Klassperspektiv på samtiden
Bildmaterial
Renzo Aneröd.
Renzo Aneröd: Vildsvinet
Leopard förlag
BOKEN.
Det börjar på Kumla. Bakom galler. Han är dömd till fyra års fängelse för grov misshandel, grovt narkotikabrott och mordförsök. Det är snart muck. Zanko är tjugotre år och ska återvända till Gårdsten, en av Göteborgs förorter. Zanko Bekas är kurd. Han är också gängledare, redan en driven och fruktad förbrytare.
När han återvänder hem tycks ändå inte allt vara som det ska. Något gnager inom Zanko. Han har svårt att återuppta sitt gamla liv. Något, han vet inte riktigt vad, tar emot. Men gänget väntar på honom. Kardo, bästa vännen, har hållt ställningarna åt Zanko och skött den kriminella ruljansen. Muhammad, som kom ut från fängelset två år före Zanko, har däremot vänt sig till religionen, upptäckt Allahs allmakt och följer nu Profetens påbud.
Zankos familj oroar sig över hans sätt att leva. Egentligen är det nog så att de skäms för sin son och hans laglösa leverne. Systern Dilsa går fortfarande i skolan. Hon är sexton år och bedövat nykär i Quang. De smyger sig undan, rädda för att någon ska förstå att de är tillsammans. Zanko varnar henne. ”Har du en pojkvän ligger du illa till. Fattar du?”
Mitt i denna hemsökta vardag i ett Sverige strax runt hörnet börjar Renzo Aneröds roman Vildsvinet. Det är hans andra roman. Debuten skedde med den övertygande ”Löftet” som kom för tre år sedan. Renzo Aneröd skildrar ett förortsliv utan villor och amorteringar, kemiskt fritt från medelklassens gulliga neuroser, ingredienser som annars tycks vara obligatoriska i svenska samtidsskildringar. På så sätt är han en den nya tidens arbetarförfattare. Scenen är förorten. Tidens verkliga underklass är invandrad och klämd mellan svensk frisläppthet och hemlandets traditionella värderingar och strikta krav.
Renzo Aneröd undviker att fälla domar. Han berättar. Men genom att röra sig utmed en ganska förutsägbar värdeskala, ofta lite ängslig i sin politiska korrekthet, blir resultatet ändå moralistiskt på ett typiskt sätt. Det förtar dock inte romanens värde.
De slitningar den alltmer råbarkade Zanko genomlider, valet mellan familjen och gänget, kärleken eller tron är laddade av klassfrågor, underlägsenhetskänslor, religiös intolerans, revanschism och en rejäl portion testosteronstinn stupiditet. Systern Dilsas frigörelseförsök från familjens – särskilt Zankos – värderingar och förtryck är både envisa och målmedvetna. Motsättningarna mellan Zanko och Dilsa blir snabbt alltmer tillspetsade.
”Vildsvinet” är att karakterisera som en socialpolitisk roman. Den behandlar ett ämne som inte har stått direkt högt på den litterära dagordningen, även om romaner från förorterna länge efterlysts. Här finns, precis som i den traditionella arbetarlitteraturen av Ivar Lo-Johanssons sort, såväl tendens som avsikt. Renzo Aneröd vill gestalta de svåra motsättningar som invandrare möter i vardagen. De slitningar, de hårda krav och krävande förväntningar de utsätts för från många håll, krav som hämtat näring från skiftande värdesystem. Hur snudd på ofattbart svårt det är att leva upp till de olika roller de ska fylla.
Renzo Aneröds ”Vildsvinet” är utan tvekan en angelägen roman. Den vill något. Den har något att säga. Det räcker långt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus