Bradley Manning förbrytare eller hjälte?
Bradley Manning var bara 22 år när han läckte hundratusentals dokument, till
whistleblower-webbsidan Wikileaks. Nu har rättegången mot honom inletts i USA, efter det att han tillbringat det mesta av 18 månader i total isolering. Någon verklig rättegång är det inte fråga om ännu, endast inledande förhör i en militärdomstol på en militärbas.
För sitt mod riskerar han att dömas till livstids fängelse, anklagad för att läckt amerikanska statshemligheter och för att ha ”hjälpt fienden”. Högljudda debattörer har krävt dödsstraff för ”landsförrädaren”.
Manning mördade ingen, skriver demokratiaktivisten Charles Davis på den arabiska tevestationen al-Jaziras webbsida. Det var Manning som offentliggjorde den kusliga videon med helikopterattacken i Bagdad 2007, då 12 obeväpnade personer slaktades, däribland två Reutersjournalister. Hade Manning i stället varit den som höll fingret på avtryckaren uppe i Apachehelikoptern hade han inte behövt stå till svars för sin handling, skriver Davis.
Hade Manning gett order om den missilattack i Jemen som 2009 mördade 14 kvinnor och 21 barn hade han inte heller ställts inför rätta, ingen skulle ha känt till hans namn. Men genom att offentliggöra dokument om dessa och många andra grova amerikanska krigsförbrytelser har han väckt rättfärdig opinion mot de amerikanska krigen och mot övergrepp och mord på civila.
Det är ingen tillfällighet att Daniel Ellsberg, som 1971 offentliggjorde Pentagondokumenten om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam, nu ger Bradley Manning sitt helhjärtade stöd.
Både Ellsberg och Manning är modiga visselblåsare och individer som hjältemodigt och med ickevåld stått upp mot krigets vanvett.














