Högerextremistens leende oberördhet

24 augusti, 2012 klockan 23:10

Anders Behring Breivik dömdes på fredagen till lagens strängaste straff efter en rättegång som pågått sedan april och som grundligt bearbetat massmördarens gärningar och ideologiska utgångspunkter. Medan domen lästes upp satt Breivik med ett outgrundligt leende, till synes belåten med det han gjort och utan all ånger.

I slutet av rättegången tog terroristen Breivik själv till orda:

— Jag önskar att avsluta med att be om ursäkt till alla militanta nationalister i Europa och Norge, började Breivik.

Den utmärkta domaren drog snabbt ned ljudet på hans mikrofon och gav honom en skarp tillsägelse.

De som satt närmast i rättssalen hörde att Breivik beklagade att ”han inte dödade fler”. Breivik är nöjd med det han gjort. Därför ler han. Men han kunde dödat fler och ber ”alla militanta nationalister” om ursäkt för det. Han ser sig som en fotsoldat i kriget mot ”mångkulturalismen” och mot ”islamiseringen av Europa”. Och det är just vad han är, en högerextremist eller nynazist.

Domslutet har förklarligt nog fått enormt genomslag i internationella medier. Klicka på linken här under och se arabiska al-Jazira Englishs inslag.

Domen väcker genomgående djup respekt för den norska rättsstaten och för det sätt Breiviks terroristhandlingar behandlats juridiskt.

I småländska Forserum har under två års tid somaliska flyktingar trakasserats av lokala rasister. Sverigedemokraten Sven-Erik Karlsson från Högsby vill se fler som ”rör om i grytorna” i alla Sveriges kommuner.

Karlsson har tidigare föreslagit att Anders Behring Breivik ska få asyl i Sverige.

Hur långt är det egentligen från Breiviks Norge till Karlssons Forserum?

Norway killer will not appeal sentence – Europe – Al Jazeera English.

 

 

Fascisten Breiviks leende

20 april, 2012 klockan 11:19

Anders Behring Breiviks leende under rättegången i Oslo har förfärat många. I en debattartikel i DN diskuterar vetenskapsjournalisten och författaren Henrik Arnstad hur Breivik som fascistisk aktivist är beredd att ta sitt straff och ser det som ett ädelt martyrskap, eftersom han har genomfört det vackraste en fascist kan göra, Handlingen.

Arnstad citerar en av världens främsta experter på fascism, Oxfordprofessorn Roger Griffin, som skrivit att Breivik anser Europa vara i händerna på …

”…fega, liberala och politiskt korrekta makthavare som har tillåtit Europa att invaderas av en främmande religiös kultur – islam. Det är Breiviks självuppfattade plikt, utifrån att han tagit på sig identiteten som ”sann norrman”, att starta korståget mot dessa människor. Därmed är hans attack mot den norska socialdemokratin – som inte är muslimer utan de förrädare som släppt in muslimerna i Norge – en modern form av fascism.”

Fascism är en politisk ideologi som går att förklara, inte en psykisk sjukdom, skriver Arnstad. Med kunskap om fascismens idévärld blir Anders Breiviks massmord logiska och begripliga. Det blir även hans beteende i rättssalen, som annars ter sig patologiskt.

Breiviks leende väcker fasa. Den fasan handlar både om en känslokall främlingsfientlig och islamofobisk massmördare och om den ideologi han representerar, 2010-talets militanta fascism.

Nätgetton göder terrorism

19 april, 2012 klockan 23:00

Rättegången mot Anders Behring Breivik i Oslo väcker liv i diskussionen om hur medierna hanterar näthatet, särskilt på webbens kommentarer. Tidningen Journalisten #5 genomlyser över åtta sidor välbehövligt både debatten och olika redaktioners sätt att hantera den svåra och viktiga frågan.

Författaren Lena Sundström (som bl a skrivit Världens lyckligaste folk om främlingsfientlighetens Danmark) hör till de skribenter som blivit mest utsatt för näthat. Hon tycker, liksom jag själv, att det är märkligt hur många medier på nätet accepterar beteenden som de inte skulle tolerera på andra arenor. Hennes policy är att inte fastna i diskussioner med anonyma näthatare. Och hon slår fast att yttrandefrihet inte är detsamma som rätten att anonymt få säga eller skriva vad som helst.

Lars Dencik, professor i socialpsykologi i Roskilde, menar att mediernas tidigare syn på att nästan allt kunde släppas igenom var  naivit. Det hette att kommentarerna stod för demokrati. I stället skapade man meningsgetton. Dencik menar, liksom Kultur-Sören, att det inte borde vara tillåtet att kommentera anonymt, åtminstone så till vida att redaktionerna borde veta vem som skrev.

