Kultur

Länsstyrelsens yttrande om Saltkristallerna väntas i den kommande veckan eller före årsskiftet. I maj menade Länsstyrelsen detsamma som så många bekymrade helsingborgare, att projektet innebär ett hot mot Helsingborgs riksintressanta stadsmiljö. Sedan dess har smärre justeringar gjorts. Kommer det att förändra Länsstyrelsens hållning? Jag hoppas inte det. Hamntorget vid Inre hamnen är den plats där Helsingborg möter havet. Den föreslagna alltför höga byggnaden, kombinerat lyxhotell och kongressanläggning, slår sönder för Helsingborgs egenart unika värden.

Och vad händer med The Tivoli i Ångfärjestationen? Enligt Saltkristallernaprojektet ska byggnaden flyttas till andra sidan torget, till kajen mot Inre hamnen. Politikerna har sagt sig ”vilja verka för” att musikhuset ska kunna finnas kvar, påminner The Tivolis Jocke Olin om i en artikel i lördagens HD.

”Vilja verka för”, men inte mer. Här finns en fungerande kulturbyggnad med ett suveränt kulturinnehåll, som inte kostar kommunen något och som särskilt vänder sig till ungdomar. Varför är det mindre viktigt än en kongressanläggning?? Varför är planerna så vaga på den punkten som är så viktig för många helsingborgare? Och varför inkluderas inte åtminstone delar av det intilliggande Tullhuset i The Tivoli?

Måste det vara så? Ska entreprenören Midroc hyra ut till den hyresgäst som kan betala marknadsmässig högst hyra och genom hyran ta igen vad flytt och ombyggnad kostat? Om projektet fortsätter på ”vilja verka för”-lösa boliner är det lätt att misströsta.

Vems stad är Helsingborg? Den följdfrågan är given.

På Facebooksidan ”Bevara vårt The Tivoli”  skriver i dag Annika Román Lundskog att The Tivolis ägare ”vet att The Tivoli inte kommer att kunna leva vidare i Ångfärjan efter en flytt.” Och så är det nog.

Därför måste kommunen äga Ångfärjestationen och kunna påverka hur  huset används, som jag skrev i en blogg redan i maj. Annars är det med säkerhet kört för musikhuset.

Ångfärjestationen med The Tivoli ska flyttas över Hamntorget till Inre Hamnens södra sida, enligt Saltkristallen, det vinnande förslaget som skissar lyxhotell och kongressanläggning för miljardbelopp. Vi är många som tycker att kommunen säljer ut de bästa bitarna av Helsingborg för en spottstyver till ”storkapitalet”, vad annat kan man säga. Och att stadens politiker prioriterar kongressbesökare och lyxhotellgäster framför stadens egen befolkning, kommers och business framför kultur.

Kan The Tivoli överleva flytten av Ångfärjestationen? The Tivoli är i dag en av stadens mest besökta och mest originella kulturinstitutioner. Byggnaden och ansvaret för den, inklusive gällande hyresavtal, överlåts enligt tävlingsförutsättningarna på företagen bakom det vinnande förslaget. Vad säger att de i längden kommer att känna det minsta ansvar för The Tivoli? ”Marknadsmässiga hyror” och liknande ekonomiska mekanismer kommer i ”lönsamhetens” namn inom några år att slå sönder verksamheten.

På Stadsbyggnadskontorets samrådsdag träffade jag i början av månaden den danske arkitekten bakom Saltkristallen, Kristian Lars Ahlmark. Han menade att The Tivoli kunde utökas med en bit av intilliggande Tullkammaren, vilket låter spännande.

Men allt står och faller med de framtida ekonomiska förutsättningarna för Ångfärjestationen och The Tivoli. Bara om staden fortsätter att äga byggnaden kan den garanteras en framtid som musik- och kulturhus.

Det talas om att Dunkerfonderna ska finansiera den påkostade multiarenan, vilket i mina öron låter helskumt. Fonderna borde rimligen i första hand användas till att bevara Ångfärjestationen i kommunal ägo. Med en rejäl och uthållig satsning på kultur och ungdom där på Hamntorget skulle Saltkristallenprojektet som helhet få en annorlunda framtoning.

I alla handlingar är kongresshuset och lyxhotellet huvudsaken och Ångefärjestationen och The Tivoli underordnat. I den allmänna opinionen förhåller det sig till stor del tvärtom.

De här synpunkterna kommer jag att skicka in till Stadsbyggnadskontoret. Det är min medborgerliga och demokratiska rättighet att göra det inom ramen för samrådsprocessen. Alla åsikter måste vara inlämnade senast på måndag den 24 maj.

”Barcelonas stadsrum (bilden) öppnar famnen mot havet, liksom Lissabons. Men i Oslo finns starka ekonomiska intressen som vill bygga barriärer mot havet och fjorden liksom här i Helsingborg.”

Den norske författaren och historikern Karsten Alnaes mötte på lördagen förre teaterchefen Lars Svenson i serien ”Samtal på Dunkers”, arrangerad av Föreningen Norden. Alldeles i inledningen kom det att handla om destruktiva likheter mellan Oslo och Helsingborg, hur politiker säljer sig till kapitalstarka affärsintressen på ett sätt som går ut över staden, särskilt över stadsrummets kontakt med havet.

Det är viktigt att städer när man bygger nytt tar hänsyn till historiska miljöer. Stadens historia manifesteras i dess  byggnader på ett sätt som ger kontinuitet och identitet åt oss som lever i städerna, fortsatte Alnaes, som, kändes det, kunde ha deltagit i demonstrationen mot Saltkristallen.

Efter samtalet strövade jag längs kajen bort mot Inre hamnen och blev återigen djupt bedrövad när jag försökte föreställa mig hur det planerade tolvvåningsbygget skulle ta över och förstöra den här platsen där Helsingborg mer än någon annan stans öppnar famnen mot havet.

Namninsamlingen med krav på folkomröstning i protest mot planerna fortsätter, listor finns på http://www.bevarathetivoli.se.

Två dagar efter fullmäktigebeslutet om lyxhotellet funderar jag över varför så stor majoritet av politikerna var för beslutet medan så många av oss andra är mot det.

Avgörande för Peter Danielsson och politikerna tycks ha varit att miljardsatsningen inte kostade några pengar. Här får man ett hotell, en konferensanläggning och lite till och inte en skattekrona kostar det. Det måste ju vara bra politik?

Allt beror på hur man räknar, hur man tänker.

De där stökiga ungdomarna som hänger på Tivoli ger ju inte mycket till skatteintäkter och så värst många av dem lär inte stanna i stan, som är genuint ungdomsfientlig, det visar både hanteringen av The Tivoli och Röda Kvarn.

Men hotellgästerna och kongressdeltagarna de kommer att köpa nya skor och slipsar här i stan och sätta fart på ekonomin. Med lyxkryssningskajen alldeles invid blir ju Helsingborg nästan som Monte Carlo. Ja vi hamnar på världskartan, sa ju en av grabbarna.

För så många av oss andra handlar om raka motsatsen, att politikerna säljer ut några av de bästa bitarna och immateriella värdena av den här stan till reapris eller för alls ingenting.

Nu är det namninsamlingen med krav på en folkomröstning som gäller. Låt oss ge politikerna en match! De behöver en lektion i demokrati, att det finns andra värden, att det inte bara är stålar som räknas.

Sidan för blankettnedladdning för namninsamlingen är
http://www.bevarathetivoli.se

Politikerna i Rådhuset beslöt som väntat på onsdagskvällen att sälja ut och slå sönder, sälja ut Hamntorget till en internationell hotellkedja, slå sönder Helsingborgs mest levande kultur- och musikhus The Tivoli, och för gott förstöra den här stadens kontakt med havet i centrum.

Tidigare på kvällen hölls utanför rådhuset ett välbesökt protestmöte mot miljardplanerna, med deltagare i alla åldrar. Arrangörerna hade förhört sig om möjligheten att få hjälp med elen från staden, men icke. Så långt sträcker sig inte demokratin, möjligen el till en julgran men inte till demonstrationstalare. Därför blev en generator en demokratimaskin. Vaddå mötesfrihet? Grundlagen, jaha. Skrik bäst ni gitter, tänkte väl avslagspersonen. Men tji.

Under mötet inleddes den namninsamling som kommer att pågå augusti ut och mynna ut i kravet på en folkomröstning, lagom till valet. Lyxhotellet, den flyttade färjestationen med The Tivoli och den förstörda havskontakten blir viktiga valfrågor och den politikermajoritet som säljer ut staden lär få det hett om öronen. Jag vet nu vilka partier jag inte kommer att rösta på i kommunalvalet.

Hade man gjort en film som satte ett tolvvåningars lyxhotell och en kongressanläggning mot ett levande musikhus – då hade ingen tyckt att det var trovärdigt. Men just så illa är det. Vem stad är det. Lyxhotellgästernas eller musikintresserade unga av alla generationer?

På sjuttiotalet skulle ivriga politiker riva de fula träkåkarna i Ramlösa Brunnspark för att bygga ett tolv våningars lyxhotell. Men tji fick de. Andra politiker ville fylla igen Inre Hamnen för att dra järnvägsspåren där. Men tji fick de. Frågan är om de senaste planerna verkligen kommer att realiseras, jag tvivlar på det och jag hoppas att det inte går så illa. Tolvvåningars hotell är inte vad helsingborgarna längtar allra mest efter.

Kommunfullmäktige fattar på onsdag den 24 februari beslut om kongressanläggning och lyxhotell på den plats där The Tivoli och Färjestationen ligger.

Det finns tre goda skäl mot skrytprojektet:

1. Vems är staden? Vilka är viktigast, de som besöker The Tivoli, i synnerhet yngre generationer, eller framtida kongressbesökare och de som har råd att bo ett stort lyxhotell? Svaret borde vara självklart.

2. Den öppna staden mot havet, det som har varit Helsingborgs egenart, förstörs av det nya höghuset, som kommer att skärma av centrum från havet, precis så som Knutpunkten, parkeringsdäcket och kontorshusen där har gjort. Det där är vandalisering av kulturvärden, av Helsingborgs urbana egenart.

3. Färjestationen från slutet av 1800-talet är en av mycket få äldre byggnader i centrala Helsingborg, ett hus som spelat en roll i stadens historia, särskilt under de mörka krigsåren. Att riva och bygga upp huset på annan plats är ingen bra idé, bara en halvdan eftergift.

Till dessa tre argument kommer ett fjärde, som handlar om demokrati. Miljardprojektet klubbas på onsdag. Det gäller att få tyst på protesterna, så att allt lugnar ner sig till valet. Det enda rimliga hade varit att bordlägga och lyssna mer. Det här är en hjärtefråga för många.

Vi ses på Rådhustorget på onsdag kl 17 inför fullmäktigemötet!

Två av stadens viktigaste kulturhus hotas den här vargavintern i Helsingborgs kulturliv, The Tivoli, med störst antal besökare, och så Röda Kvarn, den 92-åriga biografen från stumfilmsepoken.

Kommunfullmäktige beslutar, sannolikt redan i nästa vecka, att riva/flytta The Tivoli. Och i tisdagens HD berättar Maria Jonsson på Kärnfastigheter att man jobbar för fullt med att utreda biograffrågan. På Kärnfastigheter tänker man inte på kulturella värden med en gammal biograf utan på hyror, det är ju ett fastighetsföretag. Därför heter det att det blir billigare med före detta Sandrews, därför att kommunen äger Konserthuset och slipper betala hyra till en privat fastighetsägare. Att man får betala dyrt för att köpa projektorer kringutrustning och duk och annat som redan finns på Röda Kvarn räknas inte in i den här kommunala bokföringen.

Birgitta Killander, strategisk utvecklare – eller avvecklare? – på kulturförvaltningen, svarar att ”lokalfrågan inte är i fokus” utan innehållet, ”ett digitalt hus som ska vara ett centrum för rörlig bild, visning av kvalitetsfilm och andra kulturarrangemang”.

Ett digitalt hus?? Vad Helsingborg behöver är en biograf och det finns en väl fungerande biograf! Politikerna i kulturnämnden har snärjt in sig i beslutsångest, bortförklaringar och digitala bubblor.

Filmstudion är en ideell förening med 450 medlemmar utan kommunalt stöd. För att kunna visa film behöver föreningen en biograf, inte ett digitalt hus. Övervägande delen av nya filmer visas fortfarande som ”film” och inte digitalt på dvd eller som e-film, därtill kommer hela filmhistoriens samlade verk, som inte kan betraktas utan en projektor. Kommer Filmstudion att bli hemlös till hösten?

The Tivoli är först ut på slaktbänken. Musikhuset ska rivas och sedan till viss del byggas upp på nytt ställe och se gammalt ut. 11 500 protesterar på Facebook mot projektet och när kommunfullmäktige ska besluta i ärendet på onsdag den 24 februari klockan 17 – 19 blir det manifestation utanför Rådhuset i protest mot projektet.

I båda fallen slår kommunen och kulturnämnden sönder kulturinstitutioner som särskilt vänder sig till unga människor.

The Tivoli – återigen. Planen är att riva Färjestationen med musikhuset och sen bygga upp det på andra sidan Sundstorget och försöka att få det att se gammalt ut, fastän det är en kuliss.

De flesta protester har förståeligt nog handlat om att en scen för ung kultur förstörs. I dess ställe vill politikerna bygga ett skrytbygge med hotell och kongressanläggning, ett tolvvåningars höghus som på alla sätt kommer att kasta sin skugga över centrala Helsingborg.

Men Färjestationen är också en historisk  byggnad, en av få i centrum som överlevt efterkrigstidens rivningar. Färjestationen och Hamntorget framför den har varit scen för några av de mest dramatiska händelserna i Helsingborgs historia. Hit kom den danska brigaden när Nazityskland ockuperat broderlandet. Under krigsåren passerade här många av de 25000 flyktingar, också judar, som lyckades ta sig över Sundet. Här rullade de skamliga tyska transittågen iland på svensk mark med soldater till det ockuperade Norge.

Också av detta skäl är det riktigt dåligt att riva Ångfärjestationen. Byggnaden och kulturhuset inklusive perrongerna borde i stället K-märkas.

Protesterna mot projektet engagerar många i olika generationer, därför att det ställer en avgörande fråga på sin spets: Vems är staden? Vem äger staden?

Är det de politiker som nickar ja till de här planerna? Är det den stora hotellkedjans aktieägare, som vill satsa på hotellbygget vid Sundstorget? Eller är det medborgarna, vi som bor, lever verkar i den här blåsiga och ofta så obegripligt inskränkta staden Helsingsorg?

Bortåt 8 000 personer har hittills på debattgruppen ”Bevara vårt Tivoli” protesterat på Facebook mot det planerade storbygget av ett kombinerat hotell och kongresscenter på den plats där i dag Färjestationen och kultur- och musikhuset The Tivoli ligger. Sällan har en lokal opinion växt fram så starkt som den här. Förr i tiden skrev vi på protestlistor, det tog tid och nådde inte alla. Med en debattgrupp som Bevara vårt The Tivoli visar Facebook att det som socialt verktyg kan vara ett redskap med stor demokratisk kraft.

Från de styrande politikerna i stan har inte hörts mycket till reaktioner. SSU har fattat vad det handlar om, att det här är en opinion som är värd att ta på allvar, och vill att Tivoli ska stå kvar orört. Så bra!

Allt annat är orimligt. Att först riva Färjestationen och sen bygga upp den på en annan plats där den ska se gammal ut är fusk.