Howard Sounes: Bukowski
Carina Waern har läst en biografi om den amerikanske författaren Charles Bukowski – den hårdkokta prosans obestridlige kung i baren.
Howard Sounes: Bukowski
Översättning Jacob Härnqvist
Teckningar av Charles Bukowski
Härnqvists bokförlag
BOKEN. En kortnovell i Charles Bukowskis "En snuskgubbes anteckningar" berättar hur en pedofil fantiserar innan han slutligen våldför sig på en liten flicka. Strax därefter blir han arresterad. Det motbjudande i att framställa en våldtäktsmans fantasi som något lockande chockade mig första gången jag läste den. Flickan framstod som en fluffig liten bakelse i mannens hjärna. Senare har det slagit mig att novellen bygger på en djärv psykologisk insikt. Inte bara i beskrivningarna av "the dark side of life" utan också i litterär mening bröt Bukowski ny mark redan när han i mitten av 1940-talet började publicera sig i olika litterära tidskrifter i USA. Nyenkelhet och "dirty realism" var således något han sysslade med redan för sextio år sedan.
Detta är en slutsats jag drar efter läsningen av Howard Sounes biografi över Bukowski. Boken punkterar på ett avgörande sätt bilden av Bukowski om en proletärförfattare, uppvuxen i slummen som kom direkt in från gatan till den litterära världen utan skolning eller uppfostran. Enligt Sounes utmärkte sig Bukowski redan i de tidiga tonåren – i junior high school – genom sitt uppsatsskrivande. Precis som Bob Dylan, som Sounes också skrivit en biografi om, satt Bukowski ensam på sin kammare och filade på sina verser.
I övre tonåren läste Bukowski mycket för att råda bot på sin ensamhet – Sinclair Lewis, John Dos Passos, Ernest Hemingways tidiga noveller, Turgenjev, Dostojevskij, Hamsun och Céline. "Svält", "Anteckningar från ett källarhål" och "Resa till nattens ände" hörde till hans favoritböcker och sämre inspirationskällor kan man faktiskt ha.
Den författare som hade den absolut största betydelsen var en hårdkokt 40-talsförfattare vid namn John Fante som med romanen "Ristat i damm" fullständigt kom att prägla Bukowskis avskalade stil med korta kapitel; en bok som handlade om en blivande författare vid namn Artur Bandini, son till invandrade föräldrar som känner sig utestängd från samhället.
Inspirerad av Fante började Bukowski odla sin outsiderposition; den befrämjade hans skrivande.
Bukowskis föräldrar träffades i Anderlecht i Tyskland efter första världskrigets slut. Fadern hade tyskt påbrå och hade varit sergeant i den amerikanska ockupationsarmén, modern var en lokal sömmerska. De gifte sig 1920 och i augusti föddes Charles, döpt till Heinrich Karl Bukowski. Då den tyska ekonomin rasade samman 1923 såg fadern ingen annan utväg än att återvända till USA.
Familjen Bukowski bodde i en enplansvilla i ett stillsamt medelklassområde i Los Angeles, som på 1920-talet var paradisiskt obefläckad av smog från biltrafiken och det växte apelsinträd mellan boulevarderna. Ytterdörrarna brukade man hålla olåsta och barnen kunde själva cykla till stranden för att bada. De yttre omständigheterna var alltså allt annat än sumpiga i Bukowskis barndom. Att han ändå beskriver den som glädjelös och skrämmande beror på att fadern slog honom, han var också mobbad på grund av moderns tyska brytning och sin egen provocerande prudentliga klädsel; sammetsbyxor och krusad krage(!). Bukowski var dessutom dyslektiker och till råga på allt hade han så svår tonårsacne – acne vulgaris – att han måste läggas in på sjukhus.
Efter avslutad high school fick Bukowski ett stipendium för att studera journalistik, ekonomi och samhällsvetenskap vid ansedda Los Angeles City College.
Efter ett och ett halvt år hoppade Bukowski av på grund av leda och otillräckliga studieresultat. Hans far blev rasande när han att upptäckte att Bukowski skrev berättelser i stället för akademiska uppsatser på den skrivmaskin han köpt till sonen, slängde ut densamma tillsammans med manuskripten och Bukowskis kläder på gräsmattan. Bukowski flyttade hemifrån med buller och bång och försörjde sig på tillfällighetsjobb samt som brevsorterare på posten fram till 49 års ålder 1969 då hans förläggare garanterade honom en månadslön och han hade att arv från sin far att luta sig mot.
Bukowski var på många plan en mycket ordentlig person, kanske har det något med hans tyska påbrå att göra. Han betalade alltid sina räkningar i tid, skaffade sig aldrig skulder och tog inga lån. Han skötte underhållet till sin dotter till punkt och pricka, var en hängiven far och dottern talar i boken i mycket positiva ordalag om sin far – som en människa som hon alltid kunde lita på; en far som framstår som en dröm för en handläggare på den svenska försäkringskassan.
Vad Bukowski inte skötte var sin egen fysiska hälsa; han kunde också bli våldsam mot de kvinnor han levde med om han blev svartsjuk och han var arrogant och oförskämd mot människor han inte gillade. Sounes menar att Bukowskis scenframträdande var de första punkframträdandena; han hånade och bespottade publiken som jublade och han bar sig skandalöst åt i fransk teve i litteraturprogrammet "Apostrophes".
Howard Sounes uppehåller sig sedan mycket vid Bukowskis kvinnoaffärer vilka spelade en mycket stor roll för hans författarskap. Bukowski började dricka hårt redan i 25-årsåldern men var fysisk oskuld fram till 27 och vid 50 års ålder hade han bara umgåtts med tre olika kvinnor. I takt med den litterära berömmelsen blev de desto fler.
Bukowski hade också ett förhållande till filmvärlden. Han skrev manuskriptet till filmen "Barfly" (som handlade om honom själv och där han spelades av Mickey Rourke), var nära vän med Sean Penn, hans favoritfilmer var allt av Kurosawa samt Davids Lynchs debutfilm "Eraserhead". Efter en tids sjukdom i tbc dog slutligen Bukowski i leukemi 1993 och efterlämnade en smärre förmögenhet till sin sista fru.
Sounes bok bygger på en blandning av brev, textutdrag och personliga intervjuer och han har lyckats sammansmälta detta till en helgjuten, välskriven och lättläst berättelse som Jacob Hörnqvist översatt till en högst njutbar svenska. Här finns också mycket tidigare opublicerat bildmaterial. Till varje kapitel finns en originalteckning av Bukowski själv samt en utförlig källförteckning. Bukowski är kanske framför allt en högtidsstund för alla Bukowskiälskare men också av stort intresse för alla litteraturintresserade.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus