Smältugnarnas kontinent
Latinamerika och latinamerikansk litteratur är temat för Ord&Bilds
nya nummer. Gästredaktören Torbjörn Elensky
hävdar i sin introduktion att det inte finns någon litteratur som är lika
vital som den spanskspråkiga och att svensk litteratur skulle må bra av ett
större inflöde från Latinamerika. Det är lätt att instämma.
Bildmaterial
Ord&Bild 4:2009
Tema Latinamerika
Redaktör Torbjörn Elensky
Boken. Många länder i Latinamerika befinner sig i dynamiska utvecklingsfaser. Det handlar om demokratibyggande, ekonomisk utveckling och om frigörelse från USA:s långvariga destruktiva neokoloniala dominans, rentav om ett slags andra nationell självständighet. Det påverkar också litteraturens förutsättningar.
Ett temanummer om en kontinents litteratur är riskabelt. Som Ulf Eriksson konstaterar i sin översikt: ”Europa ryms i stort sett inom Brasiliens gränser; ett av världsdelens mindre länder, Bolivia, är dubbelt så stort som Frankrike”.
Varje försök till generalisering landar i orimligheter. Ändå finns det mycket som förenar de latinamerikanska kulturerna. Stora delar av historien är gemensam. 2010 celebrerar bland annat Chile och Argentina 200-årsminnet av den koloniala frigörelsen.
Språket är för de spanskspråkiga länderna ett förenande kitt, på ett sätt som påminner om arabiskans ställning i arabvärlden. Med språket följer kulturella föreställningar som, med Erikssons ord, att en del av den egna verkligheten alltid är ”ultramar, bortom havet, i geografin såväl som i själen”.
Eriksson diskuterar också staden som motiv i latinamerikansk litteratur, de moderna städerna med å ena sidan utbredda slumområden och miserabla förhållanden, å den andra motorvägshärvor och lyxiga skyskrapor i en dynamitardisk urban mix.
För omvärlden framstår några av Latinamerikas författare med särskild lyskraft och en tidlös erfarenhet, som Chiles Pablo Neruda, Argentinas Jorge Luis Borges och Colombias Gabriel Garcia Marquez. De ägnas ingen eller ringa uppmärksamhet här, annat än som objekt för fadersmord. Det gäller särskilt Elenskys text, som inte har något till övers för Garcia Marquez’ ”exotism” och som menar att Borges ligger nära kitschighet och för övrigt inte är någon modernist. Av bara farten avfärdar Elensky i en yvig gest Afrikas och Asiens författare som ”fortsätter att förvalta den magiska realismens allt tröttare arv”. Jaja.
Numret innehåller rader av originella presentationer och analyser, i kombination med utdrag ur texter av de presenterade författarna. Gabriella Håkansson introducerar den colombianska författaren Laura Restrepo, som söker nya politiska litterära uttryck efter den latinamerikanska magiska realismen. Med actionfilmens och den hårdkokta deckarens estetik utforskar Restrepo politiska koder i sitt hemland.
Lyn di Iorio, författare med puertoricansk bakgrund, diskuterar i en spännande essä frågor som rör latinokulturen i USA. Med 46 miljoner invånare är hispanics i dag en större andel av USA:s befolkning än afroamerikanerna (41 miljoner). Många latinos har varit bosatta i USA i generationer. Ändå förknippas de med stereotyper som ”illegala invandrare” och är ofta diskriminerade.
Di Iorio diskuterar sitt eget skrivande, språket Spanglish och den nordamerikanska latinoidentiteten med engelska som förstaspråk men med relationer till både det latinamerikanska och det spanska.
Marika Gedin intervjuar kubanska Wendy Guerra, vars roman i dagboksform, ”Todos se van”, under året utkommer på svenska under titeln ”Alla ger sig av”. Det ser jag fram emot och noterar att Tranans förlag, som så ofta när det gäller icke-anglosaxisk litteratur, står för utgivningen.
De stora förlagen sviker som bekant sitt ansvar i sammanhanget.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus