Svenskarna vill inte att vi säljer vapen till diktaturer
Åtta av tio svenskar vill inte att Sverige ska exportera vapen till diktaturer, avslöjade en opinionsundersökning som
SVT publicerade på fredagen. Varför då? Därför att det strider mot vår grundläggande uppfattning om nationell identitet.
Sverige var ingen kolonialmakt. Vi var länge alliansfria och Sverige lyckades under 1900-talet stå utanför de båda förödande världskrigen.Våra politiker förespråkade konfliktlösning genom förhandlingar och Förenta Nationerna, inte med våld och vapenmakt.
Göran Persson blev den statsminister som först iögonfallande bröt mot den traditionen. Persson hyllade Nato 1999 mitt under organisationens pågående bombningar av Serbien och Kosovo, i strid mot både FN och Natostadgan. Snart stred svenska soldater i Afghanistan under Natobefäl i ett klassiskt kolonialkrig.
Persson ledde en stor delegation till Sydafrika, vars syfte var att sälja svenska stridsflygplan genom att slå mynt av
Sveriges goodwill i landet för det långvariga stödet i kampen mot apartheid. På bilden syns Persson med Sydafrikas president Thabo Mbeki.
Regeringen Reinfeldt-Bildt har gått ännu mycket längre i de här sammanhangen. Att folkmajoriteten inte vill att Sverige ska gå med i Nato struntar man i. Detsamma gäller vapenexporten. De etiska värdena är för länge sedan skrotade, allt som räknas är ekonomiska värden.
Sten Tolgfors talade under sin presskonferens på fredagen om att vapenexporten skulle möjliggöra för Sverige att föra en dialog med Saudiarabien om mänskliga rättigheter. Det lät yrvaket och inte ett dugg trovärdigt. Min förhoppning är att Tolgfors snart har gjort sitt som minister.
Men frågan om vapenexporten handlar inte bara om några ministrars trovärdighet. Politiker från de flesta partierna har varit inblandade och blivit medskyldiga, om än i vissa fall till följd av tystnadsplikten.
Tystnaden kring den snabbt ökande svenska vapenexporten och omorienteringen av försäljning till länder med stort demokratiskt underskott har länge varit bedrövligt. Jag minns när förre ärkebiskopen K G Hammar i januari 2010 i Helsingborg engagerat talade mot vapenexport. Då debatterades vapenexporten nästan inte alls.
Den tystnadens korthus har den gångna veckan fallit samman med ett väldigt brak, tack vare SR-journalisternas avslöjanden. De måste följas av en öppen debatt om vapenexporten.
Ska Sverige verkligen fortsätta att vara det land i världen som exporterar mest vapen per capita? Varför är länder som Thailand och Saudiarabien våra största kunder? Varför säljer vi vapen till det instabila Pakistan?
Nästa fråga borde bli att öppet diskutera Sveriges krig i Afghanistan och vårt förhållande till Nato.