Han själv går ofta ut i offentliga debatter men tycker att det är meningslöst att debattera med anonyma. Bakom dem döljer sig inte ”Nisse i Hökarängen” utan personer som med kunskap om hur medierna fungerar driver hatkampanjer.

En främlingsfientlig högerextremist som Breivik vistades under lång tid i ett globalt nätgettot med likasinnade, med vilka han kunde få sina åsikter och sina mordplaner bekräftade och förstärkta.

 

 

Går USA under liksom Sovjetunionen?

11 mars, 2012 klockan 18:07

Johan Galtung, norsk internationellt framstående fredsforskare, förutspådde redan 1980 Sovjetunionens upplösning, ett decennium innan den inträffade. I en intervju på Aftonbladets kultursida säger Galtung att han tror att USA, Amerikas Förenta Stater, kommer att gå samma väg, senast 2020, till följd av framförallt en djupnande ekonomisk kris.

Han utvecklar sina tankar i sin bok ”The Fall of the US Empire – and Then What?” (2009). USA:s statsskuld utgör svindlande 14 000 miljarder dollar. En viktig orsak är ”kriget mot terrorismen”, som kostat tusentals miljarder dollar efter elfteseptember.

– Processen är snabb. Jag tror det amerikanska imperiet de facto redan är dött. Jag fruktar dess efterdyningar i form av USA- fascism, evangelism, kärnkraft och en Tea Party-vriden arbetarklass.

I USA ökar antalet hatgrupper, däribland Ku Klux Klan (bilden från Oxford i Mississippi), rapporterar forskningsinstitutet Southern Poverty Law Center, SPLC, i Alabamas huvudstad Montgomery. En följd är de dåliga ekonomiska tiderna. Flest hatgrupper finns i Kalifornien, rapporterar Svenska Dagbladet..

Vad händer om dagens amerikanska imperium faller sönder, om USA delas upp i flera mindre stater? Kanske får vi en fredligare och mindre militariserad värld.

Galtung menar också att massmördaren Breivik är en del av en framväxande neofascism, med en lätt förändrad retorik, där ras ”ersatts med kultur, rasblandning med multikulturalism och antisemitism med anti-islamism”.

Breivik mördade utifrån sin ideologi på ett sätt som ”påminner om oss själva”, när Norge (och Sverige) har trupper i Afghanistan och använder demokrati som argument för att legitimera bomber och våld.

Våld är motsatsen till dialog och kommer aldrig att fungera oavsett om det utövas i demokratins eller religionens namn.

–  Demokrati och frihet måste komma underifrån. Titta på Gandhi: du deltar i en konflikt med den framtid du vill se. Med fakta, argument, dialog och öppenhet, du uppträder som en fri person.

Läs mer av Johan Galtung via hemsidan på fredsorganisationen Transcend.

Breivik, Bill O’Reilly, Fox och Jon Stewart

5 augusti, 2011 klockan 09:44

Jon Stewart i satirprogrammet Daily show har tagit upp 22 juli-attentaten i Oslo – eller snarare hur den Murdochägda ultrakonservativa amerikanska tevekanalen Fox News skildrat dem. Kanalens ledande profil Bill O’Reilly säger att Breivik inte kan vara kristen, ”ingen som tror på Jesus kan begå massmord”.
Stewart jämför pedagogiskt med O’Reillys slutsatser då det gällt en muslimsk attentatsman. Inte samma logik precis. Och han ger exempel på Breiviks korstågsretorik.
I en fortsättning (härunder) häcklar Jon Stewart alla de republikaner som talar om att de känner sig förföljda och sätter det i relation till den flodvåg av hatböcker som vällt ut från den kanten mot liberaler. ”Det är inte tillåtet att vara kristen i USA”, säger en dam på tepåsekanten och får rådet av Stewart att om hon känner sig ensam under julen kan hon ju alltid käka på någon kinesrestaurang.

Skapar Sveriges krig islamofobi?

29 juli, 2011 klockan 12:22

De högerextrema utbrotten av hat på nätet har kopplats samman med den norske massmördaren Anders Behring Breiviks åsikter i hans så kallade manifest, genomsyrat av islamofobi och främlingsfientlighet och av antidemokratiskt hat mot socialdemokratin.

Men det finns ett annat perspektiv. Det så kallade kriget mot terrorismen definierar muslimska grupper och länder som motståndare.

Sverige deltar i kriget mot talibanerna i Afghanistan. Och i krigspropaganda demoniseras fienden, de andra, muslimerna. Därmed definierar både medier och makthavare muslimer som ett problem.

Minns regeringens dubiösa utredning om Rosengården, skriver Jan Fredriksson i ett mejl till mig.  Där utpekades delar av de svenska muslimerna som ett problem. Hela vårt samhälle genomsyras av en misstänksamhet mot muslimer som särskilt får näring ur västvärldens krig mot länder där motståndarna är muslimer.

Frågan är, skriver Jan, ”kan vi föra ett orättfärdigt krig mot islamister utan att vi mentalt påverkas?

Till det kommer också de etablerade partiernas agerande, i synnerhet sådant som folkpartiledaren Jan Björklunds populistiska och islamofobiska utspel om slöjförbud under valdebatten för ett år sedan.

Det här är viktiga frågor nu när islamofobin i vårt tiotal inte sällan påminner om antisemitismen i Europa under 30-talet.

Ordens laddning, massmordets praktik

28 juli, 2011 klockan 19:27


”Man verkar just nu trots allt sluta tala om honom som ”en ensam galning”. Jag tror att insikten har börjat sjunka in att en ”ensam galning”, vare sig han heter John Ausonius, Lee Harvey Oswald eller Behring Breivik, aldrig är ensam. Den ”ensamme galningen” verkar i ett sammanhang, i ett nät spunnet av ord och meningar.”

Ola Larsmo, författare och ordförande i Svenska Pen, skriver i torsdagens Dagens Nyheter om hur språket kan bana väg för massmord. Han tar fasta på begreppet ”hatespeech”. Larsmo har försökt orientera sig i Behring Breiviks hopplösa ordmassa till ”manifest” för att finna sammanhang. Han förfäras av hur Breivik, likt många svenska högerextremister och de många anonyma hatarna i bloggosfären, ger orden nya betydelser.

”Men det bokstavligen skrämmande i hans vinglande text är att se hur han hela tiden tycker sig delta i en Debatt – och ofta en svensk sådan. Han rör sig i ett intellektuellt sammanhang. Han citerar många av de böcker och webbsajter som varit centrala för den svenska nyrasismens framväxt. Och man kan följa hur själva språkspelet ser ut, hur ord som ”Europa”, ”kulturmarxister”, ”feminist” och ”islam” laddas med särskilda, allt värre betydelser. Anledningen till att man ska och bör granska detta osammanhängande dokument är att det visar just hur det rasistiska språkspelet ser ut. Hur ordens laddning skruvas upp fram mot massmordets praktik – som till sist skildras som ”nödvändigt”.”

En diskussion som belyser det Larsmo skriver pågår på Flashback, som kallar sig ”Sveriges största forum för yttrande- och åsiktsfrihet samt självständigt tänkande”. Många hyllar här massmördaren Behring Breivik som en hjälte. Så här skriver signaturen Tradgaardsvalsen:

”Stoltenberg tycker det är helt okej att negrer och araber våldtar norskor, säljer knark och förgiftar ett folk. Anders Behring Breivik tyckte annorlunda. Han kunde, likt många andra, sitta hemma och se på nyheterna och knyta näven och säga ”Ja, vänta bara tills jag får gå och rösta nästa gång för då ska ni få se på fan!”. Eller så kunde Anders Behring Breivik göra en heroisk gärning för att visa att han bryr sig om sitt folk. … Anders Behring Breivik jag tänder ett ljus för dig och din heroiska insats!”

Diskussionen på Flashback om Breivik är en hjälte eller inte pågår och har nu 2000 inlägg. Här ges uttryck för hatespeech av värsta slag, än värre än i citatet ovan. Återigen med Ola Larsmos formulering skruvas ordens laddning upp till massmordets praktik.

I inlägg 1942 skriver signaturen Statligkontroll:

”Anders Behring Breivik kan se in i framtiden. Tänk om det blir så att Europa är totalt islamiserat eftersom en muslim har en lika stark röst som vem som helst i ett demokratiskt samhälle. Och så ni vet så håller muslimer sin religion och kultur mycket starkare än vad svenskar i allmänhet gör. Viva la Sverabia!”

”Det krävs mer än en hatisk kultur för att skapa en massmördare”, skrev Elin Grelsson i Göteborgs-Posten i tisdags.

”Men att inte se den långa tradition av terror, som extremhögern står för, är ett skolexempel av historielöshet. Att inte kunna sätta in gärningsmannens åsikter i deras nutida kontext är att blunda väldigt hårt. Oerhört många som kämpar för ett öppet samhälle har upplevt hatet, hoten och det verbala, eller faktiska, våldet.”

Hon vidgar perspektivet. De hatiska tiraderna finns inte bara på sådana forum som Flashback eller Politisk inkorrekt utan också i kommentarerna till många mediers ledare, debatt och kulturartiklar. Eftersom de modereras tas de flesta bort, också här på min blogg. Men de är inget udda fenomen utan en vardaglig företeelse. Och det är skrämmande.

”Det som skulle vara ett forum för läsardialog och interaktion har förvandlats till ett rasistiskt, homofobiskt och kvinnohatiskt klotter till varenda ledare och debattartikel.”

Elin Grelsson menar att vår likgiltighet inför hatkommentarerna känns skrämmande efter händelserna i Norge.

”Inte för att varenda hatkommentar kommer från en potentiell massmördare, utan för att vi stått med hatet upp i halsen så pass länge att mördarens språk känns som vardagsmat.”

Hur ska det demokratiska öppna samhället hantera allt detta hat? Och hur ska vi bättre kunna visa inlevelse gentemot särskilt de muslimska grupper i Sverige som är måltavlor för alla dessa främlingsfientliga och rasistiska grovheter?

Trollen fram i ljuset

27 juli, 2011 klockan 19:21

SD-politikern Erik Hellsborn i Varberg beskyllde i sin blogg ”islamiseringen” och ”massinvandringen” för att ligga bakom massakern i Norge. Nu lägger han åtminstone tillfälligt ner bloggen. ”Även om jag fortfarande inte anser mig ha gjort något fel så står det klart att min blogg efter gårdagens negativa publicitet kan vara till skada för partiet”, säger han, sedan sverigedemokraternas ledning tagit avstånd från hans åsikter.

Den sortens åsikter är förstås inte rumsrena i ett riksdagsparti, inte ens i SD. Ändå är det Hellborn skrev åsikter som många av partiets kärnväljare hyser och som som gång efter annan luftas i hatiska anonyma inlägg i bloggosfären, där stämningen ofta kan påminna om den i Tyskland före Kristallnatten.

De andra högerextrema och främlingsfientliga partierna i Norden beklagar terrorattentatet. Sannfinnländarnas partisekreterare Jussi Halla-Aho  nämns i Anders Behring Breiviks manifest och var en av mördarens mejladressater. Breivik beskrev honom som en likatänkande. Nu slår Halla-Aho ifrån sig. Breivik var under många år medlem i norska Fremskrittspartiet och aktiv i dess ungdomsförbund. Partiledaren Siv Jensen tycker att det nu ”snarare är tid för att sörja än att diskutera”. I söndags sa hon till NRK att det var lika avskyvärt som bombdåden att vissa medier ”försöker koppla samman mannens illdåd med Fremskrittspartiet”.

Kvar står det faktum att Breviks manifest innehåller många ideologiskt långtgående beröringspunkter med Sverigedemokraterna, skriver Svenska Dagbladet på nyhetsplats. Massakrerna på unga  politiskt aktiva människor på Utøya hänger nära samman med det främlingsfientliga åsiktsklimatet, med demokratiföraktet och den grova islamofobin i de här kretsarna. Mitt i sorgen efter det ohyggliga som skedde i fredags finns också det faktum att trollen kommit fram i ljuset.

Låt oss hoppas att det går som i sagorna.

Nätet och hatet

26 juli, 2011 klockan 14:02

Internet filtrerar fram hat, skriver den norske socialantropolgen Thomas Hylland Eriksen i en artikel i Svenska Dagbladet. Den norske massmördaren Anders Behring Breivik levde socialt ett enstöringsliv medan han skapade sin identitet på nätet. Där är det möjligt att anonymt ge utlopp för främlingsfientlighet, rasism och hat – och att finna likasinnade, som ser världen precis som man själv.

På sin facebooksida hade Breivik 7000 ”vänner” och han medverkade på den islamfientliga sajten Dokument.no, med bortåt 40 000 unika veckobesök. Han levde virtuellt på nätet, men i övrigt ett för andra närmast osynligt fysiskt liv tills dess att han i fredags med bomber och vapen klev ut i verkligheten.

Hylland Eriksen skriver om hur internet kan bli ett redskap för ”människor med fundamentalistiska böjelser att förverkliga sin potential”. På nätet är det lätt att tro att man befinner sig i en stor åsiktsgemenskap, även när man rör sig bland anonyma perifera virrpannor.

Till detta bidrar också nätets sökfunktioner som när vi söker information filtrerar den så att de resultat som ligger överst påminner mest om vår tidigare sökhistoria.

”Det betyder att om en miljöaktivist och en oljedirektör söker på ”klimatförändringar”, så får de ganska olika träfflistor. Båda får sin världsbild bekräftad.”

Nätet fragmenteras därmed, skriver Hylland Eriksen. Vi som brukar nätet får ett tunnelseende, där vi i mycket får våra tidigare uppfattningar bekräftade och slipper att bli överraskade. Så skapas smala subkulturer. En högljudd sådan är alla de anonyma hatare, som angriper i synnerhet ”mångkulturalismen” (vilket besynnerligt begrepp), islam och muslimer, på ett sätt som saknar respekt för människors lika värde.

Breivik kan enligt den norska strafflagens paragraf 102 dömas för ”Brott mot mänskligheten”, besläktat med ”folkmord”. Det förefaller verkligen rimligt.

Hela världens intresse fortsätter att fokusera på massmorden av politiskt aktiva ungdomar på Utøya. Här al-Jaziras tisdagsrapport:

Norway police to widen investigation – Europe – Al Jazeera English.

Samtalen om massmördaren

25 juli, 2011 klockan 19:55

Alla samtal den här julimåndagen tycks handla om terroristattentaten i Oslo. Lars Ohly inleder sitt sommarprogram med kloka reflexioner. Läser helsingborg-SSU-aren Natasa Mirosavics sorgesamma blogg. Jag lyssnar också på radions Studioett där mediernas bevakning diskuteras. Massmördarens främsta syfte var förmodligen inte att döda så många som möjligt utan att få maximal uppmärksamhet för sin person och sin främlingsfientliga och högerextrema  ideologi. Har medierna gjort precis det Breivik önskade sig? Medierna – också jag här på bloggen – sprider de stylade bilder han lagt ut på nätet av sig själv i olika munderingar och vidarebefordrar uppgifter om hans 1500-sidiga bisarra manifest ”2083 A European Declaration”.

Breivik var mån om den självbild han ville förmedla och tog dussintals självporträtt i olika uniformer, som alla publicerades på nätet – och nu sprids av medierna. Innan bilderna togs gick han till solarier och skönhetssalonger. På bilden ovan lämnar han i en polisbil måndagens rättegång, där han sa att han ”ville rädda Europa från islam” och påstod att de fanns två terrorceller som han arbetat tillsammans med.

Under åren före 22 juli-attentaten förberedde sig Breivik genom att lära sig hur man tillverkar en bomb samtidigt som han tillbringade lång tid med att skriva inlägg på högerextrema och islamofobiska webbsidor. Han var också en entusiastisk anhängare av staten Israel.

För de flesta väcker mördarens bakgrund och ideologi djup avsky. Men hur är det i den främlingsfientliga nischkultur som han kommer från? Kan det vara så att medierna i de här kretsarna skapar en profet och en martyr? Eller fungerar det tvärtom så att uppgifterna om massmördaren får fler människor att distansera sig från de nordiska främlingsfientliga miljöer där han ideologiskt hör hemma?

Frågorna måste ställas. Det finns inga enkla svar.

Efter självmordsbombarens attentat i Stockholm diskuterades utförligt hotet från islamistisk terrorism i Sverige. När en norsk högerextremist är den skyldige handlar det för många om ”en ensam galning”.

Blir stående på en gata i Höganäs i ett långt samtal med vännen Håkan. De främlingsfientligas framgångar också i de nordiska länderna beror på att vi saknar samhällsbyggande utopier, menar han. Vi tillhör båda den generation som växte upp i ett Sverige, där folkhemmet byggdes, där reformer skapade rättvisa och ett mänskligt samhälle. I dag har de sociala skyddsnäten monterats ner, många far illa och längtar tillbaka till andra tider. Missnöjesyttringar leder till att många rotlösa sällar sig till de främlingsfientliga, utan att vara rasister.

Anders Behring Breivik ville med våld och massmord skapa ett Norge utan muslimer och ”främlingar”. Hans visioner väcker den djupaste fasa.

Men vad är det för samhälle vi vill ha?

Attentaten riktades mot det socialdemokratiska partiet men också mot det demokratiska politiska systemet. Norges statsminister Jens Stoltenberg har med stor värdighet talat om att attentaten måste besvaras med demokratibyggande. Det finns inget alternativ.

Huvudnyheter