Alla har de varit små
Fridhems folkhögskolas skrivarlinje: Svar till:
SVAR TILL:
Årsbok från Fridhems folkhögskolas skrivarlinje
BOKEN.
Antologier är omöjliga böcker. När medvetandet väl assimilerat sig med en röst, ett språkligt rum, så bryts kommunikationen och något annat kommer. Ett format som passar radio, inte litteratur.
Men antologiformen är ibland ett nödvändigt ont, t ex när det gäller årsböcker från skrivarskolorna. Där kan antologin dessutom fungera som ett röntgenblad för skolans pedagogiska attityd. En del exempel sista åren, från landets mest etablerade skolor, avslöjar kompetens men viss konformistisk ängslighet, hur eleverna så gärna vill skriva såsom det förkunnas i litteraturteorin à la mode. Men så finns andra exempel, där femton-sexton skrivande människor isolerade på internat, lämnar något mer oväntat efter sig, även om kvaliteten kanske är ojämnare.
Svar till: heter senaste bidraget från Fridhems Folkhögskola, med poesi och prosa av i allt sexton författare, nio kvinnor och sju män. Prosaisternas alster visar att skolan undervisar väl i litterär gestaltning. Marcus Utterströms novell Fabriken, ett morddrama bland tvångsövertidsarbetande på en fabrik, och Sandra Raths novell Bästisar, som imponerande trovärdigt anlägger ett barns perspektiv på ett våldtäktsdrama, är båda välberättade historier. Men samma texter visar också att man på skolan talar mindre om att få till politiskt verkningsfull text; här är för enkla poler, även om vi får ett politiskt korrektare "vi och dom", när "dom" kan tillskrivas "makten" eller "staten".
En av bokens mest etiskt drivna författare skriver följdriktigt inte direkt politiskt, utan en ytterst genusmedveten men mjuk kärlekslyrik. I Emelie Anderssons dikter är det ofta omöjligt att se om jaget riktar sig till en man eller en kvinna.
En av bokens mest fullutvecklade poeter, Andreas Lovén, skriver vad som liknar vittnesdikt av en FN-soldat. Motsvarande karghet syns i språket; Lovén skyr militant all annan skönhet än den att försöka koncentrera en moralisk sanning. Metaforer undviks, och trots den traditionella formen med separat betitlade dikter på två, tre eller fyra strofer, lider dikten sällan av att för tydligt vara "dikt"; att formen är förutbestämd för varje scen.
Formellt intressantare men en mindre färdig författare är Federico Rodriguez Moreno, vars branta stil när den fungerar som bäst lockar till termer som neoexpressionism. Kan han koncentrera det mer, samt sovra mer tematiskt, och undvika den tendens till ståuppkomikkliché som syns i den så kallade "invandrarlitteraturen"; villfarelsen att man som ung författare uppväxt med invandrarföräldrar i storstadsförort hela tiden måste vara rolig och rada upp gags, lär han bli villebråd när det en dag letas arvingar till sådana som Johannes Anyuru och Jonas Hassen Khemiri.
Hos bokens mest kompetenta poet, Erika Kamlert, kan det se ut såhär:
Han kom över himlen och havet
vinden och vågorna slog
allting vill att vi stannar
ljuden - en långsam andning över horisonten
ljuset - saltets gnistrande reflexer
längtan ligger med ansiktet neråt
i vattnet som vandrar
Det är vackert anlagda kontraster, även om den höga position jaget intar prövades redan av Edith Södergran för hundra år sedan. Och även om det drastiska, religiösa begäret som andra dikter uppvisar, ekar Christine Falkenland, är Kamlert, helt välförtjänt, nog nära en egen utgivning.
Samlingens mest respektlösa talang heter Linda Eliasson. Hennes framtidsdystopi Kapslarna visar att man kan skriva berättande prosa utan att följa alla regler. Språkligt liknar hon en Ida Börjel på syra som börjat skriva science-fiction; neologismer, logiska krokvägar och semantisk galenskap i hejdlöst roliga fotnoter, och hennes karuselliskt svindlande rumsbeskrivning drar jag mig inte för att jämföra med Kafka. "Någonsin försökt nysa med öppna ögon? Det är omöjligt", säger hon någonstans. Man får väl invänta en nysning för att kolla men att Eliasson själv behärskar att kombinera något absolut spontant med en skärpt överblick, står klart redan. Må hon behålla lust att utveckla det!
Henrik Petersen
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus