Osmakligt och oseriöst
Bildmaterial
Paulo Coelho.
Paulo Coelho: Häxan från Portobello
Översättning Jens Nordenhök
Bazar
BOKEN.
Den förste som talar är Heron Ryan. Han är journalist. Han skulle skriva en kritisk artikel om Dracula och for därför till Transsylvanien. I stället blev han förälskad i Athena, denna moderna häxa.
Sedan höjer skådespelerskan Andrea McCain rösten. Hon avskyr Athena innerligt, hon känner sig lurad. Hon litade på Athena, trodde att hon skulle få vägledning in i magins svårtolkade värld. Den tredje rösten tillhör Deidre O’Neill, kallad Edda och läkare till vardags, och något av en vägvisare i de fördolda kunskaperna åt Athena. Sedan tar en ”siffermystiker” till orda. Och sedan…
Det är som en stor kör av röster. En kör som förvandlas till en ettrig bisvärm som efter ganska få sidor känns som en bandsågsaktig tinnitus inne i läsarens arma skalle. Som ett högt, vasst ljud i skallen som vägrar att tystna.
Den brasilianske succéförfattaren Paulo Coelho utkommer med ytterligare en bok på svenska. Titeln är Häxan från Portobello, oklanderligt översatt av den skicklige Jens Nordenhök. Förlaget tycks tryggt luta sig mot faktumet att kvantitet är ett troget försäljningsargument. På en av bokens flikar upplyser de om att Paulo Coelho sålt i över nittiotvå miljoner exemplar, utkommit på sextiofem språk i etthundrafemtio länder.
Och på ett sätt kan man hålla med. Det går sannerligen inte att sälja den här boken för dess litterära kvaliteters skull. Språket är stumt. Handlingen hoppigt ostrukturerad och saknar gestaltning. Tankarna illa tänkta. Det är en salig sörja av osmält ockult trams. Häxan, som för dramatikens skull kommer från Draculas hemtrakter, ska symbolisera den starka kvinnan. Hon står i kontakt med det ”ursprungliga” – vad det nu är? Apan djupt inne i oss, kanske?
Det är även svårt att ta den åsiktstrendige och aerodynamiske Paulo Coelho på allvar i rollen som en sorts svullen feminist. Gud är en kvinna. Gud är den stora modern, ”Gaia”. Kvinnor som vill tillbe gudomen kan göra det genom ”tystnaden eller vardagssysslorna – som att följa ditt barn till skolan, laga middag, sköta hemmet. Allt är tillbedjan”.
Så praktiskt! Middagen står på bordet, och Gud Moder som i himmeln bor är blidkad.
Paulo Coelhos ohejdade flirt med nyockultism och antirationella strömningar är utan tvekan både osmaklig och oseriös. Resten av boken är sliskig och sentimental. Det handlar, som sig förstår, om att sälja böcker. Och det är bara att konstatera. Det fungerar. Dessvärre.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus