Kultur

”Hundratals människor köar utanför det stora magasinet i Helsingborgs hamn. Alla väntar vi på våra vaccinsprutor för svininfluensan. Allt är imponerande välorganiserat, smidigt och effektivt. Här manifesterar sig det goda samhället, organiserat för att hantera kriser till medborgarnas bästa. Det känns tryggt och gör mig riktigt upprymd.”

Så skrev jag på min blogg den 8 december 2009. I efterhand insåg jag att det inte var så enkelt. Vaccinet var en vinstmaskin för de multinationella läkemedelsbolagen. WHO:s larm om en pandemi var överdrivna. I WHO:s beslutsfattande krets fanns personer med nära band till läkemedelsindustrin. Man bortsåg från risken för biverkningar. Ja den svenska regeringen till och med förhandlade bort framtida ersättningskrav till följd av biverkningar.

Svenska Dagbladet inleder i dag en grundlig granskning av förutsättningarna för massvaccineringen 2009. En fasansfull utgångspunkt är att minst 150 svenska barn och ungdomar drabbats av den livslånga och svåra sjukdomen narkolepsi till följd av vaccineringen med Pandemrix. ”Våra barn har offrats för att inte svenskarna skulle få svininfluensa”, skriver i en debattartikel i samma tidning föräldrar till drabbade barn.

”Detta är affärer och politik snarare än sjukvård”, skrev Johan Carlson i ett mejl 2009, han är i dag generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.

Ytterst ansvarig var ministern Maria Larsson (kd), som i dag slår ifrån sig, ”Sverige hade en god krisberedskap 2009 tack vare pandemiplanen och vaccinavtalet”. I själva verket var det snarare tvärtom, vaccinavtalet skapade per automatik massvaccineringar, på mycket osäkert faktaunderlag. Därför vaccinerades under två månader 5,3 miljoner svenskar för 5,3 miljarder kronor. De svenska miljarderna kunde använts till mycket mera angelägna sjukvårdssatsningar.

Andra länder handlade annorlunda. I Danmark vaccinerades exempelvis bara riskgrupper.

I dag finns facit för svininfluensan i Sverige, 30 dödsfall, vilket kan jämföras med de cirka 3 000 personer som avlider årligen till följd av säsongsinfluensa.

Ett annat facit är vaccinföretagens vinster under 2009, enligt investeringsbanken J P Morgan: 7 miljarder dollar.

Svininfluensan var ingen pandemi, konstaterar Svenska Dagbladets medicinreporter Inger Attestam. WHO har i dagarna förklarat att faran är över. Viruset H1N1 betraktas från och med nu som ett bland många influensavirus.

WHO:s speciella kommitté som behandlar frågor som varningar för svininfluensan består av femton experter. Nu framkommer uppgifter att fem av dessa experter har ekonomiska band till läkemedelsindustrin. Frågor om detta kan ha påverkat WHO:s beslut att gå ut med en global varning i juni 2009 har allvarligt skadat FN-organisationens trovärdighet.

Varningen fick till följd att enorma summor skattepengar satsades på dyrbart vaccin i mängder av länder, också Sverige. Många länder har nu börjat bränna upp oanvänt vaccin.

Två miljoner människor riskerade att dö i svininfluensa, befarade WHO. Det blev 18 000, vilket kan jämföras med att årligen två miljoner dör i aids och tre miljoner i tbc. Vaccinpengarna kunde ha använts bättre, som jag skrivit i flera bloggar redan 2009.

Vinnare på allt det här är de multinationella läkemedelsbolagen. För dem har H1N1 varit en extremt lönsam vinstmaskin. Nu väntar vi bara på nästa globala larm.

Ordföranden för Europarådets hälsokommitté, epidemiologen Wolfgang Wodarg (bilden), menar att vaccineringen mot svininfluensan är en av vår tids största medicinska skandaler. Dan Jönsson citerar Wodarg i en artikel på Dagens Nyheters kultursida, rubricerad ”Var svinet en anka? FN blev snuvat av läkemedelsindustrin”.

Wodargs kritik är svidande:

För att kunna sälja sina patenterade mediciner och vacciner mot influensa har läkemedelsföretag påverkat vetenskapsmän och officiella myndigheter, som alarmerat regeringar över hela världen och fått dem att använda knappa hälsoresurser till oeffektiva vaccineringsstrategier. Samtidigt har man utsatt miljoner friska människor för risker för biverkningar från otillräckligt testade vacciner. … Europarådet och dess medlemsstater bör kräva omedelbara utredningar. … Definitionen av en alarmerande pandemi får inte påverkas av läkemedelsindustrin.

Kritiken mot WHO har flera komponenter. Det verkar vara så att WHO fattat sitt beslut om vaccinering efter råd från experter knutna till transnationella läkemedelsföretag, som tjänade miljarder på kontrakten. I samband med beslutet förändrades definitionen av pandemibegreppet, samtidigt som läkemedelsindustrin friskrev sig från alla risker förknippade med massvaccinering. Med tanke på hälsoläget i världen kan man också fråga sig om de summor som satsades på massvaccineringar kunde ha använts bättre och mera livräddande i andra sammanhang.

”Pandemiskandalen”, Dan Jönsson använder just det ordet, visar framförallt hur viktigt det är att FN och WHO bygger upp egen kompetens i sådana här sammanhang, så att misstankar inte kan uppstå om att privata företag använder FN för att gynna egna intressen.

För tydlighetens skull, det kan vara så att massvaccineringen var medicinskt befogad. Men sättet på hur beslutet fattades måste kunna granskas. Liknande situationer lär dessvärre återkomma i framtiden.

Massvaccineringarna av miljoner människor mot svininfluensa skedde på rekommendation den 11 juni av WHO, utifrån fruktan för pandemi, alltså för en epidemi som drabbar stora delar av världen. Någon pandemi har dessbättre inte brutit ut, åtminstone inte ännu, men faran är förstås inte över. I vilken mån det beror på vaccineringarna kommer aldrig att kunna besvaras.

WHO:s rekommendation har säkerligen räddat många människors liv. Men den har också inneburit stora förtjänster för de transnationella läkemedelsföretagen. Danska Information skriver om vaccineringarna och citerar investeringsbanken J.P. Morgan, som uppger att försäljningen av vaccin och andra influensavaccin uppgått till omkring 70 miljarder kronor.

WHO:s rekommendation fattades av en rådgivande kommitté bestående av 18 personer. Vilka som sitter i kommittén är hemligt, något som kritiseras av Peter Gøtzsche, ledare för det fristående forskningsinstitutet Cochrane:

”Kommittén har en enorm makt. Och vi vet inte om de personer som sitter i den får pengar från eller har aktier i de företag som producerar vaccinerna.”

I november avslöjade Information att det i den officiella arbetsgrupp som ger WHO råd om vaccineringar, Strategic Advisory Group of Experts (SAGE), sitter flera som mottar arvoden eller forskningsstöd från läkemedelsindustrin.

Peter Gøtzsche säger vidare att man vet från många undersökningar att olyckliga beslut kan fattas då det sitter personer med intressekonflikter i rådgivande kommittéer. Misstanken om att det ”försiggår obehagliga saker” ökar. WHO har inte velat besvara tidningens frågor.