Kultur

Lyckas demokratiseringen i Egypten lär den spridas till övriga länder i området och särskilt saudierna kommer att ställas inför svåra påtryckningar, vilket tydligen inte gynnar västerlandets intressen. Är det därför vår regering säljer vapen till saudierna, undrar Hesham Bahari, bokförläggare på Alhambras förlag utanför Lund, i sitt nyhetsbrev.

Saudiarabiens stormufti stämplar den egyptiska revolutionen som ”en hädelse”, skriver Bahari. Samme person stämplar de medier som är positiva till den egyptiska revolutionen som avvikande. Dessutom har han utfärdat ett dekret om att samtliga kristna kyrkor i landet ska rivas.

Men vågen av förändring går inte att hejda, tror Hesham Bahari. Unga araber bryter mot gamla tabun. Unga tjejer lägger ut bilder på sig själva obeslöjade på Facebook. Nyligen arresterades en ung saudier i Malaysia för att ha förtalat Profeten och islam på Facebook. Han riskerar dödsdom i sitt land.

Filmen ovan gjordes den 11 mars av BBC i Riyadh i Saudiarabien. Man intervjuar fyrabarnspappan Khaled, som trots massiv polisnärvaro inför kamerorna kräver demokrati i sitt land. Efter filmen är han försvunnen, ingen vet var. Filmbilderna ger en bra bild av situationen i landet.

Den dag demokratin kommer till Saudiarabien sker det trots de svenska miljardaffärerna med vapen till en människorättskränkande diktatur. I dag stödjer Sverige de mörka krafter som sprider religiös fanatism med hjälp av oljepengar.

Vapenhandelns vanställande verkan var temat för radions Konflikt på P1 denna lördagsmorgon. Vapenhandeln i världen växer och Sverige är numera det land som säljer mest vapen per capita. Efter skandalen med lögnerna och dimridåerna runt Sveriges vapenaffärer med diktaturen Saudiarabien debatterades frågan intensivt under en period – för att sedan åter läggas på is.

Men vapenhandeln är en av vår tids viktigaste och mest obehagliga frågor. Svenska regeringar har under de senaste decennierna med en grandios dubbelmoral brutit mot de formella reglerna för exporten.

I Konflikt intervjuades Andrew Feinstein, författare till The Shadow World. Inside the Global Arms Trade (se kort presentation ovan). Feinstein var ledamot för ANC i det första parlamentet i Sydafrika efter apartheids fall. Han blev vittne till hur England och Sverige sålde vapen och flygplan till det unga Sydafrika.

År 1999 slöts med obehagliga PR-insatser av Göran Persson och hans regering det avtal där det fattiga Sydafrika för lånade pengar köpte 28 flygplan av typen JAS 39 Gripen. Affären utgjorde mer än hälften i en vapenaffär idag värd långt över 60 miljarder kronor. Stora mutor ingick i affären. Och Sydafrikas politiska system korrumperades. Sverige bidrog till att förstöra den demokrati som Nelson Mandela grundlagt.

 Sydafrika har betalat av över 45 miljarder kronor på sina vapenlån, varav hälften för de svenska flygplanen. Kampen mot hiv/aids har kostat en femtedel av detta. Närmare sex miljoner sydafrikaner är smittade av hiv. Idag är klyftan mellan rika och fattiga i Sydafrika störst i världen, långt större än under apartheid, skriver Marcus Haraldsson från Sveriges Kristna Råd.

Sydafrika behövde inte de de svenska och brittiska flygplanen. Flygvapnet ville inte ha dem och landet har inte råd att använda dem i dag, säger Feinstein på filmen ovan. Och mutorna, över en miljard kronor, fick ANC att ”förlora sin moraliska kompassriktning”.

På fotot ovan avtäcker den mexikanske presidenten Felipe Calderon en enorm skylt riktad motUSA ”Inga mer vapen”. Skylten är tillverkad av krossade handeldvapen och står vid mexikansk-amerikanska gränsen nära Ciudad Juarez.

Lyssna på hela Konflikt här, ett exempel på lysande journalistik.

Grekland går till val i morgon efter en sorglig period i landets historia, med dramatiska sociala nedskärningar främst föratt rädda Europas storbanker. I morgon håller många inom EU andan. Kommer det grekiska folket att ”rösta rätt”, eller kan en nyvald regering tänkas riva upp avtalen?

I Aftonbladet skriver Mikael Nyberg om hur många fortfarande tror att den grekiska krisen beror på ”lata sydeuropéer som lever i sus och dus”. Det är helt fel. Grekers årsarbetstid är längre än svenskars och deras genomsnittliga pensionsålder är ungefär lika hög som i Tyskland.

Samtidigt som grekerna tvingas skära ner löner och sociala system är landet en av världens största vapenimportörer. 15 procent av Tysklands vapenexport och 10 procent av Frankrikes går till Grekland. Försvarsbudgeten i Grekland är – som andel av BNP – dubbelt så stor som i övriga euroländer. Nyberg skriver:

”Grekland har betalat över 2 miljarder euro för tyska ubåtar som visat sig vara defekta. 1 miljard återstår att erlägga. Det är tre gånger så mycket som nedskärningarna av pensionerna i den senaste låneuppgörelsen. Tyska politiker förfasar sig över korruptionen söderöver – medan tyska storföretag med mutor säkrar sig kontrakt.”

Handelsminister Ewa Björling kände redan 2010 till bulvanföretaget SSTI, som skulle leda arbetet med vapenfabriken i Saudiarabien och att SSTI hade en koppling till FOI, som inte får bilda bolag. Sveriges Radios reportrar fortsätter granskningen av regeringens skumraskaffärer i vapenbranschen, i uppenbar strid med regelverken. Att ännu en minister visar sig vara inblandad tyder på en politisk kultur, där grundläggande etiska värderingar negligeras.

Det blir desto obehagligare eftersom de här vapenaffärerna med ett djupt odemokratiskt land strider flagrant mot vad merparten av svenska folket står för och mot svensk självsyn och svensk identitet.

Björling dyker upp i det här politiska träsket först nu, trots att hon var föredragande vid det regeringssammanträde den 16 juli 2009, då FOI fick klartecken att arbeta vidare med den saudiska vapenfabriken.

Det tyder inte på att man inom regeringen ansträngt sig för att reda ut de här solkiga affärerna och en gång för alla slå fast vad som hänt och vad som gäller.

Och i radions lördagsintervju uttalade sig centerns partiledare Annie Lööf på ett sätt som gav uppfattningen att hon kunde tänka sig att Sverige sålde vapen till Kina, tydligen utan vetskap om EU:s embargo för vapenförsäljning till landet ifråga. Lööf har i efterhand backat, men det hon sa var nog så obehagligt.

Det handlar både om Lööfs syn på vapenexport och hennes uppfattning om demokrati och mänskliga rättigheter. Hur tänker hon, vad står hon för??

Om varken Saudiarabien eller Kina utesluts som köpare av krigsmateriel, vad finns det då för värnande av mänskliga fri- och rättigheter kvar att göra, frågar sig Svenska Freds ordförande Anna Ek på sin blogg.

Svenska folket vill inte att vi ska exportera vapen till diktaturer. I en opinionsundersökning utförd av Demoskop i november 2009 ställdes frågan: ”Ska Sverige tillåta vapenexport till länder där allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer?”. 92 procent svarade nej.

I samma undersökning var en stor majoritet mot all vapenexport. Bara en dryg tredjedel tyckte att Sverige ska tillåta vapenexport till andra länder.

Saudiarabien är utan all tvekan ett sådant land. Ändå sa socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin i en intervju i Sydsvenskan att hans parti inte vill bryta Sveriges militära samarbetsavtal med landet. 2011 sålde svenska företag pansarvärnsrobotar och spaningsradar till Saudiarabien för närmare tre miljarder kronor, vilket gjorde landet till den svenska försvarsindustrins näst största kund.

Ahlin tycker att det är ok och säger att han utgår från att myndigheterna följt gällande lagar, att det var ”säkerhets­politiskt motiverat för Sverige att sälja”.

Sverige säljer i dag mest vapen per capita i världen. Vapenexporten har skenat och ökat med 300 procent på tio år. Marknaden finns i områden med politisk instabilitet och krigsrisk.

Riksdagen har begärt att reglerna för svensk vapenexport ska ses över. Men när moderater och socialdemokrater verkar vara på samma linje är det svårt att våga tro på förändringar, trots att exporten strider flagrant mot folkviljan. Det är bedrövligt och beklämmande.

Saudiaffären lär dock fortsätta, med alla de oegentligheter och all den mörkläggning som förekommit. Efter Sten Tolgfors fall kommer fler ministrar att dras in i härvan, närmast handelsminister Ewa Björling och utrikesminister Carl Bildt.

Och kanske kanske kan det i slutändan leda till att också vapenexportens förutsättningar omprövas i grunden. Allt för länge har detta varit en varböld som ingen talat om.

Sten Tolgfors bekymrade sig i sitt avgångstal för sina barns reaktioner. Men han ägnade inte en tanke åt alla de barn som drabbas av svenska vapen.

Har stormen om den svenska vapenexporten dragit förbi? Kan allt fortsätta med business as usual? Det verkar nästan så, trots Sveriges Radios avslöjanden om de horribla förutsättningarna för den cyniska svenska vapenexporten till diktaturer, som dessutom gjort Sverige till det land som säljer mest vapen per capita i världen.

Sverige har blivit ett land som profiterar på krig och dödande, rakt motsatt vad det svenska folket vill.

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har spelat en avgörande roll när det gäller vapenaffärerna med Saudiarabien. Nu avslöjar Peter Hultqvist (s), ordförande i riksdagens försvarsutskott, i en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet, att FOI är en myndighet som bara till 14 procent finansieras av staten. Regeringen har låtit FOI ”privatiseras”, nåja, till över 80 procent finansieras av uppdragsgivarna.

Avgörande frågor som rör Sveriges försvar, säkerhet och internationella relationer är alltså ”uppdragsfinansierade”. Det är klart att FOI med de förutsättningarna gärna gör affärer med ett land som Saudiarabien som kan betala för sig med oljepengar. Vad då demokrati?

Hur har det kunnat bli så här illa? I fjol utreddes till och med möjligheten att bolagisera FOI. Forskningsinstitutets marknadsanpassning är redan mycket långt gången. Men det kan tydligen bli ännu värre. Ska vapenhandlarna bestämma över Sveriges försvarspolitik?

Peter Hultqvist frågar sig – i försiktiga ordalag – om inte den höga självfinansieringsgraden för FOI medför att myndigheten arbetar i gråzonen till vad som är etiskt rimligt och att omständigheterna kanske bäddar för ”rent tveksamma engagemang”.

Nu har FOI:s ledning polisanmält sådant som kan vara brottsligt i myndighetens eget agerande. Och på tisdag kommer FOI:s ledning till riksdagens försvarsutskott.

Här behöver vädras ut efter alla unkna affärer och allt bisarrt hemlighetsmakeri.

Åtta av tio svenskar vill inte att Sverige ska exportera vapen till diktaturer, avslöjade en opinionsundersökning som SVT publicerade på fredagen. Varför då? Därför att det strider mot vår grundläggande uppfattning om nationell identitet.

Sverige var ingen kolonialmakt. Vi var länge alliansfria och Sverige lyckades under 1900-talet stå utanför de båda förödande världskrigen.Våra politiker förespråkade konfliktlösning genom förhandlingar och Förenta Nationerna, inte med våld och vapenmakt.

Göran Persson blev den statsminister som först iögonfallande bröt mot den traditionen. Persson hyllade Nato 1999 mitt under organisationens pågående bombningar av Serbien och Kosovo, i strid mot både FN och Natostadgan. Snart stred svenska soldater i Afghanistan under Natobefäl i ett klassiskt kolonialkrig.

Persson ledde en stor delegation till Sydafrika, vars syfte var att sälja svenska stridsflygplan genom att slå mynt av Sveriges goodwill i landet för det långvariga stödet i kampen mot apartheid. På bilden syns Persson med Sydafrikas president Thabo Mbeki.

Regeringen Reinfeldt-Bildt har gått ännu mycket längre i de här sammanhangen. Att folkmajoriteten inte vill att Sverige ska gå med i Nato struntar man i. Detsamma gäller vapenexporten. De etiska värdena är för länge sedan skrotade, allt som räknas är ekonomiska värden.

Sten Tolgfors talade under sin presskonferens på fredagen om att vapenexporten skulle möjliggöra för Sverige att föra en dialog med Saudiarabien om mänskliga rättigheter. Det lät yrvaket och inte ett dugg trovärdigt. Min förhoppning är att Tolgfors snart har gjort sitt som minister.

Men frågan om vapenexporten handlar inte bara om några ministrars trovärdighet. Politiker från de flesta  partierna har varit inblandade och blivit medskyldiga, om än i vissa fall till följd av tystnadsplikten.

Tystnaden kring den snabbt ökande svenska vapenexporten och omorienteringen av försäljning till länder med stort demokratiskt underskott har länge varit bedrövligt. Jag minns när förre ärkebiskopen K G Hammar i januari 2010 i Helsingborg engagerat talade mot vapenexport. Då debatterades vapenexporten nästan inte alls.

Den tystnadens korthus har den gångna veckan fallit samman med ett väldigt brak, tack vare SR-journalisternas avslöjanden. De måste följas av en öppen debatt om vapenexporten.

Ska Sverige verkligen fortsätta att vara det land i världen som exporterar mest vapen per capita? Varför är länder som Thailand och Saudiarabien våra största kunder? Varför säljer vi vapen till det instabila Pakistan?

Nästa fråga borde bli att öppet diskutera Sveriges krig i Afghanistan och vårt förhållande till Nato.

Carl Bildt, ytterst ansvarig för svensk utrikespolitik, har ingen känsla för allvaret i den kritik som nu riktats mot Sveriges vapenaffärer med diktaturen Saudiarabien. I sin blogg ”Alla dessa dagar” raljerar han:

Om ett annat land sluter ett avtal med Sveriges regering skall man kunna lita på att detta gäller även om den partipolitiska sammansättningen på regeringen förändras. (6.3)

Ekots upphetsning om avtalet med Saudiarabien från 2005 bygger på en tydligt skruvad bild av verkligheten. (7.3)

Och någon “missilfabrik i öknen” har det aldrig varit tal om. Ekot har på den punkten drabbats av en hägring. (8.3)

Alla dessa dagar då den svenska vapenexporten till Saudiarabien ifrågasatts och diskuterats ägnar inte Bildt en tanke åt de grundfrågor det handlar om.

Varför har Saudiarabien blivit näst största kund åt den svenska vapenindustrin, när landet är djupt odemokratiskt och saknar all respekt för grundläggande mänskliga rättigheter? Varför har regeringen försökt dölja planerna på en svensk vapenfabrik i Saudiarabien genom att acceptera miljardaffärer genom ett bulvanföretag?

I dagens Svenska Dagbladet erkänner försvarsminister Sten Tolgfors sent omsider att han varit informerad om både vapenfabriken och bulvanföretaget redan 2010. Kan vi ha kvar en försvarsminister som agerar så?

Svenska Freds kräver nu att all svensk vapenexport till Saudiarabien avbryts. Skriv under en misstroendeförklaring mot den svenska vapenexporten här.

Sten Tolgfors har som Sveriges försvarsminister gjort sig känd som en krigshök och vapenfettischist. Naturligtvis har han inga kommentarer på frågor från Sveriges Radios Ekoredaktion som nu avslöjat skandalösa förhållanden då det gäller den myndighet som ska tillse att svensk vapenexport fungerar efter regelverken, ISP, Inspektionen för strategiska produkter. ISP:s generaldirektör Andreas Ekman Duse har deltagit i förhandlingar med den saudiska beställaren av en väldig vapenfabrik, en mångmiljardaffär.

I realiteten tycks Ekman Duse ha värderat olika alternativ och till och med lämnat en ”preliminär positiv bedömning” av vapenaffären.

Detta trots att det i ISP:s riktlinjer för att godkänna försäljningen heter att ”Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas”.

Regeringen har numera lämnat över ansvaret för bedömning av vapenaffärer till IPL. Och IPL sitter med och förhandlar. Dessutom har en annan myndighet FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, arbetat för att genomför försäljningen via ett bulvanföretag, uppenbarligen för att slippa insyn. Så där kan det ju inte bara gå till i ett land vars regering vill utge sig för att arbeta i en demokratisk anda.

Sverige har blivit ett av de länder som exporterar mest vapen i världen per capita. Det är lika obehagligt som häpnadsväckande. Största kund är numera Thailand som 2011 köpte vapen för över tre miljarder kronor. På andra plats kommer Saudiarabien, vars räkning för svenska vapen förra året uppgick till 2869 miljoner. Dessa länder står tillsammans med Indien, Pakistan, och Förenade Arabemiraten för 60 procent av vapenköpen från Sverige.

Och Tolgfors kommenterar inte, tar inget ansvar. Generaldirektör Ekman Duse kommer gissningsvis att bli syndabock och få se sig om efter ett annat jobb. Det borde också gälla den ytterst ansvariga handelsminister Ewa Björling och förstås Sten Tolgfors.

Nu höjs allt fler röster mot de osmakliga turerna. I går ifrågasatte folkpartiledaren Jan Björklund den saudiska vapenfabriken. I dag skriver Aron Modig, ledare för KDU, kristdemokraternas ungdomsförbund, på debattsajten Newsmill att det är ”förkastligt att Sverige gör vapenaffärer med Saudiarabien”. I dagens Svenska Dagbladet skriver SSU:s Mattias Kristersson och Gabriel Wikström att det är helt ”oacceptabelt att Sverige bistått Saudiarabien med vapen i ett helt decennium” och att ”Vapenexporten är en skamfläck för Sverige”.

Förhoppningsvis leder radions avslöjanden till att förutsättningarna för svensk vapenexport omprövas totalt. Efter den arabiska våren beslöt riksdagen i maj förra året blocköverskridande att ge regeringen i uppdrag skärpa förutsättningarna för vapenexport till diktaturer. Sedan dess har ingenting hänt. Ewa Björling har som svar på en fråga i riksdagen sagt att hon har som ambition att tillsätta en utredning under våren. Under tiden har den arabiska våren övergått i en blodig vinter.

I en debattartikel för några veckor sedan (SvD 23/2) skrev Svenska Freds ordförande Anna Ek och föreningens politiske ordförande Rolf Lindahl att ingen tar ansvar för den svenska vapenexporten och att ”konsekvenserna får de som kämpar för frihet i de diktaturer Sverige beväpnat ta”.

Varför ska Sverige överhuvudtaget exportera vapen, exportera död och lidande, frågar jag mig.

Sverige har sedan 2005 i ett hemligt samarbete med Saudiarabien planerat en väldig vapenfabrik för tillverkning av missiler, avslöjar grävande journalister på Sveriges Radios ekoredaktion. Projekt Simoom, en mångmiljardaffär, ska bestå av en vapenfabrik med över trettio byggnader och ansvaret för projektet har FOI haft, Totalförsvarets Forskningsinstitut, via ett bulvanföretag.

Det här strider fullständigt mot riktlinjerna för vapenexport som utesluter vapenhandel till länder med bristande respekt för mänskliga rättigheter, som Saudiarabien. Landet är en av världens grymmaste diktaturer, där man fortfarande verkställer avrättningar genom halshuggning med svärd.

Saudiarabien är i dag en av de största kunderna till svensk vapenindustri. När den arabiska våren 2011 spreds till den arabiska halvön slogs protester ner med saudiska vapen i grannlandet Bahrain.

I oktober 2011 delade den svenske kungen ut en medalj till Saudiarabiens kung Abdullah. Utrikesminister Carl Bildt kommenterar det arrogant med att säga att ”ska man förändra och påverka världen måste man vara ute i världen och sen ser inte hela världen ut som i Skövde, utan den är lite annorlunda och då ska vi försöka påverka den på lite olika sätt.”

Göran Perssons regering bäddade för den här vidriga affären men nu är det regeringen Reinfeldt-Bildts ansvar att Sverige i största hemlighet ställer sig på diktaturernas och förtryckarnas sida och förser dem med dödliga vapen, i strid mot alla svenska regelverk.

Ekoreportrarna Daniel Öhmans och Bo-Göran Bodins avslöjande av regeringens smutsiga vapenaffärer är lysande journalistik. Deras avslöjanden kommer förhoppningsvis att följas av en debatt om hela den unkna vapenexporten, som gjort Sverige till ett av de länder i världen som exporterar mest vapen per capita.

Den saudiska oppositionen i exil har reagerat med berättigad upprördhet: Sverige sviker de demokratiska krafterna i Saudiarabien.