Obama svär presidenteden på måndagen

20 januari, 2013 klockan 14:26

_65393721_65393570

Barack Obama svär på måndagen presidenteden för sin andra period som USA:s president. Dagen sammanfaller med Martin Luther King-dagen, som i USA firas som helgdag, alltid första måndagen efter Kings födelsedag, den 15 januari. 2009 inföll Kingdagen dagen före presidenteden skulle sväras. Paret Obama var då ute i skolor och på ett behandlingshem för pojkar för att med uppkavlade armar bidra med symboliskt praktiskt måleriarbete.

När dagarna sammanfaller i år utförde paret Obama sitt volontärarbete redan på lördagen, se bilden, en gest i Kings anda, inte en ledig dag, a day off, utan a day on, en dag för praktiskt solidaritetsarbete, rapporterar BBC. I år är King särskilt aktuell, eftersom det har gått femtio år sedan hans stora ”Jag har en dröm”-tal i Washington.

Två miljoner människor följde installationen på plats i Washington 2009. Lika många väntas inte i år, trots att omvalet är en historisk händelse. Sedan väntar omedelbart tuffa utmaningar för Barack Obama. Det handlar närmast om att förändra USA:s vapenlagar, att reformera immigrationslagarna och hantera landets ekonomiska kris och stora ekonomiska underskott.

Den ”gamle” Obama skulle ha sagt att There is work to be done. Den omvalde presidenten har blivit bittert medveten om att hans möjligheter att åstadkomma förändring i ett djupt dysfunktionellt politiskt system är mycket begränsade.

Dela

USA mot den ekonomiska avgrunden

21 december, 2012 klockan 13:50

Vid årsskiftet går de skattelättnader ut som George W Bush införde med tidsgräns. Om inteCITY-jp-CONGRESS-1-articleLarge republikaner och demokrater kan komma överens om en budgetuppgörelse kommer amerikanerna per automatik att drabbas av skattehöjningar för alla och dramatiska nedskärningar av välfärdssystemen. I USA talar man om ”the fiscal cliff”, som på svenska blir budgetstupet, den finansiella avgrunden eller något liknande.

Barack Obama vann presidentvalet, fick majoritet i senaten och flest röster till representanthuset. Alltså borde presidenten ha mandat till sin mycket försiktiga skattehöjning för de rikaste, de som tjänar över 150 000 kronor i månaden.

Men så fungerar det inte i USA. Demokraterna vann på pappret valet till representanthuset med 49.1 procent av rösterna mot republikanernas 48.1 procent. Ändå fick republikanerna 242 mandat mot demokraternas 193, till följd av att valkretsar taktiskt ritats om, inte av en neutral valmyndighet utan manipulativt av styrande republikaner i en rad delstater. Det kallas för gerrymandering och är djupt odemokratiskt men politiskt accepterat och utnyttjat av båda partierna.

Därför kan nu den republikanske talmannen John A Boehner (t h på bilden) i representanthuset bedriva utpressning mot president Obama. Boehner accepterar skattehöjningar för de som tjänar över 600 000 i månaden om samtidigt stora nedskärningar genomförs i de sociala välfärdssystemen. Obama har kommit med ett kompromissbud, att bara höja skatten för de som tjänar över 400 000 dollar om året, eller 230 000 kronor i månaden.

På torsdagen komplicerades saken genom att de mest konservativa republikanerna vägrade att acceptera ”socialistiska” skattehöjningar för de som tjänar över 600 000 i månaden.

Det här smutsiga och ovärdiga politiska spelet i USA kan sluta riktigt illa för den amerikanska ekonomin, med stora konsekvenser också för världsekonomin.

 

 

Dela

USA: Demokratin såld till högstbjudande?

28 november, 2012 klockan 11:35

Har USA:s demokrati sålts ut till högstbjudande undrar konservativa The Economist. Tidskriften noterar att årets val beräknas ha kostat över 40 miljarder svenska kronor.

Detta är en följd av att Supreme Court, USA:s Högsta domstol, för snart tre år sedan med fem röster mot fyra, i Citizens United v Federal Election Commission, fattade beslutet att obegränsade belopp får satsas i valet. Man motiverade beslutet genom att hänvisa till yttrandefrihet och första tillägget till konstitutionen.

Republikanen Romney fick många gånger större belopp än Barack Obama, särskilt från en krets multimiljardärer, med kasinokapitalisten Sheldon Adelson i spetsen, USA:s tolfte rikaste person. Trots det vann Obama valet med god marginal.

Nu är en rad republikanska politiker med all rätt bekymrade över att de gigantiska penninginsatserna minskar de politiska partiernas inflytande på valet.

Barack Obama vann presidentvalet, trots pengarna och trots all mer eller mindre rasistisk hatpropaganda mot honom. Oberoende Center for Responsive Politics, CRP, spårar pengars inflytande på politiken. CRP konstaterar att de senatorskandidater som fick störst ekonomiska bidrag dessbättre förlorade sju av tio val.

Om Romney hade vunnit valet kunde eftervalsdebatten ha blivit förödande. Att en liten krets kopiöst rika personer kan satsa gigantiska belopp i presidentvalet är helt oförenligt med grundläggande ekonomiska principer.

Dela

En vecka efter valet i USA

13 november, 2012 klockan 00:15

En vecka har gått sedan det amerikanska valet, där Barack Obama återvaldes som president. Under fyra veckor har jag reflekterat över valets förutsättningar och utgång, hellre än att försöka sätta den ene kandidatens politiska program mot den andres.

Både Obama och Romney är produkter av det amerikanska politiska systemet. Mycket av Obamas politik kan granskas och ifrågasättas. Men han är en begåvad person med hjärta och humor, en pragmatisk politiker. Jag har inte försökt dölja att mina sympatier odelat legat hos honom.

Romney har saknat en tydlig politisk profil och elementära kunskaper om vanligt folks vardag. Hans enda tydliga budskap var viljan till egen makt.

För mig har det varit mindre intressant att jämföra kandidaterna och mera givande att med valet som prisma försöka förstå strukturer och kraftfält i amerikansk politik. Under den här tiden har jag fått en allt svartare bild av en kantstött demokrati på glid från grundläggande demokratiska värden. Det är inte bara obehagligt utan skrämmande, inte bara för medborgare i USA utan globalt, med tanke på USA:s gigantiska militära resurser.

Hur kunde Supreme Court, USA:s högsta domstol, tillåta anonyma obegränsade kampanjbidrag  till de så kallade superPACs och kalla det för yttrandefrihet?

2010 kidnappades det republikanska partiet mer eller mindre av den extrema teaparty-rörelsen, vilket satte sin prägel på 2012 års val. Mitt Romney stod under primärvalen nära teparty-isterna för att under valdebatterna med Obama försöka övertrumfa presidenten som fredsvän.

Att nästan hälften av det amerikanska folket röstade på denne ryggradslösa åsiktsvrängande mångmiljardär handlar om effekterna av propaganda och smutskastning för gigantiska belopp – och om extremt illa informerade väljare.

Mediernas roll har ofta varit bedrövlig. I Fox TV kommenterade George W Bushs handgångne Karl Rove tendentiöst valsiffrorna under valkvällen, efter att tidigare ha varit en av av de mest framgångsrika av Romneys kampanj-insamlare.

Fox ägare, Rupert Murdoch, högg redan före valet personligen klorna – eller yxan – i Chris Christie, den republikanske guvernören i New Jersey. Efter orkanen Sandy prisade Christie Obamas handlingskraft i nödhjälpsarbetet, vilket Murdoch menade bäddade för Obamas valseger.

Mycket mer finns att säga. Men Kultur-Sören packar väskan, tackar för sig och stänger med detta inlägg bloggen om USA-valet.

 

Dela

På Veteranernas dag

12 november, 2012 klockan 08:41

Veteranernas dag firas årligen i USA den elfte november, för att hedra minnet av de som deltagit i, skadats eller dödats i USA:s krig.

På morgonen talar en gravallvarlig president Obama i en ceremoni på Arlingtonkyrkogården i Washington, i direktsänd teve. Hotellet där jag bor bjuder på fritt vin till alla under en eftermiddagstimme. Restaurangkedjan Applebee annonserar om att alla veteraner eller militärt anställda får en gratis måltid mellan angivna klockslag.

De allra flesta familjer i USA har någon nära anhörig som deltagit i krig. Kriget är normalt.

Många veteraner har livslånga skador och psykosomatiska symptom. Det talar man inte om en sådan här dag, när det är Fosterlandet, Hjältemodet och Äran som gäller. Inte heller hör jag någon reflektion om krigen var rättfärdiga, i Korea, Vietnam, Somalia, Irak, Afghanistan med flera. Ingen diskuterar om krig är ett bra sätt att hantera konflikter på eller värdet av fred.

På ett Starbuckscafé i San Francisco läser jag New York Times kilotunga söndagsnummer. Sidan sju är en helsidesannons för varuhuskedjan macys, som kungör sin Veterans day-realisation. Lobbyistorganisationen AARP vädjar i en annan helsidesannons om att läsarna ska donera pengar till USO Warrier and Family Care program.

Ytterligare en helsidesannons (bilden) får mig att haja till. Den är införd av ACLU, American Civil Liberties Union, med en bild av president Obama. Rubrikerna är Yes, You Can och ”Create An America We Can Beleive In”, båda anspelar på Obamas slogans i valet 2008. Och så kräver man:

• Stäng Guantánamofängelset.

• Stå upp för kvinnors rätt till abort.

• Avvisa federal anti-invandrarpolitik.

 

 

Dela

CNN: ”Världens mest antika valsystem” i USA

11 november, 2012 klockan 17:06

Internationella oberoende valobservatörer blev utkastade från vallokalerna i tiotalet delstater och hotades med fängelse. Hur kunde detta ske, undrade CNN:s Fareed Zakaria i ett eftervalsprogram. Och hur är det möjligt att olika delstater tillämpar helt olika valsystem?

Zakaria nämnde Florida som ett nedslående exempel, med en tolvsidig valsedel och oacceptabelt långa köer vid vallokalerna både under förhandsröstningen och på valdagen. Han menade att USA har världens mest antika valsystem och nämnde en rad länder med bättre fungerande valrutiner, inte bara de europeiska länderna utan också Venezuela, Ryssland och Indien.

USA måste förnya sitt valsystem för att garantera grundläggande demokratiska värden. Inbyggda spärrar i beslutsprocesserna gör det i det närmaste omöjligt. Men debatten har börjat.

Bilden från St Petersburg i Florida, där röstningen fungerade på valdagens morgon.

 

 

Dela

Också Florida till Obama, som vann 332 – 206

11 november, 2012 klockan 07:45

Barack Obama vann valet också i Florida, om än med liten marginal, med 50 procent mot Mitt Romneys 49,1. Valresultatet blev klart först fyra dagar efter valet och innebär att Obama vann presidentvalet överlägset räknat i elektorer, 332 mot 206. Bilden rösträknare i Florida.

Valet i Florida genomfördes under kaotiska former sedan den republikanske guvernören Rick Scott minskat antalet dagar för förhandsröstning från 14 till 8, vilket slog mot grupper som traditionellt röstar demokratiskt. Den nya lagen ledde till upp till åtta timmar långa köer under förhandsröstningen och till att somliga väljare på valdagen, när vallokalerna stängdes klockan sju inte kunde rösta förrän efter midnatt.

Jag var i Florida under dagarna före och under valet, blev ytterst illa berörd av det jag såg och inte alls förvånad över OSSE:s protester mot hur organisationens valobservatörer blivit behandlade.

Teapartypolitikern och republikanen Allen West besegrades av sin motståndare demokraten Patrick Murphy. West blev ökänd genom att kalla demokraterna i representanthuset för kommunister och genom att be president Obama och andra att ”get the hell out of the United States”. West var före valet en av endast två afroamerikaner i representanthuset. Han vägrar nu att erkänna sig besegrad och kräver omval i delstaten.

I samma veva meddelar BBC att USAs högsta domstol kommer att 2013 ta upp frågan om delstater i den amerikanska södern med ett rasistiskt förflutet på egen hand ska få ändra lagarna för röstning. Det skulle innebära en välbehövlig revidering av den femtio år gamla rösträttslagen, som tillkom efter medborgarrättsrörelsens och Martin Luther Kings kamp på 1960-talet.

 

 

 

Dela

Det riggade valet till representanthuset

10 november, 2012 klockan 08:30

Demokraterna fick flest röster i det amerikanska presidentvalet, vann flera nya mandat i senaten och hade också en tydlig majoritet i valet till representanthuset. Där fick demokraterna 53 952 240 och republikanerna 53 402 643 röster (siffrorna inte slutgiltiga). Ändå fick republikanerna 54 procent av mandaten.

Hur gick det till? Jo republikanerna gick framåt i mellanårsvalet 2010. Det innebar att de efter den folkomröstning som genomförs vart tionde år inför årets val i många delstater hade kontroll över hur gränserna till valdistrikten kunde förändras – och konsekvent gjorde det till sin egen fördel.

Republikanerna vann på det viset både guvernörsposter i en rad delstater och avgörande flertal ledamöter i representanthuset.

Pennsylvania är ett tydligt exempel. I presidentvalet fick Obama över 55 procent. Men demokraterna fick bara 5 av statens 18 mandat i kongressen.

Betrakta kartan ovan över Pennsylvania och hur gränserna dragits. De blå valkretsarna är de där demokraterna vunnit, i de röda har republikanerna vunnit.

Liknande saker hände över hela USA. Obama vann i Viriginia, men demokraterna fick bara 3 av 11 mandat. I Ohio vann Obama övertygande, men demokraterna fick bara 4 av 16 mandat av Ohios ledamöter i representanthuset. Ohios valkretsar framgår av kartan här bredvid.

Till saken hör att demokraterna gjorde liknande manövrer i delstater som Illinois och Maryland. Det finns en term för det, gerrymandering.

Det här är ett tydligt brott mot konstitutionen. Ändå har USA:s högsta domstol, dominerad av konservativa domare, godkänt de omritade gränserna i Pennsylvania med 5 röster mot 4, i fallet Vieth v. Jubelirer.

Republikanerna förlorade valet men fick till följd av gerrymandering majoritet i representanthuset. Detta är bakgrunden till att representanthusets republikanske talman John Boehner nu lovar att använda denna majoritet till att stoppa Obamacare och till att under inga omständigheter tillåta skattehöjningar av USA:s rikaste, de som tjänar över 250 000 dollar om året.

 

 

 

 

Dela

Romney, Gud och Obamacare

9 november, 2012 klockan 17:07

… and I approve this message. Så slutade alla politiska propagandainslag, som stod mig upp i halsen. Nu är valet över och reklamen återgår till det vanliga. Jag betraktar ur ögonvrån en undergörande lampa som tycks lysa utan elektricitet och ett putsmedel som gör att bilen inte behöver tvättas och vaxas på flera år. Det är ungefär som på Våxtorps marknad.

Bilar vidare västerut. Vägarna kantas av reklam. Adoptera en motorväg och livet blir bättre. På en vägsträcka finns  anslag av den ene lagvrängaren efter den andre, ”Har du råkat ut för en bilolycka och blivit skadad?”. Är du skjutgalen: ”15 procent rabatt på alla vapen”. ”State prisoners working”, fångar plockar skräp längs motorvägen. De har inte randiga kläder.

De politiska anslagen finns kvar, ofta fulla av hat: Avskaffa Obamacare. Avskeda Obama. Och:

”America can not exist without GOD. Vote Mitt Romney.”

Dela

Nixon och Bush i Pensacola

8 november, 2012 klockan 05:08

I Pensacola i nordvästra Florida träffar jag Richard Nixon, som var USA:s president 1969 – 1974, då han fick avgår under förnedrande former efter Watergateaffären. Frågar vad han tycker om gårdagens val och får en grymtning till svar, något om att det var bättre förr, på hans tid. Då hade en afroamerikan som Barack Obama aldrig kunnat drömma om att komma i närheten av Vita huset.

Nixon sitter i sitt presidentflygplan, som den flygande holländaren, fastän han dog 1994. Han är på väg någonstans men vill inte avslöja vart.

Bredvid Nixons Air Force One har just ett annat plan landat, det som George W Bush satt i när han utklädd till flygare landade på ett hangarfartyg och förklarade ”Mission accomplished”, uppdraget slutfört. Irakkriget var avslutat, påstod Bush, vilket bara var ännu en av hans alla plattfotade lögner. Ser mig omkring efter W, men han är gone, han har förresten varit osynlig hela presidentvalstiden, men hade väl hoppats på att hans folks skulle komma tillbaka, Condolezza och de andra. Men Bush kan känna sig blåst, liksom alla de teaparty-ister som med undantag av Michelle Bachmann tycks ha blåst ut i skogen och inte valts till senaten.

I Pensacola dominerar en väldig militärbas staden. Neil Armstrong, den första människan på månen, utbildades här. När jag frågade folk på Visitors Center hur många soldater det finns på basen och vad de sysslade med fick jag menande blickar och skyndande undan. Militärbasen omfattar ett väldigt område en mil från centrum. Där finns ett stort flyg-marinmuseum, med hundratals historiska flygplan, som påminner om USA:s heroiska historia.

På ett annat ställe i Pensacola ligger Veterans Memorial Park, en park som hyllar de patrioter som stupat i USA:s alla krig, från första världskriget, till kriget i Afghanistan. Namnen på alla de stupade i Vietnamkriget finns inristade på en låg mur och bakom den påminner en helikopter om krigets realiteter. Minnesplatsen för Koreakriget upptas av en skulptur över en amerikansk soldat som bär ett koreanskt barn i famnen. På en minnesplatta på marken omnämns antalet döda amerikanska soldater – och att 2,5 miljoner koreaner dödades under kriget.

Här är det Patriotism, Mod och Ära som gäller, och kriget som det som gör män till män.

Fortfarande på onsdagskvällen är det manipulerade valet i Florida inte färdigräknat. President Obama kommenterade det snyggt så där i förbifarten, ”vi måste se till att fixa sådana där problem”, när han tackade alla som köat många timmar för att få rösta. Han lovade att ägna sig åt infrastruktur och nationsbyggande i USA, inte åt nya krig.

 

 

 

 

 

Dela