Med Estelle hela vägen till Gaza

22 juli, 2012 klockan 10:52

Ship to Gazas segelfartyg Estelle la till i Helsingborg på lördagseftermiddagen. Vi var sjutton ombord under den sex timmar långa färden från Malmö till Helsingborg, tio besättningsmän och sju passagerare, själv hade jag förmånen att bli inbjuden till resan och skriver i söndagens HD om färden, läs här.

På söndagseftermiddagen fortsätter Estelle till Varberg, sedan till Oslo och därefter söderut mot hamnar i Medelhavet. Ankomst Gaza beräknad till oktober, det är en lång resa, där vindar bygger opinion utmed vägen.

Det var en mycket speciell färd genom ett solglittrande Öresund med friska vindar i seglen. I kontrast till resans skönhet fanns tankarna på dess syfte, att uppmärksamma den människorättskränkande blockaden av Gazaremsan, som pågått sedan Hamas maktövertagande 2007.

Israel bestraffar kollektivt 1,6 miljoner människor, där över hälften av befolkningen är barn. Det är inte bara inhumant, det är också extrem dålig konflikthantering, som i slutänden inte bara drabbar den palestinska befolkningen utan också den israeliska. Det är ingen tillfällighet att Israel har blivit det land i världen där det är farligast att vara jude och att många judar med dubbelt medborgarskap med en ödets ironi föredrar att bo i Tyskland framför i Israel.

Därför är Ship to Gazas mission inte bara viktig utan nödvändig. Det handlar om att visa solidaritet med palestinierna i Gaza och att åtminstone symboliskt försöka bryta blockaden. Och om att påminna om hur Israel med stöd av USA och tyst medhåll av EU år efter år fortsätter en människorättskränkande och folkrättsstridig politik.

Efter sex timmars till sjöss på Estelle är jag med hjärtat ombord på Ship to Gaza under hela den fortsatta färden till hamnen i Gaza.

Fotnot: Kapten på Estelle är finske Mika, här med bar överkropp under svettigt arbete med seglen. Sjömannen på bommen på den överste bilden heter Lasse Fersters, som arbetar mot kojplats och mat.

Dela

Bristande respekt för mänskliga rättigheter

17 juni, 2012 klockan 11:14

Svensk migrationspolitik har med Tobias Billström som minister fått ett omänskligt ansikte. För två år sedan avgjorde Europadomstolen ett fall som gällde hantering av flyktingar som uppger sig ha varit utsatta för tortyr. När domen i Europadomstolen vann laga kraft i juni 2010 blev den direkt svensk rätt. Det betyder ”att Sverige inte har tillämpat gällande svensk lag på torterade asylsökande under de här två åren”, säger advokat Sten de Geer, till Sveriges Radio.

Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna är lag i Sverige. Europadomstolen har till uppgift att se till att Sverige och andra länder i Europarådet följer Europakonventionen.

Nu utmärker sig Sverige och Migrationsverket för att under två år ha brutit mot svensk lag, då det gäller verkligt utsatta asylsökande, som uppgett att de torterats. Den bristande respekten för mänskliga rättigheter och svensk lag på den nivån är upprörande.

Enligt Europadomstolens dom är det Migrationsverket och inte den asylsökande som ska bevisa om uppgifter om tortyr stämmer eller inte.

Dela

Svenska vapen och saudiska demokratikrav

21 maj, 2012 klockan 00:24

You need to a flashplayer enabled browser to view this YouTube video

Lyckas demokratiseringen i Egypten lär den spridas till övriga länder i området och särskilt saudierna kommer att ställas inför svåra påtryckningar, vilket tydligen inte gynnar västerlandets intressen. Är det därför vår regering säljer vapen till saudierna, undrar Hesham Bahari, bokförläggare på Alhambras förlag utanför Lund, i sitt nyhetsbrev.

Saudiarabiens stormufti stämplar den egyptiska revolutionen som ”en hädelse”, skriver Bahari. Samme person stämplar de medier som är positiva till den egyptiska revolutionen som avvikande. Dessutom har han utfärdat ett dekret om att samtliga kristna kyrkor i landet ska rivas.

Men vågen av förändring går inte att hejda, tror Hesham Bahari. Unga araber bryter mot gamla tabun. Unga tjejer lägger ut bilder på sig själva obeslöjade på Facebook. Nyligen arresterades en ung saudier i Malaysia för att ha förtalat Profeten och islam på Facebook. Han riskerar dödsdom i sitt land.

Filmen ovan gjordes den 11 mars av BBC i Riyadh i Saudiarabien. Man intervjuar fyrabarnspappan Khaled, som trots massiv polisnärvaro inför kamerorna kräver demokrati i sitt land. Efter filmen är han försvunnen, ingen vet var. Filmbilderna ger en bra bild av situationen i landet.

Den dag demokratin kommer till Saudiarabien sker det trots de svenska miljardaffärerna med vapen till en människorättskränkande diktatur. I dag stödjer Sverige de mörka krafter som sprider religiös fanatism med hjälp av oljepengar.

 

Dela

Ahmed Agiza välkommen hit

25 april, 2012 klockan 14:54

Två egyptier avvisades under brutala och kränkande former, med handfängsel och huvor, från Sverige av CIA den 18 december 2001. Ahmed Agiza (på bilden med sin hustru i Egypten) och Mohammed Alzery fördes till Egypten, där de utsattes för tortyr. Det var ett beslut som stred mot internationella konventioner och som fått stark kritik av bl a FN:s tortyrkommitté.

Avvisningen genomfördes av Göran Perssons regering. Anna Lindh utpekades först som huvudansvarig men senare framkom att både Persson och justitieminister Thomas Bodström varit informerade om beslutet, som senare kritiserats också av riksdagens konstitutionsutskott, Europarådet, Human Rights Watch och ett antal FN-kommittéer.

2007 upphävde alliansregeringen avvisningsbeslutet och hänvisade till att det inte gått rätt till. Därefter ansökte egyptierna på nytt om uppehållstillstånd i Sverige, men den ansökan avslogs med hänvisning till rikets säkerhet.

Båda egyptierna har fått tre miljoner i skadestånd av regeringen för den behandling de utsatts för.

Mohammed Alzery släpptes redan 2003 från det egyptiska fängelset, utan rättegång. Ahmed Agiza blev fri först efter den egyptiska revolutionen för ett år sedan. Nu söker Agiza tillstånd att återförenas med sin fru och sina barn som i alla år levt i Sverige. Säpo har i dagarna förhört honom och utlovar en skyndsam behandling av ärendet.

Till Sveriges radio säger Agizas advokat Bo Johansson:

– Jag kan inte se annat än att det saknas skäl för att vägra att ge honom  uppehållstillstånd. Sedan kan jag inte förutspå vilken bedömning säkerhetspolisen gör.

Om Agiza får komma till Sverige och sin familj kanske det går att sätta punkt för den mest skamliga kränkningen av mänskliga rättigheter som Sverige gjort sig skyldig till.

 

Dela

Fler vapenhandlarministrar

23 april, 2012 klockan 23:04

Handelsminister Ewa Björling kände redan 2010 till bulvanföretaget SSTI, som skulle leda arbetet med vapenfabriken i Saudiarabien och att SSTI hade en koppling till FOI, som inte får bilda bolag. Sveriges Radios reportrar fortsätter granskningen av regeringens skumraskaffärer i vapenbranschen, i uppenbar strid med regelverken. Att ännu en minister visar sig vara inblandad tyder på en politisk kultur, där grundläggande etiska värderingar negligeras.

Det blir desto obehagligare eftersom de här vapenaffärerna med ett djupt odemokratiskt land strider flagrant mot vad merparten av svenska folket står för och mot svensk självsyn och svensk identitet.

Björling dyker upp i det här politiska träsket först nu, trots att hon var föredragande vid det regeringssammanträde den 16 juli 2009, då FOI fick klartecken att arbeta vidare med den saudiska vapenfabriken.

Det tyder inte på att man inom regeringen ansträngt sig för att reda ut de här solkiga affärerna och en gång för alla slå fast vad som hänt och vad som gäller.

Och i radions lördagsintervju uttalade sig centerns partiledare Annie Lööf på ett sätt som gav uppfattningen att hon kunde tänka sig att Sverige sålde vapen till Kina, tydligen utan vetskap om EU:s embargo för vapenförsäljning till landet ifråga. Lööf har i efterhand backat, men det hon sa var nog så obehagligt.

Det handlar både om Lööfs syn på vapenexport och hennes uppfattning om demokrati och mänskliga rättigheter. Hur tänker hon, vad står hon för??

Om varken Saudiarabien eller Kina utesluts som köpare av krigsmateriel, vad finns det då för värnande av mänskliga fri- och rättigheter kvar att göra, frågar sig Svenska Freds ordförande Anna Ek på sin blogg.

Dela

Girigt TeliaSonera stöder diktaturerna

18 april, 2012 klockan 22:07

TeliaSonera skapar miljardvinster i totalitära länder, där man tycks ha blivit diktaturernas främsta redskap mot demokratirörelsen. Att före detta Televerket, där svenska staten är störste ägare, låter diktaturernas säkerhetstjänster ha mer eller mindre öppen tillgång till all teletrafik är skrämmande.

Mobiltelefonernas teknik bidrog avgörande till den arabiska våren. Men samma teknik kan användas för det rakt motsatta. Genom avlyssning och positionering kan diktaturernas säkerhetstjänster krossa all opposition under mardrömsaktiga förhållande för de berörda. Teliasonera arbetar i realiteten för KBG mot demokratiaktivister i ett land som Belarus eller Vitryssland. Vem hade kunnat tro att Teliasonera i realiteten skulle hjälpa landets diktator Lukasjenka och därmed bli medskyldigt till övergrepp?

Sverige var länge ett land som stod på demokratirörelsernas sida i världen, som genom stödet till ANC under den utdragna kampen mot apartheid i Sydafrika. Nu har det ofta blivit tvärtom. Sveriges vapenaffärer med länder som Saudiarabien och Pakistan är direkt antidemokratiska. Och  de avslöjanden som SVT:s Uppdrag Granskning presenterade på onsdagskvällen visar fram ett nedsolkat TeliaSonera som av girighet låtit sina dotterbolag bli diktaturernas vapen mot oppositionella.

Båda de här skandalerna står i total motsats till den svenska självbilden, som ett land som också i världen försvarar demokrati och mänskliga rättigheter.

Sveriges Radios journalister avslöjade Saudiaffären och nu är det SVT:s grävande journalister som i ett lysande och väl dokumenterat program kartlagt TeliaSoneras solkiga affärer. Public Service behövs verkligen!

Dela

Brev från en Guantánamo-överlevare

11 januari, 2012 klockan 10:46

”Fem år efter det att jag släpptes fri försöker jag lägga mina ohyggliga minnen bakom mig. Jag har gift om mig och är pappa till en liten flicka. Ändå fortsätter jag att ständigt tänka på Guantánamo och undrar hur det är möjligt att en demokratisk regering kan hålla människor inspärrade under vidriga förhållanden utan en rättvis rättegång.”

Murat Kurnaz, som nu lever i Tyskland, tillbringade fem år i Guantánamo, dit de första fångarna fördes den 11 januari 2002, för tio år sedan. Läs hans starka artikel i New York Times, publicerad i söndags, Notes From a Guantánamo Survivor.

Lakhdar Boumediene skriver i en annan artikel i NYT om sina mardrömsliknande sju år i lägret, då han inte fick veta varför han gripits och vad han var anklagad för.

I Guantánamo har under de gångna tio åren 779 fångar hållits inspärrade under tortyrliknande förhållanden, utan rättslig prövning eller tidsbegränsning, skriver Gösta Hultén, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.  Två av lägrets offer finns nu i Sverige. Mehdi Ghezali satt i Guantánamo i två och ett halvt år, trots att inte ens det officiella USA (enligt Wikileaksdokument) trodde att han var terrorist.

I lägret finns fortfarande 171 fångar under omänskliga förhållanden. Men debatten om lägret har i det närmaste tystnat.

Hur kunde rättsstaten USA haverera på det här beklämmande viset, i strid mot alla juridiska grundregler och också mot de principer för behandling av krigsfångar som USA drev fram inför Nürnbergrättegångarna efter det andra världskriget? Och varför har lägret inte stängts, trots att president Obama lovade det redan under sin allra första dag i ämbetet?

”Guantánamo markerade ett sammanbrott för den humanitära folkrätt som har växt fram under mer än 50 år”, skriver Gösta Hultén. Han instämmer i krav från bland annat Human Rights Watch om att USA ska betala ut skadestånd till de drabbade, vilket ännu inte skett i ett enda fall.

Amnesty samlar in namnunderskrifter för en protestskrivelse om Guantánamo till president Obama. Skriv på den här.

Dela

Låt 91-åriga mormor stanna!

18 oktober, 2011 klockan 23:37

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg stoppade på tisdagen utvisningen av den åldriga och dementa ukrainska kvinnan Ganna Chyzhevska. Hon har större delen av sin familj i Sverige och inga anhöriga som kan ta hand om henne i Ukraina. Hon är hjärtsjuk, i det närmaste blind och 91 år gammal. Hennes dotterdotter Anna Otto bosatt i Sverige, var på väg med sin mormor till flygplatsen när beskedet från Europadomstolen kom i allra sista stund.

Att Europadomstolen gång på gång ingriper mot Sveriges migrationspolitik känns beklämmande. Sverige har med gällande regelverk blivit en skurkstat i sammanhanget och  grundläggande mänskliga rättigheter tycks väga lätt som en fjäder. Regeringens hantering av Ganna Chyzevska är djupt inhuman. Så behandlar man  inte en gammal och utsatt människa.

Allt fler kräver en ändrad lagstiftning, också representanter för de andra allianspartierna. Men migrationsminister Tobias Billström är kallsinnigt ointresserad. Hur sover den mannen om nätterna?

- I dagsläget ser jag det som uteslutet att över huvud taget överväga att återinföra sista länken med tanke på det mycket stora antal asylsökande som Sverige har i dagsläget. Det skulle generera kostnader inom äldrevård och medicinsk vård som Sverige inte har några resurser till, säger Tobias Billström till TT.

Fram till 1997 fanns en regel om ”sista länken” som hade gett ukrainska mormor rätt att stanna i Sverige. Enligt den regeln skulle åldringar med släkt i Sverige men utan anhöriga i hemlandet kunna få uppehållstillstånd. I dag återstår en regel om ”synnerligen ömmande omständigheter”. Att vara i mormors situation, är inte det ”synnerligen ömmande”? Nej, säger Migrationsverkets informationschef Johan Rahm till Svenska Dagbladet.

Europadomstolens beslut innebär att Ganna Chyzevska nu fått en frist. Men det är inte alls säkert att hon beviljas uppehållstillstånd.

Dela

Nawal El Saadawi: Stohej kring liten köttbit

26 september, 2010 klockan 09:02

”En naken man låg på bordet framför mig. Jag var 24 år och hade aldrig sett något liknande. Jag läste till läkare och skulle bli kirurg. Mannen skulle obduceras, också hans könsorgan. Vad är allt detta stohej kring en sådan liten köttbit, minns jag att jag tänkte.”

Publiken på bokmässan är med på noterna. Det handlar om kategorierna manligt kvinnligt. Den egyptiska författarinnan Nawal El Saadawi är bestämd:

– Jag delar inte in människor efter deras könsorgan utan efter hur de tänker, vad de gör och hur de kämpar mot orättvisor.

Nawal El Saadawi, född 1930, arbetade aldrig som läkare och kirurg utan blev en av arabvärldens främsta författare. Hon är också kvinnoaktivist och medborgarrättskämpe som aldrig tvekar att ta strid för rättvisa och mot orättvisor. Därför är hon hatad av fundamentalister och av författare som samarbetar med den korrupta Mubarak-regeringen. Hon har suttit i fängelse för det hon skrivit och även tvingats gå i exil. ”Men en av mina bästa böcker skrev jag i fängelset”. Bakom sig har hon ett fyrtiotal böcker. Den senaste ”Den stulna romanen” (Översättning Marie Anell, Ordfront) utkommer i dagarna på svenska. Den är skriven i exil, då hon arbetade som professor i Atlanta i USA.

El Saadawi är en kvinna som det slår gnistor om när hon talar. Hon är slagfärdig, ja slängd i käften, har nära till skrattet och långt vitt hår.

– Jag har bara blivit mera radikal och argare med åren, fast jag är ingen arg person, skrattar hon.

Hon är djupt engagerad i kvinnofrågor men vill inte kalla sig feminist när Hillary Clinton och Angela Merkel gör det.

– Allt hänger samman, klass och patriarkat, ekonomiskt förtryck.

I Egypten är kvinnorörelsen förbjuden. Och halva befolkningen lever under fattigdomsgränsen, två dollar per dag.

– 2005 sa president Mubarak att vem som helst kunde ställa upp i presidentvalet, så då gjorde jag det. Men jag fick snart polisen efter mig. Det blev mycket obehagligt och jag drog mig tillbaka.

Nawal El Saadawi talar om religionen, hon har ägnat åravis åt att studera och jämföra kristendomen. islam och judendomen.

– Kvinnor förtrycks av ett partiarkaliskt kapitalistiskt samhälle, inte av exempelvis islam. Förtrycket mot kvinnor har inget som helst med islam att göra.

Skrivandet är viktigt för henne.

– Att skriva är som att andas. jag kan inte leva utan det.

Dela

Blod på bokhyllan Billy?

23 juni, 2010 klockan 22:12

Ikeas varuhus utanför badorten Netanya i Israel levererar möbler till israeler på ockuperat område men inte till palestinier på Västbanken, avslöjade SR:s P1-morgon på onsdagen. Därmed bryter Ikea mot andan i de mänskliga rättigheterna, konstaterar folkrättsprofessor Ove Bring.

Stora företag som Ikea har ett stort ansvar i sådana här sammanhang. Det kommer blod på bokhyllan Billy om Ikea blir en del av den israeliska statens apartheidpolitik.

Radions mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén fick undanglidande svar på raka frågor till Ikeachefer. Det präktiga svenska företaget som möblerat inte bara folkhemmet kan bli rejält kantstött om man inte ser över sin policy.

Dela