien. Mahatma Gandhi, en liten mager tunnhårig man, som Winston Churchill kallade en naken fakir, övervann med sina idéer världens då mäktigaste armé.

Ickevåld som begrepp omnämns sällan i vår tid. Men Martin Luther King arbetade mot rasism och segregering i USA i Mahatma Gandhis anda, liksom Nelson Mandela i Sydafrika några decennier senare. FN som organisation vilar på en grund av icke-våld.

Gandhis tankar lever och borde tillämpats mycket mer eftersom ”öga för öga gör hela världen blind”. Han var en av den moderna tidens största och mest fascinerande personligheter, en man som också i djupare mening strävade efter att leva som han lärde, som likt de oberörbara tvättade egna och andras toaletter och ofta själv satt vid spinnrocken, som blivit symbol för Indiens statsbärande och nu regerande Kongressparti.