Jalla! Jalla!
Fyra unga kvinnor spelar huvudrollerna i arabiska Rajaa Alsaneas debut "Flickorna från Riyadh". Boken har kallats en Sex and the City från Arabvärlden — fast kanske handlar den mer om kärlek. För Carina Waern öppnar den politiska perspektiv: kvinnor måste få rätt till utbildning och arbete.
Rajaa Alsanea: Flickorna från Riyadh
Översättning Tetz Rooke
Norstedts
BOKEN. Varje vecka efter fredagsbönen i moskén cirkulerar ett e-mejl mellan en grupp prenumeranter i ett onlinenätverk på yahoo.com. Via detta brev får man under något drygt år följa fyra unga, kvinnliga universitetsstuderande i Saudiarabiens huvudstad Riyadh. De heter Gamra, Michelle, Sadim och Lamis. Författaren till dessa mejl döljer sig bakom någon av dessa pseudonymer. Som den Sheherazade som i ”Tusen och en natt” varje dag påbörjar nya sagor för att uppskjuta sin egen avrättning kommer en ny historia varje vecka som förlänger tiden innan det oundvikliga inträdet i det äkta ståndet. Detta är ramhandlingen i Rajaa Alsaneas debutroman Flickorna från Riyadh, som kallats en ”Sex and the City” från Arabvärlden. Vilket Alsanea dementerat i en norsk tidning, hävdande att hon inte skriver om sex utan om förälskelse. Vilket är minst lika förbjudet att tala om i det islamistiska Saudiarabien.
E-mejlromaner har ju funnits ett tag nu; de tycks vara en smidig ingång till författandet. Vad som inte riktigt framgår är om Rajaa Alsanea redigerat riktiga e-mejl som florerat mellan hennes vänner eller om hon konstruerat en e-mejlhistoria utifrån historier i verkliga livet. ”Varje överensstämmelse mellan personerna och händelserna i denna bok och verkligheten är fullt avsiktlig” deklarerar hon dock frankt på försättsbladet. I ett efterord berättar hon också att den flicka som är förebild för Gamra i boken valde att bryta all kontakt med henne efter bokens publicering, trots att hon använt pseudonymer. Gränsen mellan fakta och fiktion tycks alltså vara ett problem inte bara i den svenska samtidsromanen. Alsanea lät sin bror ta med manuskriptet till Beirut eftersom boken var otänkbar i Saudiarabien. I Libanon blev romanen genast en succé. Sedan dess har intresset spridit sig över hela arabvärlden och vidare till västvärlden. Den cirkulerade på piratmarknaden i Saudiarabien under en tid när den var förbjuden där. Boken har också utlöst en våg av skrivande bland unga arabiska kvinnor som vill berätta sin historia.
Här handlar det om ytterst välbeställda unga kvinnor, där föräldrarna har övernattningslägenheter i London eller Los Angeles, och där man ger varandra diamantklockor på födelsedagen. Flickor som bekostas en hög utbildning, som får studera på utländska universitet, oftast i USA. Rajaa Alsanea är själv nu bosatt i Chicago där hon studerar till specialisttandläkare.
Vi är alltså långt ifrån brutala hedersmord, tvångsgifte och kvinnlig omskärelse. Dessa tjejer verkar tvärtom på grund av familjernas ekonomiska välstånd och kulturella ambitioner kunna röra sig mer fritt i världen än en vanlig svensk flicka. Ena dagen på British Museum andra dagen på Fisherman’s Wharf.
Dock lägger traditionen starka hämningar på hur, när och var man kan träffa män. Gång efter annan finner de fyra väninnorna att männen faller till föga för släktens och traditionens krav och säger upp bekantskapen med dem just för att de är välutbildade och jämlika. Och är de lite för tillgängliga före bröllopet uppfattas detta som negativt.
De sökte en kvinna men fann en själ och blev besvikna, för att nu citera Edith Södergran som jag för övrigt tror skulle göra stor succé i Arabvärlden.
Har vi någon översättare? Tetz Rooke som översatt Rajaa Alsanea verkar var den perfekta kandidaten ty hans översättning av denna bok direkt från arabiskan är långt bättre än många originaltexter av svenska författare – ett tätt, livligt, flyhänt språk som exakt tycks fånga humorn och kvicktänktheten hos dessa unga arabiska kvinnor.
Och även om de är frigjorda så är de ändå bundna vid sin kultur och religion. Förutom hög utbildning och bra jobb vill de gifta sig lyckligt och helst med sin första stora förälskelse. I inledningen till varje kapitel citerar Alsanea kända suror ur Koranen eller kända arabiska poeter, hon citerar också klagande mejl från omvärlden som tycker att flickorna uppför sig skandalöst samt – sist men inte minst – lägger för stor vikt vid romantisk kärlek. Bara känslor är ingen god grund att bygga ett stabilt liv på får de veta. Och vem vet, den bästa kombinationen kanske är en dos arabiskt snusförnuft och en dos västerländsk romantik.
Vad som är riktigt upplyftande med ”Flickorna i Riyadh” är de politiska perspektiv den öppnar. Om vi ska undvika totalkonfrontation mellan islam och västvärlden så finns bara en väg – utbildning och arbete för kvinnor. Förr eller senare kommer de att göra sin Lysistrate, det vill säga kärleksstrejka, mot alla fundamentalistiska män som stannat i det förgångna. Jalla, jalla, let’s move! som Gamra, Michelle, Lamis och Sadim säger.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus