Svenskarna vill inte att vi säljer vapen till diktaturer

10 mars, 2012 klockan 16:54

Åtta av tio svenskar vill inte att Sverige ska exportera vapen till diktaturer, avslöjade en opinionsundersökning som SVT publicerade på fredagen. Varför då? Därför att det strider mot vår grundläggande uppfattning om nationell identitet.

Sverige var ingen kolonialmakt. Vi var länge alliansfria och Sverige lyckades under 1900-talet stå utanför de båda förödande världskrigen.Våra politiker förespråkade konfliktlösning genom förhandlingar och Förenta Nationerna, inte med våld och vapenmakt.

Göran Persson blev den statsminister som först iögonfallande bröt mot den traditionen. Persson hyllade Nato 1999 mitt under organisationens pågående bombningar av Serbien och Kosovo, i strid mot både FN och Natostadgan. Snart stred svenska soldater i Afghanistan under Natobefäl i ett klassiskt kolonialkrig.

Persson ledde en stor delegation till Sydafrika, vars syfte var att sälja svenska stridsflygplan genom att slå mynt av Sveriges goodwill i landet för det långvariga stödet i kampen mot apartheid. På bilden syns Persson med Sydafrikas president Thabo Mbeki.

Regeringen Reinfeldt-Bildt har gått ännu mycket längre i de här sammanhangen. Att folkmajoriteten inte vill att Sverige ska gå med i Nato struntar man i. Detsamma gäller vapenexporten. De etiska värdena är för länge sedan skrotade, allt som räknas är ekonomiska värden.

Sten Tolgfors talade under sin presskonferens på fredagen om att vapenexporten skulle möjliggöra för Sverige att föra en dialog med Saudiarabien om mänskliga rättigheter. Det lät yrvaket och inte ett dugg trovärdigt. Min förhoppning är att Tolgfors snart har gjort sitt som minister.

Men frågan om vapenexporten handlar inte bara om några ministrars trovärdighet. Politiker från de flesta  partierna har varit inblandade och blivit medskyldiga, om än i vissa fall till följd av tystnadsplikten.

Tystnaden kring den snabbt ökande svenska vapenexporten och omorienteringen av försäljning till länder med stort demokratiskt underskott har länge varit bedrövligt. Jag minns när förre ärkebiskopen K G Hammar i januari 2010 i Helsingborg engagerat talade mot vapenexport. Då debatterades vapenexporten nästan inte alls.

Den tystnadens korthus har den gångna veckan fallit samman med ett väldigt brak, tack vare SR-journalisternas avslöjanden. De måste följas av en öppen debatt om vapenexporten.

Ska Sverige verkligen fortsätta att vara det land i världen som exporterar mest vapen per capita? Varför är länder som Thailand och Saudiarabien våra största kunder? Varför säljer vi vapen till det instabila Pakistan?

Nästa fråga borde bli att öppet diskutera Sveriges krig i Afghanistan och vårt förhållande till Nato.

 

Dela

Bildts hägringar och Tolgfors bekännelse

9 mars, 2012 klockan 10:22

Carl Bildt, ytterst ansvarig för svensk utrikespolitik, har ingen känsla för allvaret i den kritik som nu riktats mot Sveriges vapenaffärer med diktaturen Saudiarabien. I sin blogg ”Alla dessa dagar” raljerar han:

Om ett annat land sluter ett avtal med Sveriges regering skall man kunna lita på att detta gäller även om den partipolitiska sammansättningen på regeringen förändras. (6.3)

Ekots upphetsning om avtalet med Saudiarabien från 2005 bygger på en tydligt skruvad bild av verkligheten. (7.3)

Och någon “missilfabrik i öknen” har det aldrig varit tal om. Ekot har på den punkten drabbats av en hägring. (8.3)

Alla dessa dagar då den svenska vapenexporten till Saudiarabien ifrågasatts och diskuterats ägnar inte Bildt en tanke åt de grundfrågor det handlar om.

Varför har Saudiarabien blivit näst största kund åt den svenska vapenindustrin, när landet är djupt odemokratiskt och saknar all respekt för grundläggande mänskliga rättigheter? Varför har regeringen försökt dölja planerna på en svensk vapenfabrik i Saudiarabien genom att acceptera miljardaffärer genom ett bulvanföretag?

I dagens Svenska Dagbladet erkänner försvarsminister Sten Tolgfors sent omsider att han varit informerad om både vapenfabriken och bulvanföretaget redan 2010. Kan vi ha kvar en försvarsminister som agerar så?

Svenska Freds kräver nu att all svensk vapenexport till Saudiarabien avbryts. Skriv under en misstroendeförklaring mot den svenska vapenexporten här.

 

 

 

 

 

 

Dela

Vapenexporten en skamfläck för Sverige

7 mars, 2012 klockan 12:06

Sten Tolgfors har som Sveriges försvarsminister gjort sig känd som en krigshök och vapenfettischist. Naturligtvis har han inga kommentarer på frågor från Sveriges Radios Ekoredaktion som nu avslöjat skandalösa förhållanden då det gäller den myndighet som ska tillse att svensk vapenexport fungerar efter regelverken, ISP, Inspektionen för strategiska produkter. ISP:s generaldirektör Andreas Ekman Duse har deltagit i förhandlingar med den saudiska beställaren av en väldig vapenfabrik, en mångmiljardaffär.

I realiteten tycks Ekman Duse ha värderat olika alternativ och till och med lämnat en ”preliminär positiv bedömning” av vapenaffären.

Detta trots att det i ISP:s riktlinjer för att godkänna försäljningen heter att ”Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas”.

Regeringen har numera lämnat över ansvaret för bedömning av vapenaffärer till IPL. Och IPL sitter med och förhandlar. Dessutom har en annan myndighet FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, arbetat för att genomför försäljningen via ett bulvanföretag, uppenbarligen för att slippa insyn. Så där kan det ju inte bara gå till i ett land vars regering vill utge sig för att arbeta i en demokratisk anda.

Sverige har blivit ett av de länder som exporterar mest vapen i världen per capita. Det är lika obehagligt som häpnadsväckande. Största kund är numera Thailand som 2011 köpte vapen för över tre miljarder kronor. På andra plats kommer Saudiarabien, vars räkning för svenska vapen förra året uppgick till 2869 miljoner. Dessa länder står tillsammans med Indien, Pakistan, och Förenade Arabemiraten för 60 procent av vapenköpen från Sverige.

Och Tolgfors kommenterar inte, tar inget ansvar. Generaldirektör Ekman Duse kommer gissningsvis att bli syndabock och få se sig om efter ett annat jobb. Det borde också gälla den ytterst ansvariga handelsminister Ewa Björling och förstås Sten Tolgfors.

Nu höjs allt fler röster mot de osmakliga turerna. I går ifrågasatte folkpartiledaren Jan Björklund den saudiska vapenfabriken. I dag skriver Aron Modig, ledare för KDU, kristdemokraternas ungdomsförbund, på debattsajten Newsmill att det är ”förkastligt att Sverige gör vapenaffärer med Saudiarabien”. I dagens Svenska Dagbladet skriver SSU:s Mattias Kristersson och Gabriel Wikström att det är helt ”oacceptabelt att Sverige bistått Saudiarabien med vapen i ett helt decennium” och att ”Vapenexporten är en skamfläck för Sverige”.

Förhoppningsvis leder radions avslöjanden till att förutsättningarna för svensk vapenexport omprövas totalt. Efter den arabiska våren beslöt riksdagen i maj förra året blocköverskridande att ge regeringen i uppdrag skärpa förutsättningarna för vapenexport till diktaturer. Sedan dess har ingenting hänt. Ewa Björling har som svar på en fråga i riksdagen sagt att hon har som ambition att tillsätta en utredning under våren. Under tiden har den arabiska våren övergått i en blodig vinter.

I en debattartikel för några veckor sedan (SvD 23/2) skrev Svenska Freds ordförande Anna Ek och föreningens politiske ordförande Rolf Lindahl att ingen tar ansvar för den svenska vapenexporten och att ”konsekvenserna får de som kämpar för frihet i de diktaturer Sverige beväpnat ta”.

Varför ska Sverige överhuvudtaget exportera vapen, exportera död och lidande, frågar jag mig.

 

 

 

 

Dela

Ny svensk vapenexportskandal i Irak

17 februari, 2012 klockan 18:04

Svenska vapen har hamnat i händerna på legoknektar i krigets Irak, skriver tidskriften Etc i senaste numret. Det handlar om amerikanska soldater som bytt svensktillverkade pansarskottet AT4 mot sprit och kubanska cigaretter till privata amerikanskägda säkerhetsbolag som tagit över många uppgifter i Irak. Detta strider mot exportavtalet mellan Sverige och USA.

AT4, tillverkat av Saab Bofors Dynamics, har enligt Etc under det senaste decenniet använts av olika säkerhetsbolag i Irak, också det ökända Blackwaters, som förlorade kontraktet med USA:s utrikesdepartement 2009 efter att två år tidigare misstänkts för att ha dödat 17 civila irakier i Bagdad. Det företag som nu figurerar, Triple Canopy, har tagit över många av Blackwaters uppgifter. USA har för att säkra amerikanska intressen byggt världens största ambassad i Bagdad. En armé av 5 000 legoknektar svarar för säkerheten.

För tre år sedan avslöjades att samma vapen som sålts till Venezuela hamnat hos Farc-gerillan i Colombia. 2010 fann brasiliansk polis tio svenska AT4 hos knarkligor i Rio de Janeiro.

Andreas Gustavsson, chefredaktör på Etc, skriver på SVT-debatt om vapenskandalen och berättar också hur den brutala regimen i Bahrain fick sin senaste leverans i oktober 2011, ett halvår efter det att jasminrevolutionen krossats.

Bilden en amerikansk soldat i Irak avfyrar en AT4.

Svenska Freds ordförande Anna Ek skriver i sin blogg att avslöjandet enligt regelverken borde innebära att all vapenexport till USA omedelbart avbryts.

Under förra decenniet, 2001 – 2010, uppgick den svenska krigsmaterielexporten till närmare 90 miljarder kronor. 2010 exporterade Sverige krigsmateriel till 63 länder för 13,7 miljarder kronor, den högsta summan någonsin. En tredjedel av exporten gick till ickedemokratiska länder. Utslaget per capita är Sverige världens största vapenexportör, 1500 kr per svensk.

När det gäller biståndet minskar Sverige antalet mottagarländer för kontrollens skull heter det. Vapenexporten bedrivs  på desto mer lösa boliner.

Sverige bidrar till krig mer än de flesta länder, det känns vedervärdigt. Jag tänker på förre ärkebiskopen K G Hammar som engagerat sig mot svensk vapenexport. När han på Martin Luther King-dagen 2010 talade på bibblan i Helsingborg ville han att alla riksdagspolitiker skulle deklarera sin ställning i frågan, så att väljarna skulle kunna kryssa bort krigshetsarna. Det kunde ha gjort en skillnad.

 

 

Dela

Något är ”bofors” med Saab

26 september, 2011 klockan 10:26

Efter Bofors skandalösa mutaffärer i Indien föddes ett nytt ord på hindi. ”There is something bofors with it” kom att betyda att det är något skumt med saken.

Nu hoppas Saab på att bli ny storleverantör till den indiska militärmakten, rapporterar SR:s ekonomieko. Den indiska försvarsbudgeten förväntas växa med 50 procent till 300 miljarder kronor 2015, vilket betecknas som ”ett gyllene tillfälle” för svensk försvarsindustri och särskilt för Saab.

Indien är i dag en snabbt växande ekonomi. Ändå lever en stor andel av befolkningen fortfarande under fattigdomsgränsen. Ska svensk industri verkligen medverka i militariseringen av Indien?? Och är Saab annorlunda än Bofors? Lars Ångström, tidigare miljöpartistisk ledamot i försvarsutskottet, påminner om att Saab är under utredning för anklagelser om mutor i samband med svensk vapenförsäljning till Sydafrika.

Oscar Arias Sánchez, tidigare president i Costa Rica, fick 1987 Nobels fredspris. Han har sagt att den internationella vapenhandeln …

”… underbygger krig, brottslig verksamhet och etniskt våld; destabiliserar nya demokratier, blåser upp militärbudgetar på bekostnad av vård, utbildning och grundläggande infrastruktur.”

Dela

FN-embargo slutet för vapenhandlarnas julafton?

26 februari, 2011 klockan 11:08

IDEX 2011 avslutades i veckan i Abu Dhabi, IDEX, ja, The International Defence Exhibition and Conference, alltså en vapenmässa för att sälja de senaste vapenmodellerna. Bland de 900 utställarna fanns ett tiotal svenska företag. Samtidigt som Gaddafi skjuter mot sitt eget folk – med vapen made i west – gör vapenföretagen en säljoffensiv i Mellanöstern, under beskydd av Förenade arabemiratens president och överbefälhavare, His Highness Sheikh Khalifa Bin Zayed Al Nahyan.

Malmöföretaget Aimpoint uppfann lasersiktet, som placerar en röd prick på offret och gör det lättare för skytten att träffa rätt. Björn Lindahl skriver i en krönika i Svenska Dagbladet att Aimpoints slogan ger honom dålig smak i munnen efter rapporterna om att prickskyttar skjutit mot demokratidemonstranterna i Tripoli:

”We have done the science, you pull the trigger.”

Brittiska företag har exporterat pansarfordon till Libyen och tränat upp libyska poliser i hur man kontrollerar folkmassor, skriver Björn Lindahl, som också påminner om att Frankrike exporterade sju ton tårgas till Tunisien bara två dagar innan diktatorn Zine el-Abidine Ben Ali flydde landet den 14 januari.

Sverige har bidragit till ”stabiliteten” i arabvärlden (med Carl Bildts formulering) genom omfattande vapenexport till i synnerhet diktaturerna i Egypten, Saudiarabien och Tunisien. Under 2009 översteg värdet av den svenska vapenexporten till världens diktaturer 1,5 miljarder kronor. Sverige är i förhållande till folkmängden ett av de länder i världen som exporterar mest vapen. Hur har det kunnat bli så??

”Ligger det verkligen i vårt intresse att stödja förtryckande regimer där det är olagligt att kritisera makten?”, skrev i Svenskan i januari Yasri Khan, ordförande för Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, Elisabeth Lundgren, generalsekreterare i Kristna Fredsrörelsen och Klas Corbelius, ansvarig för vapenexportfrågor i Broderskap – Sveriges Kristna Socialdemokrater.

FN:s säkerhetsråd väntas under lördagseftermiddagen svensk tid sent omsider fatta beslut om sanktioner mot Libyen, däribland också ett vapenembargo. EU grubblar på frågan över helgen. Kontrakten från IDEX i Abu Dhabi är förstås klara innan dess.

Dela