Sista resan till Phnom Penh
Olof Broddesson läser Jesper Huors svanesång överen förlorad far, "Sista resan till Phnom Penh".
Jesper Huor: Sista resan till Phnom Penh
Ordfront
Utkommer i dag
BOKEN.
Bland alla massgravar vid Choeung Ek -- Killing Fields -- där ben fortfarande sticker upp lite varstans står också ett stort, gammalt träd. Barken på det ser ut att ha gnagts av. Det har den inte. Det står för sig själv och intill finns en skylt med en kortare text, knaggligt översatt till engelska och franska. Där står: Här dödades spädbarn genom att soldater slungade deras skallar mot stammen. 31-årige Jesper Huor har stått vid trädet flera gånger.
Han åkte till Kambojda första gången 1999 för att söka sin fars öde. Först när han fann det bestämde han sig för att skriva en bok om honom. Jespers författardebut är dock lika mycket ett journalistiskt forskningsarbete som ett personporträtt -- ett idogt letande efter människor, dokument och bilder.
Jesper föddes i Berlin 1975 men flyttade två år gammal tillsammans med sin mamma Marit till Stockholm. Det är också i Sverige Jesper får sina första minnen, åren i Berlin minns han inget av. Jesper visste vem hans pappa Someth var. Vad han gjorde, eller om han överhuvudtaget gjorde någonting -- han kunde lika gärna vara död -- visste han inte. Det visste inte heller Marit.
Someth kom från en välbärgad familj i Phnom Penh, hans pappa var läroboksförfattare och hade ett gott rykte. Someth var ett av 13 syskon. I slutet på 60-talet fick han, tack vare sina lyckade studier, ett stipendium för att kunna åka till Europa och studera. Someth jublade -- han kommer att kunna skaffa sig en eftertraktad utbildning för att sedan återvända till Kambodja och hjälpa till att bygga upp landet.
Someth hade all anledning att inte stödja en revolution, med hänsyn till sin familjs situation. Men i Paris började han se på världen med andra ögon -- tidigare hade han sett världen infirån Kambodja, nu såg han Kambodja och Indokina genom världens ögon. Vietnamdemonstrationerna rasade och Someth drogs med i den blomstrande vänsterrörelsen där många andra av hans studiekamrater från Kambodja också var med. I Paris träffade Someth svenskan och FNL-anhängaren Marit och så småningom gifte de sig. Someth åkte till Nordkorea för att fortsätta studera men återvände 1974 till Sverige och Marit.
Demokratiska Kampuchea år 0 -- världen 17 april 1975. Röda Khmererna tågade in i Phnom Phen. Befolkningen jublade liksom kommunister och socialister världen över. Inbördeskriget var slut, USA ute ur Indokina. Även Someth jublade. Han befann sig med Marita i Berlin där han jobbade för Demokratiska Kampucheas ambassad. Men snart dränktes jublet i blod.
För omvärlden var Demokratiska Kampuchea stängt. Rapporter om ett skräckvälde sipprade dock fram, flyktingar berättade om massmord, svält och slavarbete. Många tog det inte på allvar, berättelserna sågs som propaganda från USA. Inte heller Someth trodde på historierna. Han stödde blint Röda Khmerernas sak, liksom hans fru Marita.
Två veckor efter maktövertagandet föddes Jesper, med mellannamnet Sereika -- vilket på kambodjanska betyder "frihet".
1977 bestämde sig Someth. Han ska åka till Kambodja för att med sin höga utbildning hjälpa den blomstrande revolutionen och att bygga upp sitt älskade Kambodja till Asiens pärla. Jesper och Maria fick inte visum. Someth hördes aldrig av igen.
Jesper Huor söker nu sin fars öde. Han har inte mycket att gå på -- alla pappans syskon utom två dog under Röda Khmer-regimen, liksom föräldrarna. Jesper vill veta vem hans far var, hur han tänkte, vad han gjorde och vad som hände honom.
Socialister världen stödde Demokratiska Kampucheas sak, däribland Jespers föräldrar. Jesper klandrar dem aldrig, han bara kartlägger strömningarna. Han dömer aldrig, han letar. Till slut hittar han vad han sökt efter. Ett kort -- inget annat -- som säger allt.
Jesper Huor har skrivit en otroligt gripande skildring av sökandet efter sin far. Sista resan till Phnom Penh är en dramatisk skildring av ett livsöde, tillika en skakande berättelse om en av 1900-talets brutalaste revolutioner.
Olof Broddesson
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus