Tankens växande avstånd
I det senaste numret av Ord & Bild diskuterar Peter Gärdenfors, professor
i kognitionsvetenskap, människans egoism i förhållande till tid och rum
utifrån teorier om psykologiska avstånd.
Bildmaterial
Ord & Bild
Avstånd
nummer 5/2009
tidskriften. Vi är betydligt mergenerösa i framtiden än i nuet. Om några år, då är det klart att vi ska skänka pengar till svältande barn och hjälpa kompisarna att kånka flyttkartonger. Men imorgon? Nej, då har vi nog annat för oss.
Det är Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, som i senaste numret av Ord & Bild utifrån teorier om psykologiska avstånd diskuterar människans egoism i förhållande till tid och rum. I ju högre grad vi förmår se något på håll, desto mer moraliska och osjälviska blir vi, medan det konkreta och närliggande gör oss till fullblodsegocentriker. Kanske började denna utveckling redan när människans förfäder tog steget från skogen till savannen. De öppna vidderna, där man var tvungen att förflytta sig över längre sträckor och planera med mer framförhållning, tvingade dem att vidga vyerna också på ett tankemässigt plan. I slutändan blir denna idé ett rungande försvar för den klassiska perspektivbreddande bildningen, som i motsats till det instrumentella nyttotänkandet gör oss till bättre och förnuftigare medmänniskor.
Ord & Bilds nytillträdde redaktör Martin Engberg är en författare som gärna använder sig av science fiction för att öppna upp glipor i verkligheten och sätta vardagen i gungning − man anar detta intresse i numrets tema om hur yttre avstånd påverkar våra inre universum.
Helena Granström skriver filosofiskt om de symboliska rum som teknologin skapat: i en värld av tecken, språkliga och bildmässiga representationer, driver vi allt längre bort från våra sinnliga upplevelser och verkliga erfarenheter.
Ett mer konkret exempel på hur teknik och tänkande hör ihop ger Emma Eldelin i en essä om stereoskopets kulturhistoria. När den tredimensionella bilden, första gången demonstrerad av den brittiske fysikern Charles Wheatstone på 1830-talet, konkurrerades ut av fotografiet innebar det enligt Eldelin också en seger för tron på seendets objektivitet och sinnenas pålitlighet.
Utan tvekan är det ett tankevidgande nummer. Och missa för allt i världen inte Elise Karlssons skarpa granskning av några nyutkomna essäsamlingar i kritikavdelningen eller den outgivna dikten av Willy Granqvist, som gräver sig djupt ner i tidens avlagringar och kroppens reminiscenser:
Hos den inre kroppen blir minnena
utätna, uppluckrade, avskalade.
Material sjunker efter att länge ha dolts
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus