Kultur

Al-Jazira öppnade på fredagen en ny TV-kanal och webbsida, Al-Jazira Balkans (AJB), som sänder över ex-Jugoslavien från den bosniska huvudstaden Sarajevo och har redaktioner i Belgrad, Skopje och Zagreb. Man räknar med att nå 35 miljoner människor, inkluderande många flyktingar som lever i exil. Sändningarna kommer att ske på ”the common language spoken in Serbia, Croatia, Bosnia and Montenegro”, dvs serbokroatiska, men namnet på språket nämns inte.

Lamija Aleckovic, producent på AJB, säger att det är en stor utmaning att arbeta med objektiv television under kanalens motto ”åsikt mot åsikt” genom att ställa motsatta uppfattningar mot varandra i nyhetsarbetet.

Medarbetarna på den nya TV-stationen kommer från samhällen och länder som under nittiotalet befann sig i krig mot varandra. Här arbetar de tillsammans.

Under de jugoslaviska krigen utnyttjade makthungriga nationalistiska eliter medierna till etnisk demonisering, ”vi” sattes mot ”dem”. Ord var lika farliga som kulor. AJB har som ambition det rakt motsatta, att fungera som en öppen plattform för fri dialog mellan Balkans folk.

Sändningarna inleds efter ett och ett halvt års planering och köpet förra året av TV-sändaren NTV 99 i Sarajevo.

Al-Jazira grundades 1996 i arabemiratet Qatar. 2006 följde Al-Jazira English, som var den enda TV-station som bevakade Israels angrepp på Gaza inne från området och som i år spelat en avgörande roll i arabvärlden under den arabiska vårens revolutioner.

Om Al-Jazira förmår leva upp till sina ambitioner på Balkan kan det innebära något avgörande nytt i en region där både fredsbyggande arbete, försoning, demokratiutveckling och ekonomisk tillväxt har stora problem.

Glenn Beck, en av den amerikanska ultrahögerns förgrundsfigurer med egen show i konservativa Fox News, ger på filmen ovan sin syn på den egyptiska revolutionen. Demokratirörelsens demonstranter gick inte spontant till Befrielsetorget, de var utkommenderade dit av kommunisterna och Muslimska Brödraskapet. Beck jämför det som skedde med mordet på den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand 1914, skottet i Sarajevo som ledde till första världskriget. Revolutionen i Kairo är den tändande gnistan till en ny ohygglig världsordning, enligt Beck.

Beck är i mina ögon en demonisk galenpanna, förknippad med den neokonservativa Teapartyrörelsen. På årsdagen av Martin Luther Kings stora ”I have a dream”-tal i Washington arrangerade Beck på samma plats en manifestation riktad mot Obama och särskilt hans ”kommunistiska” eller möjligen ”nazistiska” sjukvårdsreform. När jag hör honom angripa den egyptiska demokratirörelsen går det kalla kårar längs ryggen på mig.

Frågan är hur stort genomslag personer som han har i USA. Det är illavarslande att Fox tittarsiffror gjort kanalen till en av de mest sedda kabeltevesändarna i landet. Kanalen ägs av Rubert Murdoch och kan ses av över 100 miljoner hushåll i USA.

Debatten om revolutionen i Egypten har i Sverige påverkats starkt av al-Jaziras bevakning. I USA är al-Jazira mer eller mindre osynlig för flertalet sedan kabeltevedistributörer och satellitägare vägrat sända kanalen. Två satellitbolag hade accepterat att sända al-Jazira, men skrinlade planerna sedan Bushadministrationen uttalat att kanalen var antiamerikansk.

Under de senaste veckorna har trots det al-Jazira fått ett genombrott i USA, skriver New York Times, som uppger att bortåt två miljoner amerikaner följt al-Jaziras direktsändningar över nätet.

Glenn Becks och al-Jaziras versioner av den egyptiska revolutionen har inte en stavelse gemensamt.

al-Jazira sammanfattar här på lördagen 18-dagarsrevolutionen i Egypten:

Efter fredagsbönen vällde återigen hundratusentals människor in på Befrielsetorget i Kairo, Tahrirplatsen, trots de vidriga attacker som demonstranterna utsattes för under torsdagen av president Mubaraks huliganer, med stenar och Molotovcocktails.

Vilket mod, vilken uthållighet, vilken stark vilja till förändring, tänker jag när jag ännu en dag följer al-Jaziras direktsändningar från manifestationen och kan se att det är en fredlig ickevåldsorganisation. Den Mubarakvänliga (köpta) mobben är helt frånvarande. Däremot är armén närvarande på gatorna som leder in till torget, med stridsvagnar och soldater.

Det är ”The Day of Departure”, dags för diktatorn att ge sig av. Frågan är nu inte längre om utan när. Demonstranternas ickevåld är på väg att övervinna diktaturens brutalitet.

Al-Jaziras otroliga direktsändingar fortsätter också på nätet, se dem här. Kanalens stjärnreporter Ayman Mohyeldin, som blev känd för sin rapportering från Gazakriget, skildrar det han ser, ett folk som reser sig från förtryck och låter drömmar om frihet ge ny livsglädje i vad som på fredagsmiddagen mirakulöst nog liknade en folkfest.

Inför mina ögon skrivs historia, lika avgörande historia som de dagar då Berlinmuren föll.

Hosni Mubarak har varit Egyptens alltmera tyranniske president sedan 1981. Dessa dagar hotas hans regim av vågor av uppdämd folklig vrede, som kräver Mubaraks avgång. Det härskande partiets byggnad i Kairo har satts i brand. Presidenten har inkallat militären och utlyst nattligt utegångsförbud i Kairo, Alexandria och Suez. Regimen har stängt av både internet och mobiltelefonnät. Den mest kände oppositionsledaren Mohamed ElBaradei har arresterats. Världen håller andan.

En revolution utspelas inför våra ögon?! Finns det en möjlighet att demonstrationerna leder till demokrati? Kommer Mubaraks tyranniska regim att falla? Mycket tyder på det, men ännu är det här frågor utan svar. Mycket beror på USA:s hållning och på hur den egyptiska militären förhåller sig. Egypten har länge varit USA:s viktigaste allierade i Mellanöstern och fått väldiga belopp i militärt och ekonomiskt bistånd. Nu visar nyligen släppta Wikileaksdokument att Obama de senaste åren har pressat regimen särskilt i människorättsfrågor.

Våren 2009 besökte jag Egypten, ett totalitärt samhälle med skriande ekonomiska orättvisor och total korruption. Mellan en tredjedel och hälften av alla hushåll i Kairo har inte tillgång till rinnande vatten. Och det vatten som distribueras passerar ett så nedgånget vattenledningsnät att en tredjedel av vattnet läcker bort – medan annat rinner in. Kranvattnet är odrickbart och duger för en klen svensk inte ens till att borsta tänderna i. Samtidigt finns det grupper som har egna swimmingpooler och privata golfbanor. Inflödet av pengar från Saudiarabien har också haft en destruktiv inverkan.

Den svarta lördagen kallas den 25 januari 1952, då de brittiska kvarteren i Kairo, symboler för Storbritanniens långvariga koloniala närvaro i Egypten, angreps av demonstranter, som satte eld på 700 byggnader, många av dem landmärken i staden. Allt började med att britterna angripit en polisstation och dödat 60 egyptier.

Demonstrationerna den gången ledde till att britternas makt knäcktes. Den oduglige kung Farouk störtades. Och den egyptiska republiken grundades. Den 34-årige Gamal Abdul Nasser tog makten och blev president 1956. För första gången sedan faraonernas tid leddes landet av en egyptier.

Vredens fredag har någon i nyhetsflödet kallat den här dagen. Oppositionen i landet, Egyptian National Coalition, ”regnbågskoalitionen” har vädjat om internationellt stöd och solidaritet med demonstranterna särskilt denna dag som man kallat ”People’s Anger Day”, Den folkliga vredens dag.

Följ al-Jaziras direktsändning här. Eller läs The Guardians nätupplaga som uppdateras en gång i minuten.

Dansk Folkepartis Pia Kjaersgaard vill i Danmark förbjuda al-Arabiyya och al-Jazira, de två stora internationella arabiska TV-kanalerna, skriver Journalisten. Hon vill även förbjuda paraboler i bostadsområdet Vollsmose i Odense!!

Al-Arabiyya har jag ingen personlig erfarenhet av, men desto mer av al-Jazira, vars engelskspråkiga sändningar jag följer på daglig basis sedan flera år. När jag skrev förordet till den svenska utgåvan av den franska medieforskaren och statsvetaren Olfa Lamloums ”Al-Jazira. En arabisk TV-kanal som skakat om medievärlden” (Alhambra 2006) studerade jag ingående sändarens bakgrund och arbetsmetoder. För mig är det tveklöst så att al-Jazira arbetar med en professionalitet som ligger snäppet efter BBC men är klart bättre än CNN eller brittiska Sky.

Al-Jaziras stolta motto är ”åsikt mot åsikt”. Det innebär att också i inflammerade konflikter som i Gaza eller Palestina/Israel låter man konsekvent både sidor komma till tals. Det skulle inte förvåna mig om kanalen efter islamfientliga Kjaersgaards tanketomma utspel försöker intervjua henne. Uppenbarligen är hon inte bara islamofob utan också totalt okunnig. Ska hon förbjuda också de satelliter från vilka al-Jazira och andra kanaler sänder? På bilden ovan syns Kjaersgaard tillsammans med sin svenske klonade politiker, sverigedemokraternas Jimmy Åkesson.

När Nato 2001 bombade Afghanistan var al-Jazita den enda tillförlitliga källan som rapporterade inne från landet. Nato ogillade att kanalen visade bilder på civila dödsoffer. Sådana bilder fanns sällan eller aldrig i CNN eller svensk TV för den delen. Till slut bombade Nato sändarens kontorsbyggnad i Kabul, en uppenbar krigsförbrytelse.

Nato bombade också al-Jaziras kontor i Bagdad trots att sändaren till amerikansk militär lämnat exakta koordinater på sin byggnad. Då hade ärevördiga New York Times upprörts över att TV-stationen visat bilder på en irakisk bonde som ”skulle ha skjutit en Apachehelikopter”.

Al-Jazira Englishs inträde på den internationella mediescenen var en av det gångna decenniets viktigaste mediehändelser, tillkomsten av en kanal som kan visa viktiga motbilder, världen sedd från Syd.