Fria underjordiska kopplingar
Bildmaterial
Forum - källaren det händer i.
Håkan Rehnberg: "Handen för ansiktet"
Ola Billgren: Ansiktet IV"
Annica Karlsson Rixon: "Turism #024"
Anna Bengtsson (red): Källarhändelser
Ersatz
BOKEN.
I läsningen av den på Ersatz nyligen utkomna Källarhändelser kastas man in i ett intensivt lyssnande. Man hamnar också i ett av de, vanligen ganska få, ögonblick då man lite motvilligt måste beklaga att man ändå inte bor i Stockholm. Detta drygt sjuhundrasidiga betongblock till bok skapar en särskild sorts längtan.
Forum — nutidsplats för kultur, har sedan 1989 varit en scen för kulturmöten mellan författare, filosofer, musiker, bildkonstnärer, dansare, översättare och skådespelare. Antologin "Källarhändelser" presenterar ett urval av texter och bilder från de framföranden som tagit plats i Forums källarlokal på Sigtunagatan 14 — och dokumenterar samtidigt en vital konsthändelse. Att förlaget Ersatz tagit på sitt ansvar att på kort tid ge ut två så gedigna antologier — "Källarhändelser" föregicks av film- och poesiprojektet "Swinging with Neighbours" som kom i fjol — är bara att bejubla.
"Källarhändelser" är, med sina rått grå och källargolvslika pärmar, omöjlig att ta till sig i ett enda sjok. För något sådant är materialet alldeles för omfattande. Bortsett från att man ofta tvingas byta läsställning under bokens rent fysiska tyngd, så får man också upprätta några mentala lässtrategier — prova att angripa textmassan från olika håll, ofta göra små informationssmältningspauser, sedan försjunka igen. Här finns så många guldkorn att man emellanåt tappar andan.
Det ligger en air av åttiotalsestetik över "Källarhändelser". Och det är, ska jag upptäcka, väldigt skönt. Poeter som Stig Larsson, Katarina Frostenson och Ann Jäderlund samsas med essäister som Carin Franzén, Anders Olsson och Horace Engdahl. Och kvällarnas teman kan vara Röst, Freud, Stagnelius, Ansiktet, Eros och Orfeus. Man upptas mindre av frågan kring huruvida preferenserna är ”högkulturella” eller ej, och mer av de fria och eklektiska stilgreppen, genrernas och uttryckens skavning mot och utbyte av varandra.
Forums konstnärlige ledare Jean-Claude Arnault beskriver i förordet sin föresats att sammanföra många olika konstformer och ”låta dem leva enskilt och samtidigt, vara suveräna och tillsammans, finnas som solitärer och belysa och befrukta varandra”. Det är en etisk hållning, som också avspeglas i antologibidragens sätt att kommunicera med varandra. Det är till exempel lätt att se kopplingar mellan idéutställningen Ansiktet, där författare och bildkonstnärer reflekterar kring bland annat blicken och den andre, och Jayne Svenungssons och Mona Vincents vackra essäer om Levinas filosofi. I denna bokvolym har de disparata aftnarnas olika bidrag funnit en plats att bli lästa i ljuset av varandra — precis som jag föreställer mig att det under en enskild Forum-kväll kan upprättas ett universum av korsläsningar och tankeförbindelser.
Många av texterna tematiserar också platsen, scenen, torget (forum) som yta för en pågående händelse — ibland skapas rena metanivåer. Som i avsnittet ”UTE - INNE”, en bild- och textdokumentation av en konst- och poesiutställning som hölls i Vasaparken i början på nittiotalet. Texter kring parken — som rum, fenomen, projektionsyta — av bland andra Ola Billgren och Birgitta Trotzig bildar en musikaliskt överlappande helhet; röster som talar med, förbi och genom varandra. De sipprar sedan in i Love Derwingers text, där han beskriver hur han som barn fick nycklarna till en kyrka och hur han nu också har nycklarna till Forum. Det han skildrar är ett rituellt rum. Magnus Florins oerhört fina essä om tystnaden och skriket hos Gombrowicz återknyter till och komplicerar bilden av torget — också som en bild för tomhet. Och sådär är det ofta i "Källarhändelser". Kopplingar upprättas mellan de olika texterna — ibland av det mer förväntade slaget, men ofta förbryllande och kittlande.
Jag kommer att tänka på Peter Handkes "Timmarna då vi inte visste någonting om varandra" — hans kanske paradoxalt nog ordlösa pjäs som skildrar människors rörelser över ett torg. Uppstannanden, hastanden, riktningar, gester. För trots att "Källarhändelser" är så rik på ord, fångar den också en sorts tystnad, eller andhämtning. Det finns både en smekning och en smärta i den tystnaden. Katarina Frostenson berör den, då hon försöker tala om det ”tredje som uppstår i skarven eller mötet mellan text, musik och bild”. Hon kallar det: ”En tanke, en stöt, en begynnelse”.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus