Erotik mellan pärmar och på filmduken
Erotik melllan pärmar och på filmduken. Jenny Högström hittar guldkorn i Birgitta Stenbergs "Erotiska noveller" och Johan Malmberg läser med stort intersse nystarade filmtidskriften Flm:s nummer om sexscener i svensk film.
BOKEN. Det har sagts att det råder en erotisk trend inom den svenska litteraturen av idag, en nytändning för erotiken, så att säga. Men förlaget Vertigo, som bäst förvaltar den traditionen på den svenska marknaden, har ju funnits i femton år.
Och även om jag inte gjort någon ingående analys av försäljningssiffor och dylikt så känns det där precis lika mycket av en efterhandskonstruktion som att döpa om en viss variant av självbiografisk litteratur till striplit och därmed tro sig ringa in en ny genre, en trend i tiden...
Vad gäller erotiken tror jag snarare att intresset är konstant, en ständig underström som, alla regelbundet återkommande nykonservativa backlasheffekter till trots, tar sig ett allt öppnare och frispråkigare uttryck i ett allt liberalare samhälle.
Hursomhelst, den erotiska litteraturen har en låååååång historia och innehar därtill en icke obetydlig position i såväl idé- som litteraturhistorien. Få är de stora författare som förbigått genren helt och hållet. Birgitta Stenberg är en av de svenska författare som gått ut hårt allt ifrån från första början. Sex och knark (hon var med och myntade ordet) och allmänt vidlyftigt leverne har hon skildrat alltsedan debuten, och ibland har det blivit riktigt bra. Det är därför inte konstigt att förlaget X-story, som har specialiserat sig på erotisk litteratur och handböcker, satsat på att ge ut hennes Erotiska noveller.
Men trots att det då och då är riktigt bra noveller ska det sägas med en gång att denna novellsamling är av ytterst varierande kvalitet. Kanske beror det på tidsaspekten -- vissa texter är alldeles nyskrivna, andra har publicerats förut (och förlaget bjussar tyvärr inte på någon info om vad som är vad). Kanske kan det också delvis bero på genrens själva förutsättningar: att dom ska få till det, helt enkelt. Det kan helt enkelt bli lite enahanda med den ena berättelsen efter den andra där huvudsyftet är att skildra vägen till det som mer ofta än sällan mynnar ut i kropparnas skälvande förening och multilaterala simultanorgasmer -- om författaren inte är Anaïs Nin, förstås.
Å andra sidan, däri kanske även författarens utmaning ligger -- hur gör man något bra och intressant av detta? Risken att det går åt fanders är nämligen överhängande. Vem har inte läst/sett/hört krystade dialoger i porrsammanhang. Och här är Stenberg förstås inget undantag.
Den bästa novellen är dock en skildring som garanterat överskrider det erotiska och istället kryper inpå livet på två unga junkies. Här skildras knarkets intensivt välgörande och förgörande effekter för ett par som växlar mellan att formligen svämma över av lust och att gå under av paranoia. Andra noveller som håller sig till genrens konventioner, men som lyckas fint, är lustmättade och solbestänkta "Nattåg till Nazaré" och intressanta och sakliga pedoskildringen "Dr Berings passion". Pedofilmonologen "Jag vill dig inget illa" är däremot så olitterär och torftig att jag inte alls ser vad den har för plats i samlingen -- jag har inget emot att läsa en skildring ur pedofilens perspektiv, men ser helst att det inte blir något självändamål. Vad gäller försöket att skriva en sedelärande historia med idéhistoriska blinkningar, markis de Sade-anslag och Valerie Solanas på upploppet, så är det så krystat och illa genomfört att jag inte vet vad jag ska säga. Gärna erotiska noveller, och gärna mer Birgitta Stenberg för sjutton -- men någon sorts riktning och ribba i urvalet, tack.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus