USA:s beslutsstrukturer faller samman
USA ska spara 85 miljarder dollar på sju månader, till följd av att politikerna inte kunde komma överens om en uppgörelse vid månadsskiftet februari/mars.
USA ska spara 85 miljarder dollar på sju månader, till följd av att politikerna inte kunde komma överens om en uppgörelse vid månadsskiftet februari/mars.
Chuck Hagel, en erfaren om än för vissa kontroversiell republikansk politiker, har nominerats till USA:s försvarsminister av Barack Obama. Han kommer att bli försvarsminister eftersom alla demokrater och många republikaner i senaten stöder hans kandidatur. Men utfrågningarna i senaten har varit skandalösa och vållat häftiga diskussioner. Den republikanske senatorn Ted Cruz från Texas har i svepande ordalag bland annat krävt att Hagel ska redogöra för om han mottagit arvoden från Nordkorea eller Saudiarabien, grundlösa och påhittade påståenden. Läs mer
Michelle Obama är inte bara USA:s First Lady utan också en stark personlighet med humor och värme. Hon slår i vår ett slag för att föräldrar och mammor ska röra sig tillsammans med sina barn, vilket också ingår i en långsiktig kampanj mot övervikt och fetma.
På filmen ovan dansar Michelle Obama (jo det är hon!) i TV, i Jimmy Fallons Late Night Show, med Jimmy Fallon himself utklädd till mamma. Hur härligt och proffsigt som helst!
Här under samtalar hon med Jimmy Fallon om kampanjen och om Baracks talanger som dansare.
Barack Obama svär på måndagen presidenteden för sin andra period som USA:s president. Dagen sammanfaller med Martin Luther King-dagen, som i USA firas som helgdag, alltid första måndagen efter Kings födelsedag, den 15 januari. 2009 inföll Kingdagen dagen före presidenteden skulle sväras. Paret Obama var då ute i skolor och på ett behandlingshem för pojkar för att med uppkavlade armar bidra med symboliskt praktiskt måleriarbete.
När dagarna sammanfaller i år utförde paret Obama sitt volontärarbete redan på lördagen, se bilden, en gest i Kings anda, inte en ledig dag, a day off, utan a day on, en dag för praktiskt solidaritetsarbete, rapporterar BBC. I år är King särskilt aktuell, eftersom det har gått femtio år sedan hans stora ”Jag har en dröm”-tal i Washington.
Två miljoner människor följde installationen på plats i Washington 2009. Lika många väntas inte i år, trots att omvalet är en historisk händelse. Sedan väntar omedelbart tuffa utmaningar för Barack Obama. Det handlar närmast om att förändra USA:s vapenlagar, att reformera immigrationslagarna och hantera landets ekonomiska kris och stora ekonomiska underskott.
Den ”gamle” Obama skulle ha sagt att There is work to be done. Den omvalde presidenten har blivit bittert medveten om att hans möjligheter att åstadkomma förändring i ett djupt dysfunktionellt politiskt system är mycket begränsade.
Under nyårsdagen förvandlades Washington till platsen för en politisk cirkus världen
sällan skådat. Hade det inte handlat om så viktiga frågor och vore det inte så att USA fortfarande är världens rikaste land skulle det vara lätt att avfärda det som sker som en svart fars, värdig sämsta sortens bananrepublik.
Det handlar om ett avancerat taktikspel och ett chickenrace mellan de båda politiska partierna. Utgången är oviss och bakom det som sker ligger inte minst det faktum att extrema teapartyister kidnappat det republikanska partiet.
De som tycks avgöra USA:s framtid nu är kretsar av politiker som gett uttryck för ett frätande Obamahat – och som tycks i första hand vara ute efter att med varje medel knäcka president Obama. Det är samma fenomen som Palmehatet i Sverige för 25 år sedan, bara hundrafalt värre.
I andra hand handlar det om att samma politiker avlagt ”ett heligt löfte” att aldrig mer höja någon skatt.
Senaten accepterade med 89 röster mot 8 på tisdagen Obamas kompromissförslag om skattehöjningar för de som tjänar över tre miljoner kronor per år. Tongivande republikaner i den ”lägre kammaren”, representanthuset, som Eric Cantor t h på bilden ovan, avvisade senatens lagförslag i upprörda ordalag.
På onsdagsmiddagen svensk tid öppnar de amerikanska börserna. Min gissning är att det till slut ändå blir något slags beslut dessförinnan. Annars har USA:s politiska system gått i baklås på ett vis som kan få förödande ekonomiska konsekvenser inte bara för det USA, som då kan störta i fritt fall ner i det finansiella stupet.
Vid årsskiftet går de skattelättnader ut som George W Bush införde med tidsgräns. Om inte
republikaner och demokrater kan komma överens om en budgetuppgörelse kommer amerikanerna per automatik att drabbas av skattehöjningar för alla och dramatiska nedskärningar av välfärdssystemen. I USA talar man om ”the fiscal cliff”, som på svenska blir budgetstupet, den finansiella avgrunden eller något liknande.
Barack Obama vann presidentvalet, fick majoritet i senaten och flest röster till representanthuset. Alltså borde presidenten ha mandat till sin mycket försiktiga skattehöjning för de rikaste, de som tjänar över 150 000 kronor i månaden.
Men så fungerar det inte i USA. Demokraterna vann på pappret valet till representanthuset med 49.1 procent av rösterna mot republikanernas 48.1 procent. Ändå fick republikanerna 242 mandat mot demokraternas 193, till följd av att valkretsar taktiskt ritats om, inte av en neutral valmyndighet utan manipulativt av styrande republikaner i en rad delstater. Det kallas för gerrymandering och är djupt odemokratiskt men politiskt accepterat och utnyttjat av båda partierna.
Därför kan nu den republikanske talmannen John A Boehner (t h på bilden) i representanthuset bedriva utpressning mot president Obama. Boehner accepterar skattehöjningar för de som tjänar över 600 000 i månaden om samtidigt stora nedskärningar genomförs i de sociala välfärdssystemen. Obama har kommit med ett kompromissbud, att bara höja skatten för de som tjänar över 400 000 dollar om året, eller 230 000 kronor i månaden.
På torsdagen komplicerades saken genom att de mest konservativa republikanerna vägrade att acceptera ”socialistiska” skattehöjningar för de som tjänar över 600 000 i månaden.
Det här smutsiga och ovärdiga politiska spelet i USA kan sluta riktigt illa för den amerikanska ekonomin, med stora konsekvenser också för världsekonomin.
Tre amerikanska presidenters tal efter skolskjutningars vansinnesdåd
har ovan klippts samman. Egentligen är det samma tal som hålls av Bill Clinton efter Colombine, George W Bush efter Virginia Tech och Barack Obama efter den senaste barnmassakern i förskolan i Sandy Hook, då 20 förskolebarn och sex vuxna slaktades med maskingevär.
Morden i Colombine ägde rum 1999. Inga inskränkningar av vapenlagarna har varit möjliga i det USA där rätten att äga och bära vapen betraktas som en grundläggande medborgerlig rättighet.
Kommer det att ske någon förändring nu? Kanske! På onsdagen meddelade president Obama vid en presskonferens att han gett vicepresident Joe Biden i uppdrag att senast under januari lägga fram förslag som ”försvårar tillgången av vissa sorter av tunga automatvapen”.
Också inflytelserika National Rifle Association har sagt sig vilja bidra till att framtida liknande vansinnesdåd kan undvikas. Återstår att se om orden följs av handling och verklig förändring.
Motståndet mot inskränkningar av vapenlagarna är stort. Läs vad Erich Pratt, från Gun Owners of America, skriver, att presidenten skamlöst utnyttjar tragedin i Connecticut för att själv vinna politiskt på det.
Och CNN rapporterar om ett förslag att i stället för vapeninskränkningar beväpna lärarna …
Har USA:s demokrati sålts ut till högstbjudande undrar konservativa The Economist. Tidskriften noterar att årets val beräknas ha kostat över 40 miljarder svenska kronor.
Detta är en följd av att Supreme Court, USA:s Högsta domstol, för snart tre år sedan med fem röster mot fyra, i Citizens United v Federal Election Commission, fattade beslutet att obegränsade belopp får satsas i valet. Man motiverade beslutet genom att hänvisa till yttrandefrihet och första tillägget till konstitutionen.
Republikanen Romney fick många gånger större belopp än Barack Obama, särskilt från en krets multimiljardärer, med kasinokapitalisten Sheldon Adelson i spetsen, USA:s tolfte rikaste person. Trots det vann Obama valet med god marginal.
Nu är en rad republikanska politiker med all rätt bekymrade över att de gigantiska penninginsatserna minskar de politiska partiernas inflytande på valet.
Barack Obama vann presidentvalet, trots pengarna och trots all mer eller mindre rasistisk hatpropaganda mot honom. Oberoende Center for Responsive Politics, CRP, spårar pengars inflytande på politiken. CRP konstaterar att de senatorskandidater som fick störst ekonomiska bidrag dessbättre förlorade sju av tio val.
Om Romney hade vunnit valet kunde eftervalsdebatten ha blivit förödande. Att en liten krets kopiöst rika personer kan satsa gigantiska belopp i presidentvalet är helt oförenligt med grundläggande ekonomiska principer.
Veteranernas dag firas årligen i USA den elfte november, för att hedra minnet av de som deltagit i, skadats
eller dödats i USA:s krig.
På morgonen talar en gravallvarlig president Obama i en ceremoni på Arlingtonkyrkogården i Washington, i direktsänd teve. Hotellet där jag bor bjuder på fritt vin till alla under en eftermiddagstimme. Restaurangkedjan Applebee annonserar om att alla veteraner eller militärt anställda får en gratis måltid mellan angivna klockslag.
De allra flesta familjer i USA har någon nära anhörig som deltagit i krig. Kriget är normalt.
Många veteraner har livslånga skador och psykosomatiska symptom. Det talar man inte om en sådan här dag, när det är Fosterlandet, Hjältemodet och Äran som gäller. Inte heller hör jag någon reflektion om krigen var rättfärdiga, i Korea, Vietnam, Somalia, Irak, Afghanistan med flera. Ingen diskuterar om krig är ett bra sätt att hantera konflikter på eller värdet av fred.
På ett Starbuckscafé i San Francisco läser jag New York Times kilotunga söndagsnummer. Sidan sju är en helsidesannons för varuhuskedjan macys, som kungör sin Veterans day-realisation. Lobbyistorganisationen AARP vädjar i en annan helsidesannons om att läsarna ska donera pengar till USO Warrier and Family Care program.
Ytterligare en helsidesannons (bilden) får mig att haja till. Den är införd av ACLU, American Civil Liberties Union, med en bild av president Obama. Rubrikerna är Yes, You Can och ”Create An America We Can Beleive In”, båda anspelar på Obamas slogans i valet 2008. Och så kräver man:
• Stäng Guantánamofängelset.
• Stå upp för kvinnors rätt till abort.
• Avvisa federal anti-invandrarpolitik.
Tolv minuter över elva kom beskedet som alla väntat på: Barack Obama har omvalts som USA:s president för ytterligare fyra år – redan innan de sista väljarna i det valmanipulerade Florida hunnit lägga sina röster.
– Obamacare is here to stay, sa en upprymd kommentator.
Det här betyder ett bättre USA och förutsättningar för en annan värld än om den självupptagne riskkapitalisten Mitt Romney hade vunnit valet, startat handelskrig med Kina och hotat med krig mot Iran. Nu förutspås ett ”inbördeskrig” inom det ideologiskt ryggradslösa republikanska partiet, där teapartyextremister så länge satt agendan.
Efter att under snart tre veckor ha följt valet framförallt i vågmästarstaten Florida känner jag stor glädje men
också lättnad, det kunde ha gått annorlunda.
De nu aktuella siffrorna tyder på att demokraterna behåller majoriteten i senaten.