När lögnerna blev sanningar

Boken. Tomas Bresky är en av SVT:s mest erfarna grävande journalister. Försynt men välunderbyggt har han gjort rader av samhällsgranskande reportage i program som Norra magasinet och Uppdrag Granskning. Bland mycket annat har Bresky gjort några av de mer uppmärksammade granskningarna av den havererade Palmeutredningen. Den grävande journalistens adelsmärken – den minutiösa faktakontrollen och ifrågasättande av maktens argument – präglar också den bok Kodnamn Mikael som han har skrivit om 1950-talets största spionrättegång: den mot mytomanen Fritiof Enbom och de som hade oturen att känna honom.

Här är det inte några stora avslöjanden som står i centrum utan mer ett djupt personligt engagemang i de livsöden som kom att styras av Enboms fantasifulla erkännanden av sitt spioneri. Bresky började intressera sig för fallet redan på 80-talet, då de flesta inblandade fortfarande var i livet. Att Enbom var en mytoman och att hela rättegången var en spegling av kalla krigets kommunistskräck är inga nyheter. Det är, Breskys bok förutan, en i dag etablerad historisk sanning. Men hemligstämplar och livstidsstraff för personerna runt Enbom – som själv dog 1974 – fanns kvar genom decennierna och domarna har aldrig blivit omprövade trots otaliga överklaganden.

Breskys gedigna genomgång och dokumentation över denna egenartade affär är emellertid av stort värde. Det må vara att de långa avsnitten med förhörsprotokoll och detaljredovisningar kan vara lite tröttande. Men den andra dimensionen av denna berättelse – den som tidsskildrare av ett folkhem på bara en dryg generations avstånd – är desto mer intressant. Så här enkelt var det att sätta rättsäkerheten ur spel! Så här ser ett politiskt orkestrerat mediedrev ut! Så här sluter sig samhällets makthavare runt sina egna lögner!

I ett minnesvärt timslångt reportage lyckades Bresky, tillsammans med sin kollega Lars Borgnäs, för drygt tio år göra Palmemordet till ett logiskt resultat av kollektiva tankemönster. Man skildrade där helt enkelt det hat som bubblade fram mot Palme innan skotten föll på Sveavägen. Och som förstås försvann in i total tystnad så fort mordet var ett faktum. Vem minns i dag EAP:arna utanför systemet med sina insamlingsbössor och antisemitiska teckningar på Sveriges statsminister?

På ett liknande vis är den största förtjänsten med ”Kodnamn Mikael” hur den närgranskar vårt samhälles samtidshistoria och därmed tvingar läsaren att reflektera över dagens situation och debatt. Vem minns i dag yrkesförbud och andra förföljelser mot 50-talets kommunister?

Men byt ut kommunister mot terrorister och låt FRA avlyssna alla! Kommunistlagar har blivit terroristlagar. Hotet från öster är konstant men röda faran har konverterat till muslimsk tro och hammaren och skäran blivit till kvinnors huvuddukar.

Det var verkligen något ruttet i den svenska staten på 1950-talet. Breskys bok är en skildring av hur maktens mekanismer fungerar bortom högtidstalen.

Då – och nu?

Tomas Bresky är en av SVT:s mest erfarna grävande journalister. Försynt men välunderbyggt har han gjort rader av samhällsgranskande reportage i program som Norra magasinet och Uppdrag Granskning. Bland mycket annat har Bresky gjort några av de mer uppmärksammade granskningarna av den havererade Palmeutredningen. Den grävande journalistens adelsmärken – den minutiösa faktakontrollen och ifrågasättande av maktens argument – präglar också den bok Kodnamn Mikael som han har skrivit om 1950-talets största spionrättegång: den mot mytomanen Fritiof Enbom och de som hade oturen att känna honom.

Här är det inte några stora avslöjanden som står i centrum utan mer ett djupt personligt engagemang i de livsöden som kom att styras av Enboms fantasifulla erkännanden av sitt spioneri. Bresky började intressera sig för fallet redan på 80-talet, då de flesta inblandade fortfarande var i livet. Att Enbom var en mytoman och att hela rättegången var en spegling av kalla krigets kommunistskräck är inga nyheter. Det är, Breskys bok förutan, en i dag etablerad historisk sanning. Men hemligstämplar och livstidsstraff för personerna runt Enbom – som själv dog 1974 – fanns kvar genom decennierna och domarna har aldrig blivit omprövade trots otaliga överklaganden.

Breskys gedigna genomgång och dokumentation över denna egenartade affär är emellertid av stort värde. Det må vara att de långa avsnitten med förhörsprotokoll och detaljredovisningar kan vara lite tröttande. Men den andra dimensionen av denna berättelse – den som tidsskildrare av ett folkhem på bara en dryg generations avstånd – är desto mer intressant. Så här enkelt var det att sätta rättsäkerheten ur spel! Så här ser ett politiskt orkestrerat mediedrev ut! Så här sluter sig samhällets makthavare runt sina egna lögner!

I ett minnesvärt timslångt reportage lyckades Bresky, tillsammans med sin kollega Lars Borgnäs, för drygt tio år göra Palmemordet till ett logiskt resultat av kollektiva tankemönster. Man skildrade där helt enkelt det hat som bubblade fram mot Palme innan skotten föll på Sveavägen. Och som förstås försvann in i total tystnad så fort mordet var ett faktum. Vem minns i dag EAP:arna utanför systemet med sina insamlingsbössor och antisemitiska teckningar på Sveriges statsminister?

På ett liknande vis är den största förtjänsten med ”Kodnamn Mikael” hur den närgranskar vårt samhälles samtidshistoria och därmed tvingar läsaren att reflektera över dagens situation och debatt. Vem minns i dag yrkesförbud och andra förföljelser mot 50-talets kommunister?

Men byt ut kommunister mot terrorister och låt FRA avlyssna alla! Kommunistlagar har blivit terroristlagar. Hotet från öster är konstant men röda faran har konverterat till muslimsk tro och hammaren och skäran blivit till kvinnors huvuddukar.

Det var verkligen något ruttet i den svenska staten på 1950-talet. Breskys bok är en skildring av hur maktens mekanismer fungerar bortom högtidstalen.

Då – och nu?

Gunnar Bergdahl gunnar.bergdahl@hd.se042-489 90 06