Kriminaltekniska drömmar
boken. Den intressantaste figuren inom kriminalgenren – oavsett om den är litterär eller dramatiserad – är kriminalteknikern, som hårdkokte Dan i "Midsomer" eller punkiga Abby i "Navy-CIS", som allt oftare framstår som ett medium eller en pythia som kan uppdaga sanningen genom att rota i askan och kombinera strikt faktagranskning med fantasifull intuition. Uppenbart det närmaste vi kommer ett sekulärt prästerskap och vars status legitimeras av vetenskaplighet och utbildning.
Just en sådan person är fingeravtrycksexperten – daktylog som hon betitlar sig själv – Lena Dawson i Diana Abu-Jabers tredje bok Ursprung. Av förlaget kallas den kriminalroman, sannolikt för att öka antalet potentiella läsare men faktum är att den är mycket mer – och annat – än så.
Lena bor och arbetar i Syracuse i delstaten New York och i ett iskallt och snötäckt och lite hopplöst januari där ljuset knappt börjat återvända blir Lena Dawson – som är berömd för sin förmåga att ”lukta” sig till gåtornas lösningar – en dag burdust approcherad av modern till ett barn som plötsligt oförklarligt dött. Kvinnan hävdar ett det rör sig om mord och Lena börjar ana att hon har rätt.
Polisen lägger dock nedundersökningen och hänvisar till plötslig spädbarnsdöd. Lena åker ut till den presumtiva brottsplatsen; känner omedelbart på lukten att något inte står rätt till. Hon beordrar undersökningar på barnens leksaker och filtar. Och strax upptäcker man att babyfilten hade en för hög halt av giftiga ämnen och polisen tror sig återigen kunna lägga dödsfallet till handlingarna. Men det dyker upp märkvärdigt många fall av plötslig spädbarnsdöd och polisen tvingas konstatera att de har att göra med en ”babyfiltsmördare”. Vilka har de att göra med – al-Qaida-aktivister eller ekologiska naturfolksivrare?
Vad som komplicerar fallet så våldsamt för Lena är att det visar sig ha kopplingar till hennes egen bakgrund. Hon kom till sina fosterföräldrar som treåring och har fått höra en historia om att hon blev upphittad i djungeln, omhändertagen av en apa. Vilket stämmer med Lenas minnesbilder och drömmar. Plötsligt dyker ett halssmycke upp som ledtråd i utredningen: en aptand i ett läderband, identiskt lik det hon själv hade med sig från djungeln. Och upplösningen på detta morddrama är mycket oväntad, så Abu-Jaber lyckas verkligen hålla spänningen vid liv de dryga fyrahundra sidorna.
Intrigen kan låta krystad men faktum är att Abu-Jaber, litteraturvetare som är produkten av två kulturer med en jordansk pappa och en amerikansk mamma, har en osviklig radar – ja, just fingertoppskänsla – för vardagens alla detaljer. Redan på den första sidans beskrivningar av snön och kylan sugs man fascinerat in i boken. Och blir spänd på hur nästa gathörn ska beskrivas. Och denna sakliga känsla bär långt ner i beskrivningen av relationerna till Dawsons avundsjuka eller beskäftiga arbetskamrater till hennes separerade make och mötet med en ny man inom poliskåren. Lukter tycks förena dem och det var länge sedan jag läste en så inspirerad och av vacker skildring av ett sexuellt möte.
Diana Abu-Jaber hör uppenbart till de många unga författare – ofta kvinnor, som till exempel Jhumpa Lahiri – med dubbel kulturell tillhörighet som tycks förnya den amerikanska prosan om den amerikanska drömmen.
”Sot och salt, rader av nerlagda industrier längs Onondagasjön, kemiska fabriker, vinter”, som Abu-Jaber skriver och som hon beskriver som en ”dröm inuti en dröm”.
Jag väntar således på fler böcker av Abu-Jaber, gärna en till om magikern Lena Dawson.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus